Folkbibliotekspolitik i Göteborg i slutet av 1940-talet - BADA ...

More documents

Recommendations

Info

IDEOLOGIANALYSEN 45 FOLKBIBLIOTEKSPOLITIKEN : EN IDEOLOGIANALYS 45 FÖRSANTHÅLLANDEN 46 NORMER 48 VÄRDERINGAR 52 SLUTSATS 55 Folkbibliotekspolitiken 55 Folkbiblioteksideologin 56 RESULTATDISKUSSION 56 Resultatet är subjektiv 57 Resultatet är perspektiv beroende 58 SAMMANFATTNING 60 KÄLLFÖRTECKNING 62 KÄLLMATERIAL 62 TRYCKTA KÄLLOR 62
UPPSATSENS METOD OCH TEORETISKA UT- GÅNGSPUNKTER INLEDNING Min utgångspunkt inför denna uppsats var att jag vill studera något som skulle kunna betecknas som en folkbibliotekspolitisk utveckling i Sverige. När jag läste in mig på ämnet fick jag intrycket av, att i stort sett alla undersökningar, vad det gäller politik inom folkbiblioteksområdet, utgick från statliga dokument och i viss mån tidskriftsartiklar. Detta gav mig inspiration att söka studera folkbibliotekspolitik från ett annat perspektiv, som tog mig närmre folkbibliotekens praktiska verklighet än det gängse. Detta för att jag inte ville göra en undersökning som riskerade att bli en studie i storvulna ord om hur det borde vara, utan någon förankring i hur det faktiskt är. Därför kom jag att bestämma mig för att göra en arkivundersökning av en kommuns folkbibliotekspolitik där kopplingen mellan verksamheten och politiken är tydlig. Jag valde Göteborgs kommun. Min ambition var att jag skulle studera två perioders folkbibliotekspolitik, vilka jag sedan skulle komparera. Slutresultatet som här föreligger omfattar dock enbart en period. Detta p.g.a. att uppsatsen skulle blivit allt för omfattande om undersökningen skulle inbegripit två perioder. ÄMNET Denna uppsats ämne är, som sagt, folkbibliotekspolitiken och hur denna gestaltat sig i Göteborgs stad (är detsamma som Göteborgs kommun) under 1945-50. Studien är en analys av texter som kan sägas vara ett bidrag till formulerandet av kommunens folkbibliotekspolitik. Målet är framförallt att presentera folkbibliotekspolitiken, som den har sett ut under perioden och analysera densamma, för att söka utröna vilka principer, idéer och intentioner som kan sägas ligga till grund för denna politik – vilken ideologi den kan sägas spegla. Att jag valt att studera Göteborgstads folkbibliotekspolitik och att jag begränsat studiet till en femårsperiod efter andravärldskriget, kommer sig både av intellektuella och praktiska orsaker. Av betydelse är enbart den intellektuella förklaringen. Att Göteborg stad är av intresse, beror på att stadens folkbiblioteksväsende under den aktuella perioden, befann sig i en situation som på flera punkter skiljde sig från andra stora svenska städers folkbiblioteksväsen, vilket jag senare kommer att redogöra för. En studie av Göteborgs stads folkbibliotekspolitik kan därför inte tjäna som en bra grund för generaliseringar, men däremot kanske fungera som ett exempel, som berikar sådana genom att visa på det specifika och speciella. Att jag valt perioden 1945-50, kommer sig av att min ursprungliga tanke vara att studera politiken under denna period och perioden 1992- 1996 och detta p.g.a. att jag ville studera politiken under de perioder som man allmänt anser har präglats av ett välfärdsamhälle på frammarsch och på tillbakagång. Att jag valt 1945-50 beror alltså på att denna betraktas som en tid då välfärdsamhället på allvar började byggas upp och som sådan är den av intresse, eftersom vi lever i en tid när detta samhälle allmänt sett håller på att avvecklas eller förändras. Jag tror att om man förstår dåtidens situation och deras perspektiv på tillvaron blir det lättare att förstå dagens tillvaro, eftersom man kan sägas få en bild av början på en utveckling, som man nu upplever att man befinner sig vid slutet av. 1
Page 1 and 2: MAGISTERUPPSATS I BIBLIOTEKS- OCH I
Page 3: INNEHÅLLSFÖRTECKNING UPPSATSENS M
Page 7 and 8: IDEOLOGI Jag kommer alltså att stu
Page 9 and 10: Ideologi är med andra ord ett syst
Page 11 and 12: under 1900-talet använda sig av de
Page 13 and 14: eslut. Dorte Skot- Hansen 39 hävda
Page 15 and 16: frågorna. Inom den humanistiska oc
Page 17 and 18: Lennart Hellspongs och Per Ledins 6
Page 19 and 20: språkhandlingar, (4b)attityder och
Page 21 and 22: la) 3. för att meddela något (det
Page 23 and 24: FOLKBIBLIOTEKSPOLITIKENS SAMMANHANG
Page 25 and 26: likt Korpi, att denna period karakt
Page 27 and 28: Sammanfattningsvis kan man skriva a
Page 29 and 30: frammanade en ny världsbild och i
Page 31 and 32: I slutet av 40-talet kommer flera u
Page 33 and 34: leder till att man i Sverige fick e
Page 35 and 36: försöker Kerstin Munck af Rosensc
Page 37 and 38: vilket ledde till att stiftelsens s
Page 39 and 40: att klarlägga bibliotekens situati
Page 41 and 42: det viktigaste i hela biblioteket.
Page 43 and 44: anförtrodda frågan om folkbibliot
Page 45 and 46: filialchefen, fil. Mag. Maja Spång
Page 47 and 48: Det är utan tvivel så att beredni
Page 49 and 50: IDEOLOGIANALYSEN Denna analys komme
Page 51 and 52: Denna menar man är föråldrad och
Page 53 and 54: dessa i sitt sammanhang, kan jag ko
Page 55 and 56:
ideologiskt perspektiv. Det handlar
Page 57 and 58:
genomgående negativa, vad det gäl
Page 59 and 60:
en i Sverige. Det är framförallt
Page 61 and 62:
ling och förändring, det blir mer
Page 63 and 64:
stärkning och utbyggnad under 50-
Page 65 and 66:
där samhällets krav blir styrande
Page 67 and 68:
Eagleton, Terry red.(1994). Ideolog
Page 69:
Skot-Hansen, Dort (1996) The local
show all

Folkbibliotekspolitik i Göteborg i slutet av 1940-talet - BADA ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?