Folkbibliotekspolitik i Göteborg i slutet av 1940-talet - BADA ...

1874 fastställde stiftelsens styrelse Föreskrifter för Göteborgs Stads Folkbibliotek, där
de tre första paragraferna lydde som följer:
1.Biblioteket är tillgängligt för hvarje ordentlig person utan afseende på stånd och förmögenhetsvillkor.
2. Ingen afgift erlägges vare sig för läsning på stället eller för hemlåning af böcker.
3. Tidningar, tidskrifter och vissa dyrbarare böcker utlemnas ej till hemlåning, utan äro endast
tillgängliga för läsning på stället. 142
1897 kan man flytta verksamheten till de nya lokaler, som man byggt för den tidigare
nämnda donationen och som man enligt J Dicksons testament, uppfört för att passa
bibliotekets verksamhet. Byggnaden blev den första byggnaden i Skandinavien som var
uppförd just för ändamålet att vara ett folkbibliotek. Det sista året före sekelskiftet
diskuterade man åtgärder mot dryckenskapen i Göteborg. Ett av förslagen som lades
fram för att få bukt med problemet var att man skulle inrätta folkbibliotek i flera stadsdelar
och att läsrumsverksamheten 143 skulle utökas. En beredning tillsattes för att utreda
frågan, vilken föreslog att man skulle inrätta folkbibliotek i Redbergslid och Majorna
och att man skulle kunna låna böcker på läsrummen. Som en följd av detta kom man att
diskutera huvudmannafrågan, där man var oense om huruvida man skulle lägga de nya
biblioteken under en kommunal styrelse eller om den skulle infogas under Robert Dicksons
stiftelse eller under utskänkningsbolaget, som ansvarade för läsrummen. Stadsfullmäktige
beslöt i oktober det första året på det nya århundradet att utskänkningsbolaget
skulle fortsätta att bedriva läsrumsverksamheten och att Robert Dicksons stiftelses
styrelse, som utsågs av stadsfullmäktige, skulle utse en biblioteksnämnd som skulle
förvalta Dicksonska biblioteket samt de nya stadsdelsbiblioteken. Ett av huvudskälen
till att det inte blev ett kommunalt huvudmannaskap var att man hyste uppfattningen att
donationsbestämmelserna utgjorde ett hinder för att överlåta Dicksonska biblioteketsförvaltning
åt en kommunal styrelse. Biblioteksnämndens uppgifter fastställdes under
följande år och lyder som följer:
3 § Biblioteksnämnden äger att inkomma till styrelsen för Robert Dicksons stiftelse förslag
till antagande och avskedande av föreståndare och betjäning vid de olika bibliotek som blivit
ställd under nämndens vård, att uppgöra ordningsregler för biblioteken, särskilt innefattande
bestämmelser rörande läsning på stället och hemlån, att besluta om anskaffande av
böcker, tidskrifter och tidningar samt de allmänna grunderna för böckernas inbindning, att
tillse att bibliotekslokalerna jämte inventarier befinna sig i tillbörligt skick, att årligen före
den första oktober inkomma till styrelsen för Robert Dicksons stiftelse med förslag till utgifts-
och inkomststat för biblioteken för det kommande året, samt att i övrigt vidtaga åtgärder,
som synes kunna befordra institutionens befodran och utveckling. 144
Under åren utvecklades verksamheten bland annat med inspiration från de angloamerikanska
”public libraries” idéer. Öppna bokhyllor införs och barn och ungdomsverksamheten
förbättras. 1913 och 1914 öppnas även två nya bibliotek, biblioteket i Landala och
biblioteket i Lundby, som genom en begäran från Robert Dicksons stiftelse fick anslag
från Stadsfullmäktige. Vidare får stiftelsen större ansvar då de övertog ansvaret för
Göteborgs läsrum från Utskänkningsaktiebolaget. Dock är inte allt en dans på rosor.
Före och under första världskriget blev bibliotekens ekonomiska situation allt sämre,
142 Atlestam 1997 s. 54.
143 Läsrummen hade kommit till genom att Göteborgs utskänkningsaktiebolag (Bolag som övertog
utskänknings rättigheterna i Göteborg 1865 för att få bort det privata vinstintressena i spritförsäljningen.
Detta som ett led i att få ned alkohol konsumtionen i Göteborg.) använde en del av vinsten för att erbjuda
göteborgarna andra öppna lokaler än krogarna.
144 Atlestam 1997 s. 74-75.
32