Abstracts – NORDAND 11 - Centrum för tvåspråkighetsforskning ...

Abstracts – NORDAND 11
Ek, Gry & Hedvig Erika Frodell Lördag, sektion 6E, sal F497
Undervisningskonsulenter ved Tungumálaver Laugalækajarskóli, Reykjavik
Norsk‐ og svenskundervisning i islandsk grunnskole
Islandske barn får undervisning i dansk fra 7–10 klasse. Elever med bakgrunn i norsk/svensk
kan lære norsk/svensk isteden. Det gjelder ca 200 elever spredt over hele landet. Disse elevene
skal forstå og snakke daglig norsk/svensk for å kunne velge bort dansk, det er ikke snakk om
begynnerundervisning. Mange har familie i Norge/Sverige, mange har kortere eller lengre
opphold i Skandinavia bak seg og har derfor personlige bånd dit. Reykjavík kommune, tilbyr
rådgivende tjenester for kommuner/skoler/lærere som har ansvar for disse elevene gjennom
Tungumálaverið í Laugalækjarskóli. Vi tilbyr klasseromsundervisning for 7.og 8.klasse i
Reykjavik og omegn og undervisningsmateriale og rådgivende tjenester for alle landets
kommuner. I tillegg har alle norsk- og svenskelevene i 9. og 10. klasse muligheten til å lære
norsk/svensk over Internett. Når klassekameratene har dansk, setter de seg ved en pc. Lærerne
sitter i Reykjavik. Moodle, wiki, quia, sosiale medier og free ware er eksempler på nettressurser
vi bruker.
Vi arbeider mot målene i den islandske mønsterplanen. Elevene skal beholde og videreutvikle
sine språklige ferdigheter. Vi arbeider for at deres kontakt med familie og venner i
Norge/Sverige og tilknytning til norsk/svensk kultur skal styrkes. Vi poengterer det nordiske
perspektivet og vil at elevene skal oppleve at de tilhører Norden og kan bruke sine ferdigheter i
norsk/svensk når det reiser og omgås mennesker i Norden.
Vi vil gjerne komme og fortelle om hvordan vi bruker nettressurser og sosiale medier for å
nå disse målene.
Eklund Heinonen, Maria Torsdag, sektion 1D, sal F420
Södertörns högskola
Samtal på hög nivå: stöttande strategier för andraspråkssamtal i
högskolemiljö
Den breddade rekryteringen och globaliseringen har lett till en alltmer heterogen sammansättning
bland våra studenter. Däri ingår också en växande andel studenter med svenska som andraspråk.
Hittills har den internationella forskningen till stor del fokuserat på hur man kan stötta
andraspråksstudenter i akademiskt skrivande. Flera forskare har dock påpekat att dessa studenter
också kan ha svårigheter att hävda sig muntligt (t.ex. Robertson et al., 2000), vilket kan ha sin
grund i bristande språkkunskaper, men också i kulturellt betingade institutionella roller i undervisningssammanhang.
I ett pågående högskolepedagogiskt postdoktorsprojekt undersöker jag andraspråkssamtal i
högskolemiljö med det övergripande syftet att studera faktorer som bidrar till välfungerande
samtal, dels med utgångspunkt i studenterna själva, dels med utgångspunkt i samtalspartnerns
roll för hur samtalet utvecklas. Materialet består av inspelade behörighetsgivande testsamtal,
som är tänkta att återskapa autentiskt språkbruk, samt gruppventileringar av projektarbeten i
seminarieform. I föredraget kommer jag att fokusera på samtalspartnerns roll för huruvida (den
presumtiva) studenten uppfattas som kommunikativt kompetent, med syfte att utröna hur man
som lärare kan stötta sina studenter att komma till sin rätt och utveckla resonemang och tankegångar
i vanligt förekommande typer av samtal i högskolemiljö, såsom diskussioner under
seminarier. Med hjälp av exempel visar jag hur samtalspartnern kan bidra med olika strategier
såsom följdfrågor och annan stöttning.
Referens
Robertson, M., Line, M., Jones, S. & Thomas, S. (2000). International students, learning environments
and perceptions: a case study using the Delphi technique. Higher Education Research & Development,
19:1, 89–102.
15