Abstracts – NORDAND 11 - Centrum för tvåspråkighetsforskning ...

Abstracts – NORDAND 11
Flyman Mattsson, Anna Torsdag, sektion 2E, sal F497
Lunds universitet
Vad är språklig progression? En undersökning med utgångspunkt i
grammatisk komplexitet och Sfi‐läromedel
Språklig progression är ett begrepp som ofta används oreflekterat i olika sammanhang. Definitionerna
kan variera och inte sällan saknas de helt. Så är fallet i flera Sfi-läromedel, vilket
väcker frågan om vad som ligger bakom progressionstanken, om den skiljer sig mellan olika
läromedel och om den är kopplad till teorier om hur språket utvecklas hos inläraren. Jag
kommer i den här presentationen att rapportera från ett projekt där vi undersöker förhållandet
mellan undervisning och inlärning genom granskning av Sfi-läromedel utifrån andraspråksinlärningsteorier.
Ett antal aktuella Sfi-läromedel studeras dels utifrån processbarhetsteorins grammatiska
utvecklingsnivåer (Pienemann 1998), dels utifrån allmänna mått på komplexitet som i
sin tur bygger på studier av olika texttypers grammatiska egenskaper och innefattar tidigare
använda mått som type/token ratio, fundamentsvariation och ökad bisatsanvändning. För att
komma åt progressionstanken utgör lärandemålen fokus för studien, det vill säga författarens
upplägg av den språkliga utvecklingen. Jag kommer även att diskutera vad olika definitioner av
progression kan få för konsekvenser för inlärarnas språkutveckling.
Referens
Pienemann, M. (1998). Language Processing and Second-Language Development: Processability
Theory. Amsterdam: John Benjamins.
Frank, Elisabeth & Ann‐Christin Torpsten Torsdag, sektion 1E, sal F497
Linnéuniversitetet, Kalmar
En‐till‐en‐dator och skrivutveckling i flerspråkigt klassrum
Fenomenet ”en-till-en”-dator blir alltmer vanligt i svenska skolan. Vilka avtryck får denna
företeelse i den pedagogiska praktiken? Presentationen som fokuserar elevers skrivutveckling
bygger på en fallstudie av en flerspråkig klass i årskurs fyra där varje elev förfogar över en egen
dator. Samtliga elever har svenska som andraspråk. Under ett läsår har klassen besökts vid flera
tillfällen. Empirin består av elevtexter, observationer och intervjuer. Eleverna skriver med hjälp
av datorn och sparar sina texter i individuella så kallade dropbox. Detta papperslösaförvaringssätt
anses vara mer lättåtkomligt och lätthanterligt än det traditionella där elevers texter samlas i
pärmar.
Eleverna producerar texter men är osäkra på hur och var i dropboxen arbetet ska sparas.
Ibland avslutar de utan att spara. När texter placerats i dropbox återvänder eleverna inte till dem
och således bearbetas de inte. Lärarnas tid går i första hand till att lösa tekniska problem och i
andra hand till att förmå eleverna att komma igång med skrivande. I ringa grad finns tid att ge
eleverna återkoppling i själva skrivprocessen.
Eleverna uppfattar att lärarna läser texterna i dropbox. Några synliga tecken på att så är fallet
kan de inte nämna. Vi kan konstatera att eleverna i ringa grad får respons. Om detta sker är det i
allmänna ordalag, innan eleverna sparar i respektive dropbox. I sitt skrivande är eleverna således
hänvisade till sig själva och nyttjar stavningskontrollen frekvent. Denna strategi framstår
som förrädisk då felstavade ord inte markeras eftersom de är rätt stavade men utifrån en annan
betydelse än den avsedda.
17