Abstracts – NORDAND 11 - Centrum för tvåspråkighetsforskning ...

Abstracts – NORDAND 11
sektoren i Norge er minoritetsspråklige. Samtalene og analysene løfter fram relevansen av
muntlige, profesjonelle ferdigheter innen omsorgsyrkene, med andrespråket norsk som jobb- og
kommunikasjonsspråk. Denne muntlige profesjonelle kompetansen, nødvendig i alle arbeidskraftsøkende
sektorer, uttrykker nettopp de kommunikative ferdighetene UNESCO definerer
som avgjørende suksessfaktorer i et moderne arbeidsliv.
Janik, Marta O. Fredag, sektion 5B, sal F389
Adam Mickiewicz Universitetet i Poznan & Universitetet i Bergen
Adjektivkongruens i polsk‐, engelsk‐ og tyskspråkliges norske
mellomspråk – en korpusbasert del av et ph.d.‐prosjekt
Norsk, engelsk og tysk hører til den germanske språkgruppen, og har mye til felles både når det
gjelder ordforråd og grammatikk. Polsk står ganske fjernt fra disse språkene, og språket mangler
noen kategorier som finnes i de resterende, f.eks. bestemthet. Likevel performerer polskspråklige
norskinnlærere bedre i adjektivkongruens enn engelsk- og tyskspråklige, noe som
kanskje kan forklares med positiv transfer ettersom adjektivkongruens er ganske utbygget i
polsk og norsk i forhold til de to andre.
I innlegget vil jeg presentere analyser av data hentet fra ASK-korpuset (Norsk andrespråkskorpus;
http://gandalf.uib.no/ask/). Jeg vil prøve å forklare hvorfor de polskspråklige informantene
bøyer adjektiver oftere korrekt enn de tysk- og engelskspråklige, og hvorfor de
sistnevnte performerer dårligst. Dessuten vil jeg vise noen karakteristiske trekk i utviklingen av
denne kompetansen, f.eks. økning i antall feil og samtidig reduksjon av feilprosent fra det lavere
til det høyere nivået og økning av antall adjektiver brukt i friskriving. I tillegg vil jeg presentere
morsmålsgruppenes typiske feil, f.eks. oftere manglende kongruens i adjektiver i predikativ
stilling hos de tyskspråklige enn hos de polskspråklige.
Ph.d.-prosjektet mitt handler om hvordan adjektivkongruens blir tilegnet av polskspråklige
norskinnlærere. Jeg vil prøve å finne læringsløyper som alle polske innlærere følger, og fastslå
om og på hvilken måte det forekommer transfer i de testedes performanse. Tysk- og engelskspråklige
informanter vil jeg benytte som kontrollgrupper for å oppfylle Jarvis og Pavlenkos
(2008) krav for transferbevis.
Litteratur
Jarvis, S. & Pavlenko, A. (2008). Crosslinguistic Influence in Language and Cognition. New York &
London: Routledge.
Johansson Kokkinakis, Sofie, Julia Prentice & Carina Carlund Torsdag, sektion 2C, sal F413
Göteborgs universitet
Utformning av vokabulärtest och kollokationstest för högre akademiska
studier
Språket som studenter möter vid högre akademiska studier utgör ofta en utmaning för både
studenter med svenska som modersmål och för studenter med ett annat modersmål. För att möta
universitetets språkliga krav måste studenter både lära sig att behärska en fackspråklig vokabulär
samt ett generellt akademisk språkbruk vilket är gemensamt för olika ämnesområden. För
tillgodose studenters behov av kunskap om det akademiska ordförrådet så har en svensk akademisk
ordlista utvecklats (Jansson et al. 2012) vid Göteborgs universitet. En ordlista kan dels
användas som resurs i undervisningen och vid självstudier, dels som utgångspunkt för att undersöka
studenters kunskap om ord och även fraser.
Ord och fraser/ordkombinationer som kan klassificeras som akademiska har i detta sammanhang
en jämn spridning i artiklar, avhandlingar och kurslitteratur som används på universitetsnivå.
Orden återfinns oftast inte i samma betydelse i vardagsspråket, t.ex. i tidningstexter eller
romaner. Exempel på sådana ord är ”reflektera, analysera, argumentera”.
23