Abstracts – NORDAND 11 - Centrum för tvåspråkighetsforskning ...

Abstracts – NORDAND 11
Arbetet är pågående och i detta föredrag vill jag diskutera dels visualiseringstekniken och
dels några första resultat – det vill säga vilka effekter olika utvecklingsgångar får på texten som
helhet.
Sandwall, Karin Fredag, sektion 3D, sal F420
Göteborgs universitet
Att hantera praktiken – om sfi‐studerandes möjligheter till interaktion
och lärande på praktikplatser
Den grundläggande utbildningen i svenska för vuxna invandrare – sfi – riktas numera i hög grad
mot arbetslivet, bl.a. genom att praktikplatser arrangeras inom utbildningens ram. Förväntningarna
på att praktikperioden ska påskynda såväl inträdet på arbetsmarknaden som språkutvecklingen
är stora. De reella möjligheterna till interaktion – och därmed till lärande – på olika
praktikplatser är dock mycket lite studerat inom forskningsfältet.
Detta föredrag visar, utifrån en studie som rapporterats i en nyutkommen avhandling, data
från fyra fallstudier där sfi-studerande följts i undervisning och på praktik i olika branscher.
Data består av observationer, audio– och videoinspelningar samt intervjuer som har analyserats
utifrån ett ekologiskt perspektiv (van Lier 2004). Även aspekter av identitet, investment,
perifert/marginellt/legitimt deltagande i (föreställda) praktikgemenskaper samt agency och
ansiktsarbete har använts för analysen.
Den kvantitativa analysen av inspelningarna som gjordes med stöd av ett datorprogram visar
att tre av praktikanterna var involverade i interaktion med stöd av tal, kroppsspråk och/eller
artefakter mellan 4 och 16 % av tiden. Praktikanten på en förskola var involverad i högre grad,
men med 2-3-åringar. Vidare talade praktikanterna själva mellan en halv och ca 2 minuter/dag i
samtal med handledare/arbetskamrater. Den kvalitativa analysen visar att den situerade
interaktionen och utförandet av arbetsuppgifter fungerade väl tack vare samtalsparternas utnyttjande
av potentiellt medierande resurser (affordances, van Lier 2004). De språkliga drag som
dessa tillät medförde dock att möjligheterna till språkutveckling reducerades. Studien pekar
även på andra faktorer på mikro- och makronivå som begränsade lärandemöjligheterna och
presenterar en modell för ett arbetssätt där praktikplatsernas potential för språklärande bättre
kan tillvaratas.
Savijärvi, Marjo Fredag, sektion 3E, sal F497
Helsingfors universitet
Från gemensam verksamhet till ett gemensamt språk
Presentationen handlar om andraspråksinlärning i vardaglig interaktion i ett språkbadsdaghem i
Södra Finland (Savijärvi 2011). Materialet är samlat in genom att videofilma en grupp finskspråkiga
barn under deras två första år i svensk språkbad. Som metod används samtalsanalys.
Ett kännetecknande drag för språkbad är att barnen har ett gemensamt första språk som lärarna
förstår (Swain & Lapkin 1982). Detta leder till att barnen kan göra sig förstådda redan i början
av språkbadet. Ytterligare blir deras tolkningar av lärarens svenska turer synliga eftersom de kan
använda finska.
Språkinlärningen sker genom att barnen deltar i vardagliga aktiviteter tillsammans med den
svensktalande läraren. I början av språkbadet tolkar barnen lärarens icke-språkliga handlingar.
De börjar tala andraspråket genom att återanvända ord och uttryck som läraren har använt i situationer
där språket är förståeligt på grund av den icke-språkliga handlingen. I början är de återanvända
elementen oftast enstaka ord som barnen använder inom finska meningar. Under andra
året blir återanvändningen mera komplex: barnen varierar ordföljd eller använder samma
grammatiska kategorier som läraren men byter ord. Sådana exempel visar att barnen har lärt sig
orden, och att de också kan analysera lärarens svenska turer i detalj.
40