Folkbibliotekspolitik i Göteborg i slutet av 1940-talet - BADA ...

het. Läsfärdigheten fodrade och utvecklade själv material att läsa, och så uppstod bibliotek”.
100
Folkbildningsarbetet hade redan vid den tidsperiod, som är av intresse för denna uppsats,
en lång och vindlande historisk väg bakom sig,. Detta arbete kom att utvecklas
inom de moderna folkrörelserna, som fick sitt stora genombrott under 1800-talets senare
hälft. Industrialiseringen hade skapat en annan typ av samhälle med nya grupper av
marginaliserade människor, vilkas politiska, sociala och ekonomiska intressen folkrörelserna,
med dess förhållandevis fasta strukturer, kunde ta tillvara och kanalisera. Detta
samtidigt som man kunde bidra med en alternativ världsbild, som på ett tydligt sätt
utgick från dessa människors egna erfarenheter. Samhällsförändringarna skapade alltså
ett behov av organiserad samverkan. Ett behov som blev den mull i vilken folkrörelserna
kunde gro och växa. En av folkrörelserna ambitioner var att ge bildning till de i
samhället tillhörde de eftersatta, d.v.s. till de lägre situerade. 101 Där av ordet folkbildning.
Man ville bilda folket, som av tradition ansågs innefatta den breda icke besuttna
massan, och ville att denna bildning skulle förmedlas via folket, d.v.s. folket skulle
bilda sig själv (självbildning). Detta tillskillnad från folkuppfostran där en eliten, som
ställer sig utanför och ovanför folket, strävar efter att bilda(uppfostra) detta samhällets
flertal. 102 Bo Andersson 103 hävdar vidare i sin bok Folkbildning i perspektiv att folkbildningens
organisation har utvecklats i relationen mellan olika typer av folkrörelser
och det offentliga (d.v.s. staten och kommunerna), samt genom dessa rörelsers intressemotsättningars
dynamiska kraft. De moderna folkrörelserna har gått från att vara i
konfrontation med de etablerade samhällsinstitutionerna, p.g.a. deras egna radikalism
och det allmännas rädsla där av, till att bli mer eller mindre integrerat i det etablerades
samhällets strukturer. Han hävdar att det var ”det klassiska ”passiviseringsinstrumentet”
– penningen – [som: mitt tillägg] kom till heders igen.” 104 Detta genom att staten anslog
medel till folkbildningsverksamheten, samtidigt som man ställde krav på hur den skulle
utformas. Ett av dessa krav var att bildningsorganisationerna skulle vara neutrala i
politiska och religiösa frågor, vilket i det långa loppet ledde till att de idébärande folkrörelserna
bildade separata bildningsorganisationer, för att på sätt komma förbi detta krav.
Det är i dessa organisationer, med deras olika preferenser och målsättningar, och i deras
förhållande till den styrande maktens intressen, som 1900-tals människans syn på bildning
etableras. Man kan konstatera att synen på bildning, dess funktion, mål och genomförande,
uppvisar tydliga skillnader beroende på vilka det är som bildar. Ett viktigt
dokument som berörde folkbildningen under den aktuella tiden var 1944 års folkbildningsutredning.
Tomas Ginner 105 skriver om denna utrednings bildningsideologiska
diskussioner i Den bildade arbetaren. Han utgår från tre olika synsätt på vad som är
folkbildningens syfte, i sin analys. Dessa olika bildningsideal är konstruktioner, vilket
betyder att de inte gentemot varandra är uteslutande, utan att de ofta förekommer som
föreningar och varianter av sig själva..
• Upplysningen utgör både förutsättningen för, och är resultatet av de förändringar
som ser dagen ljus i 1600- och 1700-talets Europa. Kapitalismen växte
sig starkare, klasstrukturerna förändrades och de vetenskapliga nyvinningarna
100
Åberg 1982 s. 47-48
101
Andersson 1980 s. 10-11
102
Vestlund 1996 s. 18-20
103
Bo Andersson är? Anställd som forskare vid Historiska institutionen vi Göteborgs universitet.
104
Andersson 1980 s. 235
105
Thomas Ginner har arbetat som folkhögskolelärare och lärarutbildare. Han är sedan 1981 knuten till
Tema och social förändring vid universitetet i Lindköping.
24