Folkbibliotekspolitik i Göteborg i slutet av 1940-talet - BADA ...

FOLKBIBLIOTEKSPOLITIKEN
I detta avsnitt kommer jag att redogöra för vilken folkbibliotekspolitik som fördes under
perioden 1945-50. Denna presentation baserar sig på den redan tidigare nämnda arkivstudien.
Redogörelse innehåller rikligt med många och långa citat. Detta beror på att
den ska utgöra undersökningens analysmaterial, d.v.s. för Göteborgs folkbibliotekspolitik
representativa texter. Insamlandet av redogörelsens material grundar sig på frågan:
Hur ser folkbiblioteksaktörerna på sin situation (vad det gäller folkbibliotekssystemet i
Göteborg) och hur resonerar de utifrån denna om dessa folkbiblioteks framtid? Denna är
formulerat med tanke på den definition av idé som jag använder mig av, d.v.s. en tanke
om vad som bör göras (vid ett visst tillfälle eller i en viss situation) eller hur något bör
utföras eller verkställas. Detta för att redogörelsen ska få en direkt koppling till, vad
som skulle kunna betecknas som Göteborgs stads folkbibliotekspolitik, som den var
formulerad under den aktuella. Denna fråga har fungerat som mitt fokus när jag tagit del
av den tämligen disparat textmassa som arkivet innehåller. Redogörelsen är svaret på
den ovanstående frågan, indirekt formulerat av texternas avsändare, d.v.s. svaret givit av
folkbiblioteksaktörerna. Vidare har de texter och citat jag använt mig av valts ut beroende
på vilka som formulerat dessa, beroende på vilka som är dess avsändare. För att
texterna även skulle få en direkt koppling till den göteborgska folkbiblioteksverksamheten
ansåg jag att texternas avsändare, d.v.s. folkbiblioteksaktörerna, skulle vara medlemmar
i biblioteksnämnden eller arbeta som bibliotekarier i Göteborgsstad. Om citaten
inte är skrivna av någon i dessa två kategorier följer en förklaring till varför jag ändock
valt ut dessa. För att erhålla ett korrekt svar hade jag innan studiet av arkivet läst in mig
på textens kontext, för att min läsning skulle få en så giltig riktning som möjligt, d.v.s.
att jag ville få en bild av helheten innan jag gav mig in på att försöka förstå delen. Jag
inleder avsnittet med en presentation av det textmaterial jag har studerat och hämtat
citaten ifrån, för att ge läsaren en bild av textmaterialets karaktär och vilka som är
textens deltagare, d.v.s. en presentation av situationskontexten.
TEXTMATERIALET
Det material jag använt mig av är, som tidigare nämnts, insamlat från biblioteksnämndens
arkiv. Biblioteksnämnden är under den aktuella det organ som förvaltar Göteborgs
stads folkbibliotek. Nämnden sköter därför de för Göteborgs folkbibliotek mer övergripande
frågorna. Dess övergripande mål är att verka för Göteborgs folkbiblioteks väl
och ve. Detta givetvis i samverkan med verksamhetens personal och med Robert Dicksonska
styrelsen. Även om texterna har fått sin karaktär av att nämnden inte direkt
beblandar sig med det dagliga arbetet på folkbiblioteken, rymmer texterna också en hel
del frågor som rör enskildheter, som har en mer praktisk prägel. Jag har dock fokuserat
mig på det som är av mer överordnad art. Arkivet innehåller protokoll från nämndens
sammanträden, skrivelser, korrespondens, årsberättelser, kataloger, lånejournaler, urvalslistor,
interna utredningar, personaltidning, tidningsurklipp, diverse småtryck med
mera. För min del har protokollen, interna utredningar, skrivelser, korrespondens, tidningsurklipp
och årsberättelser varit av intresse. Protokollen är ett direkt resultat av vad
som sagts på nämndens möten och visar på ett tydligt sätt vad som upptar deras tid.
Dock har de protokollens karaktäristiska stil av att på kortast möjliga sätt dokumentera
vad som sagts och behandlats under mötena. Protokollens texter är ofta relaterade till
interna utredningar och skrivelser som formulerats av eller på uppdrag av nämnden.
Dessa skrivelser och utredningar vänder sig antingen till nämnden själv och syftar mot
34