Abstracts – NORDAND 11 - Centrum för tvåspråkighetsforskning ...
Abstracts – NORDAND 11 - Centrum för tvåspråkighetsforskning ...
Abstracts – NORDAND 11 - Centrum för tvåspråkighetsforskning ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>Abstracts</strong> <strong>–</strong> <strong>NORDAND</strong> <strong>11</strong><br />
stöttande samtalshandlingar kommer att minska över tid. Den kvantitativa delen av analysen ger<br />
endast visst stöd <strong>för</strong> hypotesen. Genom en kvalitativ närgranskning av samtalshandlingarnas<br />
funktioner i samtalskontexten har jag funnit flera möjliga <strong>för</strong>klaringar till de icke-<strong>för</strong>väntade<br />
resultaten.<br />
Spellerberg, Stine Marie Fredag, sektion 5E, sal F497<br />
Aarhus University, DPU<br />
Multilingualism and metalinguistic awareness amongst Danish lower<br />
secondary education pupils<br />
Multilingualism has been positively linked to metalinguistic awareness (MLA) and a high level<br />
of MLA has, in turn, been correlated with a number of positive outcomes such as L2/L3/FL<br />
proficiency. Previous MLA studies have mainly involved linguistically, culturally and educationally<br />
homogenous groups and, in terms of age, often preschoolers (when does MLA first<br />
occur) or university students or adult language students (similar level of L2/L3/FL instruction<br />
and exposure).<br />
In Denmark, however, multilinguals have linguistically and culturally diverse backgrounds.<br />
Furthermore, multilingual pupils reportedly do worse than their monolingual peers in school<br />
(e.g. PISA). Therefore, the present study investigates multilingualism and possible correlations<br />
between MLA and academic achievement in terms of school grades in Danish schools.<br />
The study involves lower secondary Danish school pupils. 219 pupils from 15 classes at nine<br />
schools in Copenhagen with differing pupil populations participated in the study (mean age =<br />
14.7 [14<strong>–</strong>16], gender ratio = ♀: 51.6%, ♂: 48.4%). Of these, 107 participants are monolingual<br />
and <strong>11</strong>2 are bi-/multilingual. Grades were attained for 83 participants (38%) of which 30 are<br />
monolingual and 53 are multilingual.<br />
The purpose of the study is to determine whether or not there is a correlation between<br />
number of languages spoken (one or more), level of MLA and grades. A positive correlation<br />
between level of MLA and grades could indicate that MLA might be a useful tool for assisting<br />
pupils with any number of languages to do better at school.<br />
Spetz, Jennie Lördag, sektion 6A, hörsal F<strong>11</strong><br />
Språkrådet i Sverige<br />
Modersmålsundervisningen <strong>–</strong> vad ska man ha den till? Skäl att låta<br />
barnen delta eller inte delta bland <strong>för</strong>äldrar med finska, persiska eller<br />
somaliska som modersmål<br />
Medan man officiellt betraktar modersmålsundervisningen som en positiv och önskvärd del<br />
av skolgången <strong>för</strong> barn med andra modersmål än svenska, har modersmålsämnet fortsatt att<br />
ha låg status och en marginaliserad position i skolorna. Sedan hemspråksreformen in<strong>för</strong>des<br />
har <strong>för</strong>utsättningarna <strong>för</strong> modersmålsämnet <strong>för</strong>ändrats och målgruppen blivit större och mer<br />
heterogen (Hyltenstam m.fl. 2012).<br />
Under våren 2012 skickade Språkrådet ut enkäter till <strong>för</strong>äldrar med barn i grundskolan<br />
och där en eller båda <strong>för</strong>äldrarna hade något av modersmålen finska, persiska eller<br />
somaliska. Huvudsyftet var att ta reda på hur <strong>för</strong>äldrar (och barn) ser på nyttan, användningen<br />
och betydelsen av modersmålsundervisningen. Resultaten, som kommer att publiceras<br />
i en rapport från Språkrådet under våren 2013 (Spetz uu), visade bland annat att modersmålsundervisningens<br />
betydelse <strong>för</strong> personlig utveckling och kulturell identitet graderades<br />
högst av respondenterna medan nyttan <strong>för</strong> områden utan<strong>för</strong> den privata sfären, utbildning<br />
och arbetsliv, värderades något lägre.<br />
43