Abstracts – NORDAND 11 - Centrum för tvåspråkighetsforskning ...

Abstracts – NORDAND 11
The presentation focuses on the concepts linguistic fluency and cultural fluency. Linguistic
fluency is developed as a dialogic practice and not a monologic individual skill by negotiating
both mutual understanding (Bremer, Roberts et al. 1996) and problems with non-standard
Danish.
Cultural fluency (Kirilova 2013), seen as the ability to demonstrate conventionalized
knowledge, attitudes and emotions that are expected by and shared with the gatekeeper or the
interlocutor-in-charge is also a matter of negotiation and expressing co-memberhip (Erickson
and Shultz 1982). The analysis reveals how cultural fluency is done situationally and changes in
every frame or activity type. It is interconnected with linguistic fluency though it might function
as a “higher”, more abstract level of fluency and is just as important as the pure mastering of the
mechanics of language. The discussion addresses the growing tension between bureaucratic
fairness and super-diversity (Vertovec 2007) in post-modern institutional gatekeeping encounters.
Kowal, Iwona Fredag, sektion 4C, sal F413
Jagellonska universitetet, Kraków
Hur dynamisk är inlärningen av svenska som L3?
Under de senaste åren har teorin för dynamiska system fått allt mer uppmärksamhet i andraspråksinlärningen.
Baserat på denna teori beskrivs språkinlärningen först och främst som en
icke-linjär process vilket innebär att inlärningen inte är en jämn stigning av språkliga färdigheter
utan att dessa utvecklas i olika tempo. Dessutom anses språkinlärningen vara beroende av
begynnelsevillkor, dvs. små förändringar i inlärningens initiala skede kan leda till oförutsägbara
resultat i framtiden (den s.k. fjärilseffekten). Detta kan t.ex. vara en förklaring till varför inlärare
som i liten grad skiljer sig åt i början av inlärningen kan nå helt olika behärskningsnivåer i
andraspråket även om de fick samma slags undervisning. Språkinlärningen bildar dessutom ett
dynamiskt system eftersom den möter permanenta förändringar med (ibland stor) variabilitet så
att det egentligen blir omöjligt att förutse eller definiera slutnivån.
I föredraget presenteras resultat från ett treårigt projekt i vilket inlärningen av svenska som
L3 undersökts. Analysen omfattar utveckling av komplexitet, korrekthet och flyt i skriven
produktion från början av inlärningen upp till C1-nivån. I experimenten deltog 15 polska
studenter med tyska som L2. Resultaten av undersökningen stödjer de grundläggande antagandena
att andraspråksinlärningen inte pågår linjärt och uppvisar stor variabilitet. Dessutom visar
analysen att utvecklingen av de undersökta färdigheterna inte är parallell och kännetecknas av
stora individuella skillnader.
Kristjánsdóttir, Bergþóra Fredag, sektion 5C, sal F413
Aarhus Universitet, DPU
Dansk, danisering og danskhed – uddannelsespolitisk præmis for dansk
som andetsprog
Sproglige minoritetselever blev indskrevet i den danske folkeskolelov i midten af 1970’erne.
Siden da har der været stridigheder om, hvilke spor elevgruppen skal have lov til at sætte i det
statslige curriculum, ligeså vel som der har været stridigheder om andetsprogsfaglighed og
flerkulturelle problemstillinger i læreruddannelsen. Efter en gradvis etablering af dansk som
andetsprog som fag igennem 90'erne, hvor der på linje med andre fag i folkeskolen blev
udarbejdet fagbeskrivelse for faget dansk som andetsprog og hvor dansk som andetsprog blev et
selvstændigt sprogfag i læreruddannelsen fra 00’erne, tegner udviklingen i 10’erne et dystert
billede. I en ny læreruddannelsesreform gældende fra 2013 er dansk som andetsprog eksempelvis
blevet fjernet som sprogfag. Dansk som andetsprog er i dag så trængt, at det ikke bidrager til
at skabe flersproglige forestillinger blandt elever, forældre og professionelle.
27