Abstracts – NORDAND 11 - Centrum för tvåspråkighetsforskning ...
Abstracts – NORDAND 11 - Centrum för tvåspråkighetsforskning ...
Abstracts – NORDAND 11 - Centrum för tvåspråkighetsforskning ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>Abstracts</strong> <strong>–</strong> <strong>NORDAND</strong> <strong>11</strong><br />
and emotions can have significance in decisions on material contents and focuses. The main<br />
research question is what emerges as an affordance in online language learning material from<br />
the teachers’ viewpoint. The focus of the analysis is on background questionnaires and<br />
interviews with nine teachers. The main results of the dialogically informed content analysis of<br />
the interviews will be discussed in detail.<br />
The present study is part of the research project Finnish as a Work Language (University of<br />
Jyväskylä 20<strong>11</strong><strong>–</strong>2013), which aims at analyzing social and educational aspects involved in the<br />
development of the work-related language skills of immigrants. The theoretical framework<br />
combines socio-cultural and dialogical viewpoints.<br />
Lennartson‐Hokkanen, Ingrid Fredag, sektion 3B, sal F389<br />
Stockholms universitet<br />
Bedömning och återkoppling av akademiskt skrivande<br />
För många studenter är det akademiska skrivandet en stor utmaning. För att hjälpa ovana<br />
studenter lära sig denna nya genre utgår högskole- och universitetslärare traditionellt från en<br />
färdighetsdiskurs. Skrivande ses då som något tekniskt och instrumentellt som enkelt kan läras<br />
ut med explicit undervisning. En motpol till detta synsätt är academic literacies där skrivande<br />
ses som meningsskapande och där kulturella och kontextuella komponenter uppmärksammas<br />
(Lea & Street 1998).<br />
I denna kvalitativa studie undersöks akademiskt skrivande och återkoppling på skrivandet<br />
vid <strong>för</strong>sta delkursen på en receptarie- och apotekarutbildning där en stor andel av studenterna<br />
har en flerspråkig bakgrund. Vid utbildningen stöttas studenterna i de språkliga utmaningar som<br />
kan uppstå i samband med inträdet på den akademiska arenan. Ett exempel på detta är att textåterkoppling<br />
ges till alla studenter av lärare, av studenter genom parrättning och av handledare<br />
från Språkverkstaden. Relevant i studien är att synliggöra och jäm<strong>för</strong>a olika perspektiv: de<br />
enskilda studenternas, lärarnas och handledarnas.<br />
I studien vill jag åskådliggöra och <strong>för</strong>klara hur skrivandet och återkopplingen ser ut i den<br />
aktuella delkursen genom att svara på följande frågor: Vilken typ av skrivande möter studenterna<br />
och hur ser de akademiska textnormerna ut i denna utbildning? Vilka <strong>för</strong>eställningar om<br />
akademiskt skrivande och akademisk litteracitet finns i de olika grupperna? Hur upplever<br />
studenterna, lärarna och handledarna återkopplingsprocessen? Blir skrivandet och återkopplingen<br />
ett verktyg <strong>för</strong> lärande?<br />
Insamlat material består av styrdokument, skrivinstruktioner, intervjuer och texter med återkoppling.<br />
I min presentation diskuteras resultat från intervjuerna med studenter, lärare och<br />
handledare.<br />
Referens<br />
Lea, M. & Street, B. (1998). Student writing in higher education. An academic literacies approach.<br />
Studies in Higher Education, 23:2, 152<strong>–</strong>172.<br />
Lindqvist, Christina* & Ylva Falk** Fredag, sektion 5B, sal F389<br />
*Uppsala universitet, **Stockholms universitet<br />
Engelskans roll vid inlärning av svenska som tredjespråk<br />
I denna longitudinella studie undersöker vi lexikal transfer i tyska inlärares talade svenska.<br />
Svenskan lärs in som tredjespråk (L3), efter engelska som andraspråk (L2). Vi utgår från<br />
Williams och Hammarbergs (1998) fallstudie som också studerade svenska som L3, men där<br />
inläraren hade engelska som <strong>för</strong>staspråk (L1) och tyska som L2. Inlärningssituationen i båda<br />
studierna är likartad eftersom svenska lärs in i Sverige, samt att båda datainsamlingarna består<br />
av delvis styrda intervjuer/samtal mellan inlärare och en svensk infödd talare och är longitudinella.<br />
Williams och Hammarberg <strong>för</strong>eslog en modell <strong>för</strong> bakgrundsspråkens roll vid tredje-<br />
31