Folkbibliotekspolitik i Göteborg i slutet av 1940-talet - BADA ...

More documents

Recommendations

Info

av centralbibliotek Göteborgs och Bohus län, bereda invånarna tillgång till litteratur för studier och underhållande läsning. §2.Besökande över 15 år har fri tillgång till de på öppna hyllor uppställda böckerna och kan fritt använda de i utlåningsavdelningen och läsesalen befintliga kortkatalogen. Bibliotekets personal står till tjänst med upplysningar och lämnar vägledning i bruket av kataloger och uppslagsböcker. Besökande under 15 år hänvisas till bibliotekets ungdomsavdelning. 173 Den aktuella periodens folkbibliotekspolitik kan alltså kortfattat beskrivas som en strävan att upprusta folkbiblioteksverksamheten och förnya dess organisation för att kunna främja den moderna storstadspublikens allmänna upplysning, genom att bereda invånarna fri tillgång till öppna hyllor med litteratur, både för studier och underhållande läsning. 173 Biblioteksnämnden. In- och utgående korrespondens. 1940 31/5 – 1949 A – J F?aa:6 44
IDEOLOGIANALYSEN Denna analys kommer, som jag tidigare redogjort för att utgå från frågorna; Vilka försanthållanden är möjliga att se som styrande för avsändarnas verklighetsbeskrivning?, vilka normer är möjliga att se som styrande i avsändarnas strävan att nå sitt mål och vilka värderingar är möjliga att se som styrande för avsändarnas ställningstaganden om vad som är bra och vad som är dåligt, om vad som man ska sträva efter och vad som man ska motverka? FOLKBIBLIOTEKSPOLITIKEN : EN IDEOLOGIANALYS I detta kapitel är mitt mål att utkristallisera en ideologi som kan sägas styrt folkbibliotekspolitiken under den aktuella perioden. Det blir en fråga om att finna ett idésystem som styrt folkbiblioteksaktörerna vid formulerandet av folkbibliotekspolitiken. Att ur texterna, som representerar politiken, vaska fram en mer eller mindre tydlig mentala karta, som påverkat textens strukturer. Hellspong skriver att: ”På varje punkt i sin struktur bygger en text på vissa val, fria eller styrda av kommunikationssituationens konventioner. Den väljer vissa ord, teman, synpunkter, vissa sätt att tilltala läsaren på.” Han avslutar stycket med att fråga sig, ”Vilka sociala och ideologiska innebörder har summan av de val som präglar textens framställningssätt?” 174 Det är denna fråga jag ställer mig inför denna analys. Dock skall här påpekas att jag inte kan eller ens strävar efter att försöka beakta alla val som avsändarna gör vid formulerandet av texterna. Jag kommer att pröva textens ideologiska tolkningsmöjligheter genom att fråga mig varför textens olika strukturella delar ser ut som de gör och undersöka om svaret kan härledas till ett idésystems försanthållanden, normer och värderingar. Jag vet att folkbiblioteksaktörerna formulerat de av mig citerade texterna(som representerar folkbibliotekspolitiken) i ett vist sammanhang. Detta sammanhang är dels knutet geografiskt till Göteborgs stad, dels till tiden direkt efter andravärldskriget och dels till aktiviteten folkbiblioteksverksamhet. Folkbiblioteksaktörerna har ett mål med sitt agerande inom detta sammanhang. Man vill främja Göteborgs folkbibliotek. Detta kan sägas vara textens gemensamma grundförutsättningar, vilka i hög grad påverkar textens olika strukturer. Rent konkret kommer jag att i denna analys väva samman folkbibliotekspolitiken med dess kulturkontext, situationskontext och den intertextuella kontext.. Det blir frågan om att med den kunskap jag erhållit och redogjort för under ovanstående rubriker föra ett resonemang, som ska visa på hur jag tolkar texten. Jag kommer att använda mig av citat som jag tidigare inte redogjort för, dessa kommer dock vara hämtade från texter ur folkbibliotekspolitikens intertextuella kontext, som jag alla har berört i min redogörelse av politikens sammanhang eller från författare jag tidigare nämnt och anser det nödvändigt att ytterligare begagna. Det är en frågan om en rörelse mellan sammanhanget till själva texten och sedan tillbaka till kulturkontexten, situationskontexten och den intertextuella kontext. 174 Hellspong 2001 s. 134 45
Page 1 and 2: MAGISTERUPPSATS I BIBLIOTEKS- OCH I
Page 3 and 4: INNEHÅLLSFÖRTECKNING UPPSATSENS M
Page 5 and 6: UPPSATSENS METOD OCH TEORETISKA UT-
Page 7 and 8: IDEOLOGI Jag kommer alltså att stu
Page 9 and 10: Ideologi är med andra ord ett syst
Page 11 and 12: under 1900-talet använda sig av de
Page 13 and 14: eslut. Dorte Skot- Hansen 39 hävda
Page 15 and 16: frågorna. Inom den humanistiska oc
Page 17 and 18: Lennart Hellspongs och Per Ledins 6
Page 19 and 20: språkhandlingar, (4b)attityder och
Page 21 and 22: la) 3. för att meddela något (det
Page 23 and 24: FOLKBIBLIOTEKSPOLITIKENS SAMMANHANG
Page 25 and 26: likt Korpi, att denna period karakt
Page 27 and 28: Sammanfattningsvis kan man skriva a
Page 29 and 30: frammanade en ny världsbild och i
Page 31 and 32: I slutet av 40-talet kommer flera u
Page 33 and 34: leder till att man i Sverige fick e
Page 35 and 36: försöker Kerstin Munck af Rosensc
Page 37 and 38: vilket ledde till att stiftelsens s
Page 39 and 40: att klarlägga bibliotekens situati
Page 41 and 42: det viktigaste i hela biblioteket.
Page 43 and 44: anförtrodda frågan om folkbibliot
Page 45 and 46: filialchefen, fil. Mag. Maja Spång
Page 47: Det är utan tvivel så att beredni
Page 51 and 52: Denna menar man är föråldrad och
Page 53 and 54: dessa i sitt sammanhang, kan jag ko
Page 55 and 56: ideologiskt perspektiv. Det handlar
Page 57 and 58: genomgående negativa, vad det gäl
Page 59 and 60: en i Sverige. Det är framförallt
Page 61 and 62: ling och förändring, det blir mer
Page 63 and 64: stärkning och utbyggnad under 50-
Page 65 and 66: där samhällets krav blir styrande
Page 67 and 68: Eagleton, Terry red.(1994). Ideolog
Page 69: Skot-Hansen, Dort (1996) The local

Folkbibliotekspolitik i Göteborg i slutet av 1940-talet - BADA ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?