Folkbibliotekspolitik i Göteborg i slutet av 1940-talet - BADA ...

hänseende inte någon särställning. Detsamma har vid olika tidpunkter gällt de flesta andra
större folkbiblioteken i Norden. Är det klart att en reorganisation behövs så bör man inte
dröja med att gå till verket. Ett modernt välrustat folkbibliotek får givetvis ett utomordentligt
värde för staden just i den tid som förestår och dröjesmål med reorganisationen innebär
blott att man ökar de med densamma förbundna svårigheterna och kostnaderna. 156
Man anser att ”klänningen” är urvuxen och föråldrad och att den inte kan lappas och
lagas, utan en helt ny klänning måste skräddas för att folkbiblioteken skulle kunna
genomgå den modernisering som andra bibliotek och andra företeelser i samhället redan
genom gått. Det är denna situation som folkbiblioteksaktörerna anser att Göteborgs
folkbibliotek befinner sig i och det är utifrån denna syn man resonerar om framtiden.
För att ytterligare visa vad missnöjet över folkbibliotekssystemet kunde ta sig för uttryck,
vill jag visa på två citat, som speglar detta på ett mer informellt sätt. Det är chefsbibliotekarien
och nämndens sekreterare Nils Genell som besvarar två förfrågningar om
huruvida studiebesök var möjligt eller inte. Det sistnämnda citatet är till fröken Karen
Hansen från Danmark och det första är till Miss Brown en engelsk barnbibliotekarie
som vill komma på besök till Sverige och uppleva dess bibliotek:
We will be Glad to show you our library and it´s childrens department. As we for a long
time have been suffering from unsuitable quaters and lack of sufficent personell we have
not got very much to brag about, I am afraid. 157
Det är mycket älskvärt av biblioteksdirektör Robert L. Hansen att beteckna vårt bibliotek
som ”et godt læreste” men Ni måste ha klart för Er att biblioteket företer många brister som
gör att Ni inte skall vänta Er att finna ett hypermodernt och mönstergillt storstads bibliotek.
Huvudbiblioteks byggnaden är i det närmaste 50 år och alldeles urvuxen, våra filialer äro
också otillräckliga och biblioteksresurserna på det hela taget i förhållande till stadens storlek
knappa. 158
Dessa citat visar på att det verkligen råder ett allmänt missnöje om folkbibliotekens
situation och detta även tar sig uttryck i mer personliga relationer med representanter
från andra bibliotek i världen, detta tillskillnad från de tidigare citatens mer formella
prägel. Det är tydligt att Genell även i detta sammanhang inte alls kan kännas sig nöjd
stadens folkbiblioteksresurser.
FOLKBIBLIOTEKSAKTÖRERNA SYN PÅ GÖTEBORGS
FOLKBIBLIOTEKS FRAMTIDA GESTALTNING
Folkbiblioteksaktörerna försöker att lokalisera orsakerna till folkbibliotekens belägenhet,
för att sedan formulerar vad som bör göras. Man identifierar flera olika förklaringar
till varför Göteborgs folkbibliotek befann sig i den ovan beskrivna situationen. Förklaringarna
kan sägas utgå från tre huvudteman. Dessa redogjorde vice ordförande Herr
Pineus för vid ett biblioteksnämndsmöte, där han lämnade en orientering av de för
Göteborgs folkbibliotek då aktuella problemen. I protokollet sammanfattar man dessa
som följer ”Lokalfrågorna såväl för huvudbiblioteket som för filialerna, personalfrågorna
och därmed den sammanhängande lönefrågan, samt den åt en särskild beredning
156
Biblioteksnämnden, Göteborgs stads folkbibliotek, Bilagor till Styrelseprotokoll 1942-1950, E?:3,
Bilaga till protokollet den 24 maj 1945
157
Biblioteksnämnden, Göteborgs stads folkbibliotek, In- och utgående korrespondens 1940 31/5 – 1949,
A – J F?aa:6
158
Biblioteksnämnden, Göteborgs stads folkbibliotek, In- och utgående korrespondens 1940 31/5 – 1949,
A – J F?aa:6
38