Folkbibliotekspolitik i Göteborg i slutet av 1940-talet - BADA ...

• de moderata och liberala grupper som medverkade till att folkskolan inrättades
• de bildningsliberala grupper som startade föreläsningsföreningar och arbetarinstitut
med biblioteksverksamhet som en del av programmet
• folkrörelser, vilka såg biblioteken som en viktig och integrerad del av bildningsverksamheten.
119
Gemensamt för dessa krafter är att de alla är sprungna ur en ambition att bilda ett folk (i
betydelsen den stora massan). Inom dessa tre idétraditioner bildades bibliotek. Till den
första kan man räkna sockenbibliotek, församlingsbibliotek liberala arbetarbibliotek (ej
de som bildades inom den senare arbetarrörelsen) samt bildningscirklarnas bibliotek. De
två sistnämnda kunde till en början ha en del radikala inslag men kom efterhand att anta
en samhällsbevarande karaktär inte olik sockenbibliotekens. Den andra kraften bestod
framförallt av vetenskapsmän, studenter, författare och konstnärer som bildade föreningar
och institut med politiska och sociala mål, vilka satte folkbildningen i centrum.
120 Dessa hade enligt Nilsson en stor roll i att få upp biblioteksfrågan på agendan
inom det etablerade samhället. Han menar på att denna kraft på ett betydande sätt medverkade
till att ett flertal kommunala stadsbibliotek byggdes under 1800-talets senare
hälft. Ur den sistnämnda kraften som genererades av folkrörelserna uppstod rörelsebiblioteken,
som både till storlek och kvalité var vitt skilda.
Den samverkande effekten av dessa krafter kom att leda till att 1905 års riksdag beslutade
om att ge ett statligt stöd till församlings, kommun- och föreningsbiblioteken. Man
kan även lägga märke till att man kring sekelskiftet, inom folkbildnings- och bibliotekskretsar,
hade fört en diskussion om folkbibliotek, där man tydligt har låtit sig inspirerats
av grannländerna och av de amerikanska ”public library” idéerna. Åke Åberg 121 menar
att detta kan ses som en början till en ny fas för de svenska folkbiblioteken. 1911 kommer
ett viktigt inlägg i debatten om de svenska folkbiblioteken i form av en statlig
utredning med det långa namnet, Förslag angående de åtgärder som från statens sida
bör vidtagas för främjandet av det allmänna biblioteksväsendet i Sverige. Utredningen
är formulerad av Valfrid Palmgren 122 . Tydligt inspirerad av de amerikanska biblioteksidéerna
och kulturhumansitisk utvecklingshumanism framför hon sitt biblioteksideal,
om än något dämpad av hennes medsakkunniga. Hon såg biblioteket som ”det ojämförligt
viktigaste medlet till ett folks uppfostran”. Den amerikanska biblioteksidén berättar
om ett bibliotek:
…för alla, oavsett om man tillhörde en viss ekonomisk eller ideologisk grupp. Den krävde
hög inre och yttre standard, vill skapa en samhällets mönstermiljö. Den var demokratisk,
med de öppna hyllorna som en symbol för medborgarnas frihet, och den skulle stödjas av
samhället självt, inte av förödmjukande filantropi. […] I programmet ingick en ambitiös informationsservice
och barnavdelning – bakom låg en djuptgående tro på bokens förmåga att
påverka individen och samhället. 123
I utredningen betonas vikten av att folkbiblioteken skulle vara kommunala, allmänna
och offentliga. Resultatet av utredningen blir att man 1912 beslutar om att stadsbidrag
ska utgå till ett bibliotekssystem i varje kommun och till studiecirkelbiblioteken. Detta
119 Nilsson 1999 s. 201
120 Åberg. s. 56.
121 Åke Åberg fd. lektor vid Högskolan i Borås.
122 Valfrid Palmgren var fil. dr. och amanuens vid KB och en central gestalt i Sveriges folkbibliotekshi-
storia.
123 Åberg 1982 s. 64
28