Folkbibliotekspolitik i Göteborg i slutet av 1940-talet - BADA ...

veckling bör utgå från att individens handlingar är en funktion av ett växelspel mellan
personliga förutsättningar och sociala förhållanden, som sätter ramar för individens
handlingar. Han skriver att ”…forholdet mellom individet og dei sosiale strukturerne”
bör ses ”som eit dialektiskt, ikkje dualistiskt, forhold.” 34 Han försöker att ge en historisk
bild av den folkbibliotekspolitiska utvecklingen, samtidigt som denna blir relaterad till
den kulturpolitiska kontexten. För att få en djupare förståelse av den norska folkbibliotekspolitikens
resa från 30-talet fram till idag analyserar han den historiska framställningen
av politiken med hjälp av teorier om offentligheten.
Ett annat perspektiv som Hansson och Zetterlund tar upp i sin artikel är det organisatoriska.
Detta perspektiv berör framförallt folkbiblioteksverksamhetens inre struktur,
strategier och processer. 35 Även i detta perspektiv berörs folkbiblioteksorganisationernas
normer och värderingar, men här studeras de som en del av den övergripande organisationen.
Författarna försöker klargöra hur dessa påverkar folkbibliotekens verksamhet.
Ragnar Audunson använder sig av ett nyinstitutionellt perspektiv i sin analys av tre
folkbiblioteks förändringsprocesser. Här visar Audunson på hur folkbiblioteksfältets
normer påverkar hur organisationer inom fältet tacklar reformer och förändringar inom
organisationen. Han skriver att:
Partly they(institutionalized professional norms) seem to be an important element of talking.
ie. An ideological element which has to be taken into consideration. Through talking,
established standards and norms can be decoupled from (external) reforms, or can be justified
by references to the ideology of the field, e.g. by declaring that a departure from established
standards within some areas of library work is necessary to defend those values in
other and more vital areas. 36
En institutions normer och värderingar är här inte det primära studieobjektet utan en
variabel som påverkar organisationens förändring. Institutionens normer och värderingar
kan korrespondera med omvärldens, men även stå i ett motsatsförhållande till denna
omvärld. Audunson hävdar att om institutionens värdebas överensstämmer med samhällets
leder detta till stabilitet och förstärker redan etablerade identitetsuppfattningar.
Om det råder diskrepans mellan samhällets och institutionens värdebas leder detta till
osäkerhet och konflikter. 37 Med det nyinstitionella perspektivet ser man på de offentliga
institutionerna som en del av ett större politiskt system. Dessa förändras genom både
deras materiella förutsättningar och de värderingar som omger dem. Hansson och Zetterlund
skriver att:
Det avgörande incitamentet till förändring och utveckling i dagens moderna samhälle är
framförallt förskjutningar i institutionens värdemässiga bas. Ytterst är det denna bas som
utgör institutionens identitet och det är genom att överge gamla identitetsuppfattningar och
skapa nya som en institutionell utveckling äger rum. 38
Inom det organisatoriska perspektivet har man även berört folkbibliotekens identitet och
självbild. Här råder det ganska stor konsensus kring att de svenska folkbiblioteken lider
av något som skulle kunna betecknas som ett identitetsproblem och att folkbiblioteken
förmodas stå inför fundamentala förändringar, och för deras framtida existens viktiga
34 Vestheim 1997 s. 43.
35 Hansson Zetterlund 1997 s. 37.
36 Audunson 1996 s. 185.
37 Audunson 1996 s. 24-26.
38 Hansson Zetterlund 1997 s. 34.
8