Folkbibliotekspolitik i Göteborg i slutet av 1940-talet - BADA ...

More documents

Recommendations

Info

litik” där lönerna skulle fastställas efter arbetets art istället för efter dess profit skapande egenskaper. De sociala försäkringssystemet reformerades och utvidgades under efterkrigsåren. Social politiska reformer hade i det förändrade politiska klimatet generellt sett ett brett politiskt stöd. 91 För att nyansera detta konstaterande kan man enligt Stig Hadenius 92 hävda att den borgerliga oppositionen präglades av osäkerhet och kraftlöshet och tedde sig relativt flat gentemot den socialdemokratiska regeringen, som var på offensiven. Den kraftigaste kritiken av efterkrigsreformerna kom istället från ett annat håll nämligen från näringslivet. Dock kom den borgerliga kritiken att intensifieras under slutet av 1946, i samband med avlämnandet av skatteberedningen och 1948 års valkampanj blev ovanligt hätsk och intensiv. Denna kritik riktades framför allt mot regleringsstyret, som den borgerliga oppositionen, i sin polemik, jämställde med socialisering, skatterna och vanstyret inom den ekonomiska sektorn och kom att tränga undan regeringens socialpolitiska program. Valrörelsen gestaltade sig till en uppgörelse mellan regeringen och folkpartiet med partiledaren Ohlin och Dagens Nyheters chefredaktören Herbert Tingsten i spetsen. Valet blir en framgång för folkpartiet och en tillbakagång för högern och kommunisterna, medan socialdemokraterna gick tillbaka med en procent och blev aldrig allvarligt hotade. Hadenius menar att detta val utgör slutet för den efterkrigsperiod som anses ha varit en ”skördetid” för socialdemokratern, och att det är en förändrad, mer pragmatisk socialdemokrati som regerar vidare. 93 Man kan enligt Emil Uddhammar hävda att den offentliga expansionen tog en ny fördelningspolitisk vändning under 40-talet, genom att en rad generella välfärdsprogram initierades, som syftade till att ge alla medborgare en grundtrygghet. Folkpensionens utvidgande(1946), barnbidragets införande(1947) och den allmänna sjukförsäkringens tillkomst(1946 94 ) skedde under bred politisk enighet. 95 Man behöver dock komplettera denna beskrivning med konstatera att fattigvården kom att spela en betydande roll i det sociala skyddsnätet ända in på 40-talet. 96 Parallellt med sedlighetsdoktrinens motiveringsgrund för politiken, som dominerande de politiska livet fram till 30-talet, användes även regleringsdoktrinens mer interventionistiska motiv. Denna kom allt mer att dominera den politiska agendan och blev under 40-talet den helt dominerande, över hela det politiska fältet, med högern endast delvis som undantag, som i vissa frågor förespråkade en mindre interventionistisk politik. Regleringsdoktrinens argument, som huvudsakligen, enligt Uddhammar motsvarar modernismens tankeelement, bygger på ett rationalistiskt synsätt där man menar att man kan ha kunskap om vad som bestämmer människornas levnadsvillkor och hur vi med framgång kan förändra dessa. Politiken bygger på en teknokratisk – politisk verklighetsuppfattning där dimensionen offentligt – enskilt mer eller mindre försvinner i det politiska tänkandet, till förmån för en ingenjörs inspirerad politik där man vill göra väl genom att styra medborgarnas handlingar och ekonomiska resurser in i väl kontrollerade mönster. Allt för att understödja de enskildas grundläggande behov. Man kan säga att politiken utgår från en helhetssyn på samhället, där de enskilda människorna betraktas mot bakgrund av samhällets krav. 97 91 Korpi, Walter 1990 92 Stig Hadenius har en fil. dr. och är professor emeritus på Institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Stockholms universitet. 93 Hadenius, 1988 s. 1981-1988 94 Det initial beslutet fattades 1946, p.g.a. försämrade statsfinanser sköts dock beslutet upp till 1953, då en ny proposition lades fram, nu med inkomstrelaterad ersättning. Förslaget antogs också nu med enighet, med undantag för högerpartiet som ville avvakta tills det statsfinansiella läget var mer gynnsamt. 95 Uddhammar1993 s. 437 96 Olsson 1990 s. 111-112 97 Uddhammar 1993 s. 459-469 22
Sammanfattningsvis kan man skriva att de stora samhällsförändringarna som ägt rum under 1800-talets slut hade lett till politiska och strukturella förändringar, som resulterade i högre levnadsstandard och större påverkans möjligheter för de stora flertalet, som i sin tur medverkade till den pågående förändringsprocessen. Efter andravärldskriget fanns det en stor opinion för att de förändringarna som skett, vad det gäller levnadsstandard och trygghet, skulle konsolideras och utvecklas. Välfärdssamhället skulle befästas, genom något som skulle kunna betecknas som en välfärdspolitisk offensiv. MODERNITET För att närmare belysa Sverige under den aktuella perioden kommer jag att fortsätta detta avsnitt med en närmare granskning av begreppet modernitet. Arvidsson m.fl. skriver i sin bok att vi sedan upplysningstiden lever i ”modernitetens kultur” och fortsätter sedan med att hävda att det är: En kultur vars främsta kännetecken är tron på ett välsignat förnuft, en rationalitet som kan lösa alla samhällets problem och lägga livet till rätta, till allas eller åtminstone det stora flertalets belåtenhet. Till modernismens idéer hör också föreställningen att det finns någon form av moderniseringsprocess – en historisk rörelse som oavbrutet förändrar människan och samhället, så att gårdagens värld alltid är en förlorad värld. Vanligen uppfattas förändringen som målinriktad. Den är i någon mening ett framsteg, som åstadkoms genom människors arbete och strävsamhet och därför önskvärd och löftesrik. Samtidigt är den emellertid lagbunden – höjd över människans vilja och handling – och därför både nödvändig och oåterkallelig. 98 Uddhammar menar, som ovan nämnts, att modernismens tankeelement, från och med 30-talet kom att bli den allt mer dominerande motiverings grunden för den svenska välfärdspolitiken. Arvidsson m.fl. menar också att man i Sverige sammankopplat just modernismen och välfärd, som nästan två identiska begrepp, där det moderna förknippats med sociala reformer och en demokratisk styrelseform. Man hävdar även att moderniseringen i ovanligt hög grad stått för framsteg och kultivering. Vidare anser man att modernismen eller rättare sagt moderniteten, har flera olika sidor och att den även är tidsbuden och att den först under mellankrigstiden slår igenom på det sociala och politiska området. Detta genomslags stora materiella och institutionella förändring låter dock vänta på sig till efter det andra av de båda världskrigen. 99 FOLKBILDNING OCH FOLKRÖRELSER Folkbibliotek och bildning är två begrepp som har starka relationer till varandra. Förbindelsen ligger i de båda begreppens historia, d.v.s. i folkbibliotekens och bildningens historia. Den kanske starkaste sambandet mellan folkbiblioteken, som institution och bildningen, som en process eller verksamhet, ligger i bokens kunskaps- eller informationsförmedlande egenskap. En mycket förenklad beskrivning av detta samband kan formuleras likt Åberg gör i texten Folkbibliotekens historia intill 1960-talet, ”Eftersom reformationen krävde att människan själv skulle bära ansvaret för sin salighet och känna till villkoren för denna, så som de ges i den helig skrift, blev det nödvändigt att kunna läsa, eller åtminstone värderades läskunnigheten högt. Kyrkan – och staten, som levde i ett slags symbios med kyrkan – måste bygga upp en folkbildning, vilken länge var rent religiöst motiverad men som inte kunde undgå att, åtminstone som bieffekt, ge läskunnig- 98 Arvidsson, Berntsson och Dencik 1994 s. 36 99 Arvidsson, Berntsson och Dencik 1994 s. 42-48 23
Page 1 and 2: MAGISTERUPPSATS I BIBLIOTEKS- OCH I
Page 3 and 4: INNEHÅLLSFÖRTECKNING UPPSATSENS M
Page 5 and 6: UPPSATSENS METOD OCH TEORETISKA UT-
Page 7 and 8: IDEOLOGI Jag kommer alltså att stu
Page 9 and 10: Ideologi är med andra ord ett syst
Page 11 and 12: under 1900-talet använda sig av de
Page 13 and 14: eslut. Dorte Skot- Hansen 39 hävda
Page 15 and 16: frågorna. Inom den humanistiska oc
Page 17 and 18: Lennart Hellspongs och Per Ledins 6
Page 19 and 20: språkhandlingar, (4b)attityder och
Page 21 and 22: la) 3. för att meddela något (det
Page 23 and 24: FOLKBIBLIOTEKSPOLITIKENS SAMMANHANG
Page 25: likt Korpi, att denna period karakt
Page 29 and 30: frammanade en ny världsbild och i
Page 31 and 32: I slutet av 40-talet kommer flera u
Page 33 and 34: leder till att man i Sverige fick e
Page 35 and 36: försöker Kerstin Munck af Rosensc
Page 37 and 38: vilket ledde till att stiftelsens s
Page 39 and 40: att klarlägga bibliotekens situati
Page 41 and 42: det viktigaste i hela biblioteket.
Page 43 and 44: anförtrodda frågan om folkbibliot
Page 45 and 46: filialchefen, fil. Mag. Maja Spång
Page 47 and 48: Det är utan tvivel så att beredni
Page 49 and 50: IDEOLOGIANALYSEN Denna analys komme
Page 51 and 52: Denna menar man är föråldrad och
Page 53 and 54: dessa i sitt sammanhang, kan jag ko
Page 55 and 56: ideologiskt perspektiv. Det handlar
Page 57 and 58: genomgående negativa, vad det gäl
Page 59 and 60: en i Sverige. Det är framförallt
Page 61 and 62: ling och förändring, det blir mer
Page 63 and 64: stärkning och utbyggnad under 50-
Page 65 and 66: där samhällets krav blir styrande
Page 67 and 68: Eagleton, Terry red.(1994). Ideolog
Page 69: Skot-Hansen, Dort (1996) The local

Folkbibliotekspolitik i Göteborg i slutet av 1940-talet - BADA ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?