02.09.2013 Views

Abstracts – NORDAND 11 - Centrum för tvåspråkighetsforskning ...

Abstracts – NORDAND 11 - Centrum för tvåspråkighetsforskning ...

Abstracts – NORDAND 11 - Centrum för tvåspråkighetsforskning ...

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

<strong>Abstracts</strong> <strong>–</strong> <strong>NORDAND</strong> <strong>11</strong><br />

and emotions can have significance in decisions on material contents and focuses. The main<br />

research question is what emerges as an affordance in online language learning material from<br />

the teachers’ viewpoint. The focus of the analysis is on background questionnaires and<br />

interviews with nine teachers. The main results of the dialogically informed content analysis of<br />

the interviews will be discussed in detail.<br />

The present study is part of the research project Finnish as a Work Language (University of<br />

Jyväskylä 20<strong>11</strong><strong>–</strong>2013), which aims at analyzing social and educational aspects involved in the<br />

development of the work-related language skills of immigrants. The theoretical framework<br />

combines socio-cultural and dialogical viewpoints.<br />

Lennartson‐Hokkanen, Ingrid Fredag, sektion 3B, sal F389<br />

Stockholms universitet<br />

Bedömning och återkoppling av akademiskt skrivande<br />

För många studenter är det akademiska skrivandet en stor utmaning. För att hjälpa ovana<br />

studenter lära sig denna nya genre utgår högskole- och universitetslärare traditionellt från en<br />

färdighetsdiskurs. Skrivande ses då som något tekniskt och instrumentellt som enkelt kan läras<br />

ut med explicit undervisning. En motpol till detta synsätt är academic literacies där skrivande<br />

ses som meningsskapande och där kulturella och kontextuella komponenter uppmärksammas<br />

(Lea & Street 1998).<br />

I denna kvalitativa studie undersöks akademiskt skrivande och återkoppling på skrivandet<br />

vid <strong>för</strong>sta delkursen på en receptarie- och apotekarutbildning där en stor andel av studenterna<br />

har en flerspråkig bakgrund. Vid utbildningen stöttas studenterna i de språkliga utmaningar som<br />

kan uppstå i samband med inträdet på den akademiska arenan. Ett exempel på detta är att textåterkoppling<br />

ges till alla studenter av lärare, av studenter genom parrättning och av handledare<br />

från Språkverkstaden. Relevant i studien är att synliggöra och jäm<strong>för</strong>a olika perspektiv: de<br />

enskilda studenternas, lärarnas och handledarnas.<br />

I studien vill jag åskådliggöra och <strong>för</strong>klara hur skrivandet och återkopplingen ser ut i den<br />

aktuella delkursen genom att svara på följande frågor: Vilken typ av skrivande möter studenterna<br />

och hur ser de akademiska textnormerna ut i denna utbildning? Vilka <strong>för</strong>eställningar om<br />

akademiskt skrivande och akademisk litteracitet finns i de olika grupperna? Hur upplever<br />

studenterna, lärarna och handledarna återkopplingsprocessen? Blir skrivandet och återkopplingen<br />

ett verktyg <strong>för</strong> lärande?<br />

Insamlat material består av styrdokument, skrivinstruktioner, intervjuer och texter med återkoppling.<br />

I min presentation diskuteras resultat från intervjuerna med studenter, lärare och<br />

handledare.<br />

Referens<br />

Lea, M. & Street, B. (1998). Student writing in higher education. An academic literacies approach.<br />

Studies in Higher Education, 23:2, 152<strong>–</strong>172.<br />

Lindqvist, Christina* & Ylva Falk** Fredag, sektion 5B, sal F389<br />

*Uppsala universitet, **Stockholms universitet<br />

Engelskans roll vid inlärning av svenska som tredjespråk<br />

I denna longitudinella studie undersöker vi lexikal transfer i tyska inlärares talade svenska.<br />

Svenskan lärs in som tredjespråk (L3), efter engelska som andraspråk (L2). Vi utgår från<br />

Williams och Hammarbergs (1998) fallstudie som också studerade svenska som L3, men där<br />

inläraren hade engelska som <strong>för</strong>staspråk (L1) och tyska som L2. Inlärningssituationen i båda<br />

studierna är likartad eftersom svenska lärs in i Sverige, samt att båda datainsamlingarna består<br />

av delvis styrda intervjuer/samtal mellan inlärare och en svensk infödd talare och är longitudinella.<br />

Williams och Hammarberg <strong>för</strong>eslog en modell <strong>för</strong> bakgrundsspråkens roll vid tredje-<br />

31

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!