Folkbibliotekspolitik i Göteborg i slutet av 1940-talet - BADA ...

dock har den väldigt starka band till denna eftersom det finns representanter både från
biblioteksnämnden och Göteborgs folkbibliotek i beredningen. Vidare så anser biblioteksnämnden
likt Löfvenius att ”Den nuvarande organisationen av folkbiblioteksförvaltningen
är historiskt betingad.” och att allt talar för en ny ”…organisationsform som
medför vad motionen kallar ”mer direkt kontakt med de beslutande myndigheterna,
vilka beviljar största delen av de medel, som folkbiblioteken behöver för sin verksamhet.””
Biblioteksnämnden hävdar vidare, i den ovan citerade skrivelsen till Robert
Dicksons stiftelse, att ”… det är ställt utom all tvivel att en utredning sådan den av
motionären ifrågasatta inför det utvecklingsskede som nu förestår för stadens folkbibliotek
vore icke blott av godo utan i det bästa fall av väsentlig betydelse.” 169 Den är
dessutom utsedd av politiker som satt i Göteborgs kommunfullmäktige och måste därför
kunna ses som ett uttryck för Göteborgs folkbibliotekspolitik.
I utredningen redogör man för den utredning som skett vid sekelskiftet, i samband med
de första filialbibliotekens tillkomst. I denna utredning är majoriteten för en rent kommunal
styrelse, eftersom man menar att detta skulle vara det bästa för folkbiblioteken,
som skulle få en snabbare utveckling. Kommunfullmäktige kom dock att ställa sig på
minoritetens sida och röstade mot förslaget om en kommunal folkbiblioteksstyrelse.
Utredningen som företogs 1948 ansåg att det främsta skälet mot den dåvarande förvaltningsorganisationen
var, likt vad utredningen från 1901 hävdade, att den inte kunde
genomföra sitt uppdrag på ett effektivt sätt. Detta p.g.a. att Robert Dicksons styrelse
valdes med hänseende till dess huvuduppdrag, att förvalta dess fastighetsbestånd, som
förhindrade styrelsen från att på bästa tänkbara sätt förvalta Göteborgs stads folkbibliotek.
Beredningen argumenterar för en kommunal styrelse på följande sätt:
För att åstadkomma en fullt effektiv styrelseform för stadens folkbiblioteksväsen är det utan
tvivel nödvändigt, att det här – liksom i det stora flertalet svenska städer – utses en styrelse,
som får till enda uppgift att omhänderhava biblioteksverksamheten och vars ledamöter utses
uteslutande med hänsyn till denna förvaltningsuppgift. I denna styrelse böra stadsfullmäktige
vara representerad, varjämte det får anses önskvärt, att i styrelsen även inväljas
personer, som deltaga i stadens centrala förvaltning. Genom att på sådant sätt erhålla förankring
i stadens kommunalförvaltning i övrigt samt kontakt med stadens beslutande och
anslagsbeviljande myndighet skulle styrelsen få väsentligt bättre möjligheter än hittills att
bevaka folkbibliotekets intressen och få dess önskemål och behov tillgodosedda. – Liksom
det år 1932 medgavs, att två personer utanför styrelsen för Robert Dicksons stiftelse finge
deltaga i biblioteksnämnden förvaltningsuppgift torde nu vara på sin plats att taga ytterligare
ett steg och utse en speciell biblioteksstyrelse uteslutande ur synpunkt av biblioteksverksamhetens
främjande. Det ovan berörda faktum, att biblioteksverksamheten ekonomiskt sett
till alldeles övervägande del har karaktären av en kommunal angelägenhet, talar också för
en dylik åtgärd. Vidare erinras om stadens folkbiblioteksväsen står inför en mycket omfattande
utbyggnad och modernisering. Det gäller icke endast att uppföra en lämplig nybyggnad
för huvudbiblioteket – idéskisser till en sådan byggnad föreligga – utan även att sörja
för tillkomsten av erforderliga filialbibliotek, i senare fallet under samverkan med åtskilliga
av stadens övriga myndigheter för tillgodoseende av befolkningens kulturella och sociala
behov. Det är sålunda omfattande och betydelsefulla frågor av ekonomiskt mycket stor
räckvidd som stå inför sitt avgörande, ett förhållande som ytterligare understryker kravet på
en för ifrågavarande uppgifter särskild styrelse. Med hänsyn till vad sålunda anförts har beredningen
kommit till den uppfattningen, att den mest rationella och effektiva lösningen av
förevarande problem är tillsättande av en rent kommunal styrelse med uppdrag att handhava
förvaltningen av stadens samtliga folkbibliotek. 170
169 Biblioteksnämnden In- och utgående korrespondens 1940 31/5 – 1949 K – Ö F?aa:7
170 Göteborgs Stadsfullmäktiges handlingar 1948. N:o 259.
42