Abstracts – NORDAND 11 - Centrum för tvåspråkighetsforskning ...
Abstracts – NORDAND 11 - Centrum för tvåspråkighetsforskning ...
Abstracts – NORDAND 11 - Centrum för tvåspråkighetsforskning ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>Abstracts</strong> <strong>–</strong> <strong>NORDAND</strong> <strong>11</strong><br />
Pesonen, Sari Lördag, sektion 6A, hörsal F<strong>11</strong><br />
Stockholms universitet<br />
Från tvåspråkiga sverigefinska ungdomar till flerspråkiga vuxna <strong>–</strong><br />
sverigefinskan i <strong>för</strong>ändring<br />
I början av 1990-talet fanns det ett relativt stort antal tvåspråkiga sverigefinska elever som<br />
följde någon form av finskspråkig undervisning i den svenska grundskolan. Många av dessa<br />
ungdomar bodde i södra Stockholm och ett antal av dem deltog i ett forskningsprojekt 1 då de<br />
precis hade lämnat grundskolan. Inom projektet gjordes bl a inspelningar av ungdomarnas<br />
finskspråkiga samtal och sammanhangen de använde finska i kartlades delvis genom enkäter<br />
och delvis genom intervjuer.<br />
Syftet med min avhandling är att genom återbesök hos samma ungdomar beskriva hurdana<br />
språkliga (finska) repertoarer dessa numera vuxna hade <strong>för</strong> 20 år sedan och hur repertoarerna ser<br />
ut nu. Språk i olika typer av kontaktsituationer visar olika typer av drag som kan relateras till<br />
såväl språkkontakt som olika sociolingvistiska mönster. Drag som karakteriserar talade varianter<br />
av sverigefinska har undersökts i viss utsträckning: min intention är att undersöka vidare om<br />
och hur dessa drag <strong>för</strong>ändras över tid.<br />
Det andra syftet är att undersöka om och hur språkmiljön och attityderna till användningen<br />
av finska har <strong>för</strong>ändrats. Av materialet som samlades in 1990-1991 går det att utläsa att ungdomarna<br />
bedömde sin språkfärdighet i svenska som bättre än sin språkfärdighet i finska. Vidare<br />
använde de nästan aldrig finska i offentliga situationer och talade mer svenska än finska på fritiden,<br />
och de nyttjade sällan finskspråkig media. Samhället har dock <strong>för</strong>ändrats på många sätt<br />
både i vardagliga och officiella sammanhang exempelvis med tanke på de relativt nya lagarna<br />
gällande nationella minoritetsspråk: min fråga är om detta reflekteras i de enskilda talarnas<br />
språkbruk och attityder.<br />
1 Sverigefinnars två språk <strong>–</strong> språkbruk och attityder hos två generationer, ett samarbete mellan Institutionen<br />
<strong>för</strong> nordiska språk, Uppsala universitet och Finska institutionen, Stockholms universitet. Se vidare<br />
i Bijvoet, E. (1998). Sverigefinnar tycker och talar. Om språkattityder och stilistisk känslighet hos två<br />
generationer sverigefinnar. Skrifter utgivna av Institutionen <strong>för</strong> nordiska språk vid Uppsala universitet<br />
44. Uppsala: Uppsala universitet.<br />
Petersen, Karen Bjerg Torsdag, sektion 1E, sal F497<br />
Aarhus Universitet, DPU<br />
Multimodalitet og læringsstrategier i andetsprogsdidaktik<br />
Indenfor undervisning i dansk som andetsprog for voksne kan der i de sidste 10<strong>–</strong>15 år iagttages<br />
en markant stigning i udbuddet af onlinebaseret andetsprogsundervisning i Danmark, ligesom<br />
internetbaseret undervisningsmateriale til dansk som andetsprog har været i uafbrudt udvikling<br />
siden midten af 1990’erne.<br />
Med afsæt i G. Kress’ begreber om multimodalitet og ’affordance’ samt i hans kritik og<br />
diskussioner af ’traditionelle andetsprogslærere’ diskuteres muligheder for andetsprogsudvikling<br />
i virtuel (blended) andetsprogsundervisning med særligt fokus på multimodalitet, social<br />
semiotik (Kress) og gentænkning af læringsstrategier (OMalley og Chamot).<br />
Det empiriske afsæt baseres på undersøgelser af bl.a. didaktiske tilgange til virtuel og<br />
blended undervisning i dansk som andetsprog for voksne udlændinge.<br />
37