Folkbibliotekspolitik i Göteborg i slutet av 1940-talet - BADA ...

andra. 13 Det blir en fråga om att ideologi är något som är förknippat till olika intressen –
till olika aktörer i samhället – man tar fasta på ideologins styrande funktion. Det är
därför i denna uppsats lämpligt att använda sig av en mer politisk betydelse av ideologibegreppet,
som tar hänsyn till främjandet och legitimerandet av olika aktörers intressen.
Eagleton formulera en sådan, som lyder som följer: ”Ideology can here be seen as a
discursive field in which self- promoting social powers conflict and collide over questions
central to the reproduction of social powers as a whole.” 14 En snävare definition
där främjandet och legitimeringen av olika intressen blir begränsad till den dominerande
sociala kraften i samhället, är inte läglig att göra denna uppsats, eftersom det skulle
kunna begränsa mig i den kommande analysen av folkbibliotekspolitiken.
För att göra ideologibegreppet mer hanterligt i min analys, finner jag det lämpligt att
även använda mig av Sven Erik Liedmans och Lennart Olaussons 15 definition av ideologi,
som jag anser, korresponderar med den sist citerade Eagletonska definitionen.
Definitionen är hämtad från inledningen till Ideologi och institution: Om forskning och
högre utbildning 1880-2000 och lyder som följer:
…ett implicit eller explicit och ofta motsägelsefullt system av idéer och ritualer och/eller
handlingsberedskaper, ett system som får sin innebörd och mening i ett bestämt samhälle
med dess klasser, grupper, institutioner, traditioner och motsättningar. Ideologin utgör den
form vari människor utkämpar de konflikter som råder i samhället och kan, betraktad som
ett idésystem, sägas bestå av tre delar: försanthållanden, värderingar och normer. 16
I denna definition visar man på tre olika delar, som man menar att en ideologi är uppbygd
av, som jag finner lämplig att använda mig av i denna uppsats, eftersom ideologibegreppets
betydelse och innehåll konkretiseras. Så här långt vill jag klargöra att min
syn på ideologi är ett idésystem bestående av försanthållanden – genom vilka man gör
en verklighets beskrivning – värderingar – vilka talar om vad som är bra och vad som är
dåligt, vad man skal sträva efter och vad man ska motverka – och normer – vilka visar
på de riktlinjer som finns för handlande – 17 som kan knytas till olika grupper, vilken får
sin innebörd i ett bestämt samhälles organisation, med dess sociala och politiska motsättningar.
Likt jag nämnt tidigare, har ideologibegreppet en styrande funktion, vilken kommer sig
av att ideologi är något som är starkt förknippat med någon typ av verksamhet, d.v.s.
någons handlingar. Hur ser då relationen mellan ideologi och verksamhet ut? Ball och
Dagger skriver att:
Political ideologies perform these four funktions (explanatory, evaluative orientative och
programatic) because they are trying to link thought- ideas and beliefs -to action. Every
ideology provides a vision of the social and political world as it is, and as it should be, in
hopes of inspiring people to act either to change or preserve their way of life. 18
13
Eagleton 1996 s. 11.
14
Eagleton 1991 s. 29.
15
Sven Erik Liedman är professor i idé- och lärdomshistoria vid Göteborgs universitet. Lennart Olausson
är rektor vid högskolan i Malmö och professor i idéhistoria.
16
Liedman, Olausson 1988 s. 9
17
Liedman, Nilsson 1989 s. 23-25
18
Ball, Dagger s. 7. Här skall poängteras att den studie inte behandlar en politisk ideologi, som karaktäriseras
av att de framställs som klart urskiljbara enheter, t.ex. som konservatism, liberalism, socialism,
fascim o.s.v. och som oftast finns dokumenterat i ett speciellt program. I denna uppsats behandlas Göteborgs
folkbiblioteksväsens ideologi, vilken inte finns nedtecknad i något speciellt program. Detta leder till
att en undersökning rörande folkbibliotekspolitikens ideologi får en annan inriktning och blir mer kompli-
4