Folkbibliotekspolitik i Göteborg i slutet av 1940-talet - BADA ...

fulla fenomen, gäller även detta vid skapandet av en text. När Aurelius Augustinus
skrev ner sina bekännelser var hans förförståelse en förutsättning för hans skapande,
som därmed även satte ramar för denna skapelseakt. Jag kommer alltså i denna undersökning
att genom en text, utifrån min förförståelse försöka att förstå en viss aspekt av
textens avsändares förförståelse, d.v.s. ideologin.
En betydelsefull insikt inom hermeneutiken är att fenomen som kan sägas rymma en
mening enbart är begripliga i det sammanhang eller den kontext de förekommer i. Gilje
och Grimen skriver att ”Det är sammanhanget som ger dem [fenomenen: mitt tillägg] en
bestämd mening och skaffar fram de nycklar man måste ha för att kunna förstå dem.” 61
För att kunna förstå symbolen måste man sätta in den i ett sammanhang. Möter man
den i en kartbok har den en mening, som på ett betydande sätt skiljer sig från dess
innebörd om symbolen hänger upp och ner vänd runt en svartklädd herres hals.
Det meningsfulla fenomenet, dess tolkning och förståelse av det, binds samman av den
s.k. hermeneutiska cirkeln. Denna cirkel kan sägas beteckna det förhållandet att all
forskning karaktäriseras av rörelsen mellan helhet och del. ”Hur delen ska tolkas är
beroende av hur helheten tolkas, och hur helheten tolkas är beroende av hur delarna
tolkas. Hur fenomenet ska tolkas är beroende av hur kontexten tolkas och omvänt. För
att förstå Raskolnikovs livsöde måste man ha läst om när han drämde baksidan av yxan
mot gummans huvud och för att förstå denna situation i dess helhet, måste man ha läst
om hela Raskolnikovs livsöde. Vilken tolkning man än sluter sig till måste man alltid
motivera sin tolkning utifrån livsödet (helheten), om man tolkar mordet (delen), och
utifrån mordet (och andra delar) om man tolkar livsödet. Med andra ord kan man säga
att den hermeneutiska cirkeln hänvisar till ett motiveringssammanhang. Den hermeneutiska
cirkeln visar alltså på att tolkningar alltid motiveras av hänvisningar till andra
tolkningar och att denna tolkningscirkel är sluten. 62 Denna rörelse i tolkningsprocessen
finns närvarande hela tiden i människors jakt på förståelse, men sker normalt utan att
man reflekterar över det.
TEXT OCH SAMMANHANG
Av hermeneutiken kan jag konstatera att tolkningen måste grunda sig på en rörelse
mellan helheten och delen och att det är sammanhanget som ger texterna (de
meningsfulla fenomenen) en bestämd mening. Vidare att man därför måste betrakta
sammanhanget, som de nycklar som kan öppna upp för förståelse. För att min hermenuetiska
tolkning av uppsatsens analysmaterial ska bli så korrekt som möjligt, anser jag, att
det är nödvändigt att skapa sig en djupare förståelse av vad en text är, d.v.s. vilka olika
aspekter det finns att begrunda när man tolkar en text utifrån sitt sammanhang. Kort sagt
jag behöver ett verktyg, som kan hjälpa mig i min analys, i min tolkning av folkbibliotekspolitiken,
genom att visa på hur en text kan betraktas och vidare på hur man mer
systematisk och strukturerat kan genomföra en textanalys.
61 Gilje, Grimen 1993 s. 188
62 Ibid. s. 190-193
12