Abstracts – NORDAND 11 - Centrum för tvåspråkighetsforskning ...

Abstracts – NORDAND 11
Svendsen Pedersen, Michael Fredag, sektion 5A, hörsal F11
Roskilde Universitet
Kommunikativ kompetence og empowerment i dansk som andetsprog
for voksne
I dansk som andetsprog for voksne på landets sprogcentre er der en lang tradition for at
tilrettelægge undervisningen ud fra kommunikative principper på grundlag af det sprog- og
læringssyn der er indeholdt i SLA-paradigmet med anvendelse af task og sproglig opmærksomhed.
En sådan undervisning åbner for at give learnerne målrettede kommunikative kompetencer
rettet mod de sprogbrugssituationer de kommer ud for i deres dagligdag – og som de er beskrevet
i læreplanerne. I forbindelse med et udviklings- og forskningsprojekt med en gruppe undervisere
på et dansk sprogcenter har det vist sig at kursisterne i deres sproglige interaktion inddrager
erfaringer (livshistoriske erfaringer, sproglæringserfaringer, hverdagserfaringer, erfaringer
med usikker fremtid osv.) som er både kontekstualiserede, og som omfatter identitetsprocesser –
men som dukker op i ”udkanten” af det kommunikative læringsrum, og derfor højst inddrages
som led kursisternes kommunikative kompetenceudvikling. Spørgsmålet er så om en mere
holistisk erfaringsbaseret sproglæringsproces – baseret på et økologisk sprogsocialiseringsparadigme
(van Lier, Kramsch) - der bidrager til kursisternes empowerment, affordance (van Lier)
og investment (Norton), kan udvikles på grundlag af task-baseret kommunikativ undervisning
og rummes inden for de eksisterende rammer for sprogcentres arbejde, eller om det kræver ny
pædagogisk praksis pg ændrede institutionelle rammer. Oplægget vil diskutere dette med
udgangspunkt i erfaringer fra udviklings- og forskningsprojektet.
Svensson, Gudrun & Manuela Lupsa Torsdag, sektion 1A, hörsal F11
Linnéuniversitetet
Lärares attityder och värderingar i en flerspråkig skola
År 2010 genomförde Skolinspektionen (Rapport 2010:16) en kvalitetsgranskning av den pedagogiska
verksamheten i 12 kommuner i olika delar av Sverige. Granskningen omfattade de
förskolor (21 st) och grundskolor (21 st) som uppvisade högst andel flerspråkiga barn och
elever. Rapporten visar att de flesta pedagogerna vid de aktuella skolorna saknade kunskaper
såväl om barnens livserfarenheter som om deras språkliga och kunskapsmässiga nivå. I de
granskade skolorna hade man inte tagit hänsyn till att eleverna var flerspråkiga och inte heller
införlivat ett interkulturellt arbetssätt i sin pedagogiska verksamhet.
I ett pågående forskningsprojekt, Interaktion för språk- och identitetsutveckling i flerspråkiga
miljöer vid Linnéuniversitetet i Växjö, har vi forskare inom projektet lagt märke till samma
förhållningssätt hos pedagogerna på en projektskola, en F-6 skola med 98 % flerspråkiga elever,
av vilka endast cirka hälften når de nationella målen i årskurs 6. Enligt Skolinspektionens
rapport (2010:16) kan ett förbiseende av flerspråkighet och mångfald bl.a. medföra att flerspråkiga
elever får sämre förutsättningar att uppnå nationella mål. I ett samarbete mellan ovan
nämnda skola och universitetet har vi därför anordnat ett språkutvecklingsprojekt vari det bl.a.
ingår kompetensutbildning av skolans samtliga pedagoger.
Vårt syfte med denna studie är att belysa förändringar av attityder och värderingar hos pedagogerna
som genomgått kompetensutbildningen. Materialet består av enkäter, intervjuer,
reflexionsdagböcker och klassrumsstudier inhämtade före, under och efter utbildningens gång.
Teoretiskt och metodiskt utgår vi från Cummins (1996) modell för empowering och Janks
(2010) modell för ”critical literacy education” samt Lahdenperäs (1997, 2007, 2010) arbeten om
interkulturella läroprocesser.
Referenser
Cummins, J. (1996). Negotiating Identities: Education for Empowerment in a Diverse Society. Ontario:
California Association for Bilingual Education.
Janks, H. (2010). Literacy and Power. Routledge Taylor & Francis Group
45