Hedersmord – det sista maktmedlet >Jerusalem direkt i ditt klassrum ...

NR 2 2002 

RELIGION OCH SAMHÄLLE 

UTGES AV FÖRENINGEN LÄRARE I RELIGIONSKUNSKAP 

Religion & Livsfrågor 

> Hedersmord – det sista maktmedlet 

> Jerusalem direkt i ditt klassrum 

> ”Gud finns i luften och överallt”

Möt A-kursen i religionskunskap 

– för de svagaste eleverna 

I ett gymnasium för alla behöver vi läromedel som 

passar alla. Med serien Möt A-kursen har vi satt den 

enskilde eleven på de yrkesförberedande och 

individuella programmen i centrum. 

”Många av våra elever är svaga och ovana läsare 

– vissa har aldrig läst en bok”, är en vanlig reflektion 

som vi möter bland lärare. 

Därför är boken inriktad på att ge grundkunskaper 

i en trygg och tydlig struktur för att eleverna ska 

kunna gå vidare på egen hand. 

Till elevboken kommer att finnas: 

• lärarhandledning med lösningar m.m. 

• ett kassettband med all text i elevboken inläst 

Möt A-kursen – Religionskunskap 

Elevboken • ISBN 91-44-01777-4 • 124 s. • 98 kr 

Studentlitteratur 

Skola/Vuxenutbildning 

Box 141, 221 00 Lund 

Telefon 046-31 20 00 

Ordertelefon 046-31 22 00 

Orderfax 046-30 59 03 

order.skolvux@studentlitteratur.se 

www.studentlitteratur.se 

Ja tack, vi beställer 

Skola 

Namn 

Adress 

ex av Möt A-kursen – Religionskunskap, 

art.nr. 7674-01. Pris: 98 kr. exkl. moms. 

Vi önskar ett cirkulationsex. av Möt A-kursen 

– Religionskunskap 

Jag vill prenumerera på kundtidningen 

STUDS – samhällsvetenskap/humaniora 

Postnr och ort 

E-post 

PL01 4810201 

Moms och frakt tillkommer. Kupongen gäller t.o.m. 31 maj 2002. 

Reservation för tryckfel. Skicka kupongen till Studentlitteratur eller faxa till 046-30 59 03. 

✁ 

Studentlitteratur AB 


Svarspost 

Kundnummer 200011003 

228 11 Lund 

Frankeras ej 


betalar portot

REDAKTÖREN HÄLSAR 

Religion och samhälle 

DENNA MORGON, SOM så många andra, oro och sorg inför de 

nyheter som bilradion förmedlar. Idag handlar det om äldreomsorgen 

i Gislaved och om en äldre kvinna och hennes son. Sonen har i 

hemlighet spelat in vad som kan ske bakom stängda dörrar och det 

vi hör på bandet finns det egentligen inga tillräckligt starka ord för. 

En annan morgon handlar det om en pappa och hans dotter… 

En annan morgon om situationen i Mellanöstern… 

En annan morgon… 

Vad är det vi glömt? Vad har vi tappat bort längs vägen? Hemlösa 

människor i våra städer, gamla som inte får den vård, hjälp och självklara 

respekt de behöver och naturligtvis förtjänar efter ett långt liv, 

ungdomar som saknar en yttre motivation och därmed också mål 

och mening i sina liv, vuxna som på olika sätt sviker både unga och 

gamla – och därmed sig själva. Är det verkligen så här vi vill leva, 

verka och ha det? Vart tog egentligen drömmen om det goda och 

medmänskliga samhället vägen? 

Religion och samhälle handlar om ekonomiska, sociala och politiska 

utmaningar, både lokalt och globalt, om kulturella och religiösa 

frågor samt om relationen och samspelet mellan individen, gruppen 

och samhället. 

Som lärare – och då inte minst som lärare i religionskunskap – 

har vi all anledning att stanna upp inför och begrunda dessa begrepp 

i vår undervisning. Det är redaktionens förhoppning att artiklarna i 

RoL 2:02 ska vara en hjälp, ett stöd och en inspirationskälla i detta 

arbete. 

Livsmod, glädje och engagemang 

Det finns en glädje i att tillsammans med barn och ungdomar få 

arbeta mot framtiden. Men många gånger hotar den sida av tillvaron 

som är mörker och kyla att kväva denna glädje och det engagemang 

som måste finnas och ingå i uppgiften. När lågan flämtar i vinden, 

som när barn och ungdomar inte blir sedda och synliggjorda i vårt 

samhälle, och ljuset blinkar till i lampan, som när vuxenvärlden inte 

längre orkar utan sviker sitt ansvar, då behöver vi en källa att dricka 

ur eller ett batteri att koppla oss till för att vi på nytt ska få del av 

den kraft och den inspiration vi så väl behöver i vårt arbete. 

Livsmod, glädje och engagemang är och har alltid varit nyckelord 

i en god religionskunskapsundervisning. Inte minst därför behöver vi 

re-lärare hjälpa och stödja varandra, idag kanske mer än någonsin. 

RoL inbjuder därför just Dig att medverka! Vi behöver ett utbyte av 

erfarenheter, tankar och funderingar och kanske är det just Du som 

har den pusselbit, som är av betydelse för någon av kollegorna. Hör 

av Dig! 

Med förhoppning om givande och inspirerande läsning och om 

en skön och avkopplande sommar! 

sven-göran ohlsson 

Innehåll 

4 Ordförandetankar 

Nils-Åke Tidman 

6 Det sista maktmedlet 

Jan Hjärpe 

’’ känna att hon lever kropps- 

Att människan kan 

känna för någon har 

sin grund i att hon kan 

ligen i världen. Etiken 

förutsätter känslan av att 

vara närvarande. /.../ 

”No one is indispensable, 

everyone is irreplaceable” 

(ingen är oumbärlig, var 

och en är oersättlig). 

ur Det oersättliga 1991 av Peter Kemp 

8 Ett ansikte och en röst 

Jerusalem direkt 

i ditt klassrum! 

Richard Haas & Stefan Myrgård 

12 Böckernas lärobok 

– eller en vittrande tegelsten 

Nils Warmland 

15 Gud finns i luften och överallt 

Maria Piiri & Carola Sjögren 

18 Tiden före gettot – judar och 

kristna i högmedeltidens Europa 

Lena Roos 

20 Göteborgskravallerna, WTC 

och globaliseringen, del 2 

Per-Åke Walton 

22 Nytt namn i FLR:s styrelse 

Medverkande i detta 

nummer 

Richard Haas 

Jerusalem, e-post: http://dickhaas.cjb.net 

Jan Hjärpe 

Virvelvindsvägen 4 F, 222 27 Lund 

Stefan Myrgård 

Indianstigen 9, 593 41 Västervik 

Maria Piiri 

Högalidsvägen 28 A, 231 56 Trelleborg 

Lena Roos 

Väktargatan 36 B, 754 22 Uppsala 

Carola Sjögren 

Stavstensvägen 92 E, 231 62 Trelleborg 

Per-Åke Walton 

Norra Liden 21, 411 18 Göteborg 

Nils Warmland 

Svenska Bibelsällskapet, 

Box 1235, 751 42 Uppsala 

Illustration 

Charlotte Swidén 

Dessutom medverkar styrelsemedlemmar, 

se adresser sidan 4!

ORDFÖRANDETANKAR 

Skönmåla inte religionernas inflytande 

EFTER HÄNDELSERNA I USA 11 

september år 2001 har det blivit svårare att 

vara lärare i religionskunskap i svensk skola; 

svårigheterna har sedan ökat smärtsamt snabbt i takt 

med att den israelisk – palestinska konflikten alltmer 

övergått till öppet krig. I samhället omkring oss i 

Sverige tilltar både islamofobi och antisemitism 

samtidigt som motsättningarna mellan olika befolkningsgrupper 

blir allt skarpare. Mitt i denna korseld 

står religionskunskapsläraren och skall svara på alla 

ungdomars högst berättigade frågor om religionernas 

roll i konflikter och krig. 

Under en studiedag med lärare från grundskolor 

på Hisingen i Göteborg i mars ägnade vi oss just åt 

frågan ”religioner i konflikt och dialog”. 

Ursäkternas strategi 

Bland religionernas officiella företrädare – inte minst i 

Sverige – är det vanligt att tillgripa en ”ursäkternas 

strategi” inför det faktum att en konflikt har tydliga 

religiösa övertoner. Denna strategi innebär att man 

framställer den ”äkta islam”, ”riktiga tolkningen av 

judisk religion”, ”kristendomens kärna” som fredliga 

och rent idealistiska rörelser; allt som har med våld 

och blod att göra stämplas som deviationer och avarter 

som man tar avstånd från. 

Inte sällan ger sig religionskunskapsläraren in på 

samma väg; man ursäktar religionernas roll i våld och 

konflikter genom att hänvisa till att det inte är uttryck 

för ”den äkta religionen”. Som prästen och mellanösternkännaren 

Håkan Sandvik framhöll under studiedagen 

på Hisingen är detta en alltför enkel utväg och 

den är framför allt inte trovärdig. Istället, hävdar 

Sandvik, måste alla muslimer, judar och kristna ta sitt 

ansvar för att våld utövas i deras religioners namn och 

att man inte kan ursäkta sig bort från detta faktum 

även om det är smärtsamt att veta och se. Inte heller 

är det religionskunskapslärarens uppgift att vara försvarsadvokat 

för de illdåd som begås av religionernas 

Religion & Livsfrågor 

Utges av Föreningen Lärare 

i Religionskunskap 

Årgång 35. ISSN: 0347-2159 

Redaktör 

Sven-Göran Ohlsson 

Ansvarig utgivare 

Nils-Åke Tidman 

Redaktionens adress 

c/o Sven-Göran Ohlsson 

Djupadalsvägen 18, 241 36 Eslöv 

tfn 0413-55 55 44 

Annonser 

Gunnar Iselau, Fossilsvängen 2, 

593 37 Västervik, tfn 0490-193 49 

Prenumeration & distribution 

Docent Rune Larsson 

Furugatan 16, 234 41 Lomma 

tfn 040-41 13 64 

4 | RELIGION & LIVSFRÅGOR 

Föreningen lärare i religionskunskap 

(FLR) 

Ordförande 

Adjunkt Nils-Åke Tidman 

Timotejgången 3, 417 76 Göteborg 

tfn 031-26 56 96 

Vice ordförande 

Docent Olof Franck 

Poppelvägen 6 C, 541 48 Skövde 

tfn 0500-43 01 08 

Sekreterare 

Adjunkt Ingemar Lundström 

Leires väg 84, 443 51 Lerum 

tfn 0302-157 52 

Skattmästare 

Docent Rune Larsson 

Furugatan 16, 234 41 Lomma 

tfn och fax 040-41 13 64 

arb tfn 046-222 95 15 

företrädare eller i religionernas namn eller bortförklara 

blodet och våldet som ”misstag” eller ”fanatisk fundamentalism” 

– så fjärran från den egna förståndiga 

”fåtöljståndpunkten”. 

Inte minst i religionernas urkunder såsom Bibeln 

och Koranen samt vad vi vet om den kristna kyrkans 

historia – jag håller mig nu medvetet till de främreorientaliska 

religionerna – visar sig ett starkt samband 

religiöst engagemang och våld i olika former. 

Rätten att vara olika 

Paradoxalt nog måste religionskunskapsläraren i den 

här situationen finna stöd i tankar och traditioner 

utanför religionernas värld. 

Det är numera populärt – inte minst i skolans 

värld – att arbeta med integrationsprojekt, men det 

man ofta avser med integration borde rätteligen kallas 

assimilation; ”de annorlunda” skall genom utbildning 

assimileras och bli ”vanliga” och sluta vara så avvikande. 

Men i denna frågan liksom i det som gäller 

religioner i konflikt och dialog måste religionskunskapsläraren 

ta sin utgångspunkt i naturrätten och traditionen 

om de mänskliga rättigheterna. Människor 

har rätt att vara olika. Vi måste i det öppna demokratiska 

samhället stå ut med att leva och tänka olika 

utan att för den skull kränka, skada eller döda andra. 

För läraren måste dessa principer stå över religionernas 

anspråk och både ge frihet för det annorlunda och 

sätta gränser för vad som kan accepteras ske i religionernas 

namn. Religionskunskapens främsta uppgift är 

– liksom all annan verksamhet i skolan – att hävda 

grundläggande mänskliga rättigheter och demokrati 

och ställa dessa värden i kritisk relation till religionernas 

tankar och uttryck. Vår uppgift är inte främst att 

vara religionernas försvarsadvokat utan att ge en realistisk 

bild av den värld vi lever i och ställa den i kritisk 

belysning av den demokratiska visionen. 

nils-åke tidman 

Ledamöter 

Adjunkt Ola Björlin 

Narvavägen 9, 724 68 Västerås 

tfn 021-13 15 38 

Adjunkt Bodil Liljefors-Persson 

Ö. Bernadottesgatan 82, 

216 17 Limhamn 

tfn 040-16 28 86 

Adjunkt Sven-Göran Ohlsson 

Djupadalsvägen 18, 241 36 Eslöv 

tfn 0413-55 55 44 

Adjunkt Inger Öhrvall 

Turkosgatan 46 

421 50 Västra Frölunda 

tfn 031-45 59 97 

Årsbok 

Redaktör Docent Olof Franck 

ISSN: 0348-8918 

Medlemsskap 

Medlem blir man enklast genom att 

anmäla till skattmästaren. Adress ovan. 

För medlemsavgiften (200 kr) erhåller 

man årsbok och tidskriften. 

För pensionärer är avgiften 150 kr. 

För studerande är avgiften 100 kr. 

FLR postgiro 15 69 53-2 

FLR bankgiro 131-2222 

Hemsida: www.gamdat.se/flr 

Tryck 

Prinfo/Team Offset & Media, Malmö

I text och samtal 

Vi lever idag i ett mångkulturellt 

samhälle där det är viktigt 

att ha kunskap om och förståelse 

och respekt för människors 

olika tro och tolkning av livet. 

I Livsfrågor finns ett urval texter 

och berättelser ur heliga 

skrifter samlade under sex olika 

teman: 

• Hur allting började 

• Kärlek och vänskap 

• Svek och avundsjuka 

• Modiga människor 

• Råd och regler för livet 

• Tron sätter spår. 

Textmaterialet har hämtats från 

de fem världsreligionerna och 

valts ut med syfte att inspirera 

eleverna till att reflektera och 

ta ställning i etiska och existentiella 

frågor. 

Varje tema introduceras med 

en kort ingress och en bild. 

Dessa kan väcka funderingar 

hos eleverna och med fördel 

användas som utgångspunkt 

för diskussioner. I anslutning 

till varje tema finns frågor som 

stimulerar till samtal kring texternas 

innehåll och budskap. 

Härigenom ges eleven möjlighet 

att bli mer medveten om 

hur andra tänker, träna sin 

argumentationsförmåga samt 

utveckla sin egen livssyn. 

Boken kan användas fristående 

eller tillsammans med lärobok i 

religionskunskap. Texturvalet 

är gjort i samråd med representanter 

för olika trosåskådningar. 

Författare: Gunvor Petersson 

Bestnr/f-pris exkl. moms 

622-4009-9 Livsfrågor 155:- 

Vill du veta mer om boken kontakta Hjördis Meyer på 

telefon: 08-696 80 86, e-post: hjordis.meyer@bonnierutbildning.se. 

Order/Information 

Tel 08-696 86 00 

Fax 08-696 86 10 

www.bonnierutbildning.se

JAN HJÄRPE 

Det sista maktmedlet 

Mordet på Fadime Sahindal är ännu ett av de 

oacceptabla våldsdåd som förknippas med begreppen 

heder och skam. Oacceptabla och oförsvarbara, men 

inte helt oförklarliga dåd, menar Jan Hjärpe, professor 

i islamologi vid Lunds universitet. 

KAN MAN FÖRSTÅ DET SOM skett? Jag menar 

inte att man skulle acceptera fenomenet hedersmord – 

det är och förblir oacceptabelt – men kan man ge någon 

form av förklaring till varför de förekommer? Familjevåld 

och mord är i sig något som sker dagligen i Sverige, men 

vi förväntar oss att det som ska anföras som förklaring 

eller orsak till våldet kan vara svartsjuka, sinnessjukdom, 

narkotika eller sprit. Dessa skäl faller inom vår förståelses 

horisont åtminstone. 

Men heder? Vad är det gemensamma i de fall av våld 

och mord från de senaste åren som förknippats, av förövarna 

själva, deras släktingar eller av kommentatorerna, 

med föreställningar om heder och skam? 

Samhället 

Några fakta bör man betänka. Det har undantagslöst 

gällt personer som kommit från områden i världen där 

staten och den offentliga sektorn har varit (eller är) svag, 

obefintlig eller upplevts som korrumperad och rent av 

fientlig. Det rör sig om länder eller områden där individen 

inte genom sitt medborgarskap kunnat räkna med 

stöd, hjälp eller trygghet. Den trygghet som kan finnas i 

en stark offentlig sektor. 

Det betyder att var och en, varje individ, måste för 

sitt skydd, sin utbildning, sin ekonomiska trygghet och 

för sin hjälp på ålderdomen, lita till sin grupptillhörighet, 

som nästan undantagslöst är detsamma som storfamiljen, 

klanen och dess allierade familjer. (Klanen eller 

storfamiljen kan sedan räkna religionstillhörigheten som 

”klanmarkör”.) 

Det rör sig alltså om den typ av samhälle som vi brukar 

kalla tribalt: stamsamhället. Individen kan inte ställa 

sig oberoende av gruppen, eftersom det inte finns något 

alternativ. Man är av helt rationella skäl tvungen att vara 

lojal mot storfamiljens intressen, och därmed lydig gentemot 

dem som fungerar som ledare. Oftast (men inte alltid 

och inte uteslutande) de äldre männen. Den som 


stöts ut, den som mister sin sociala tillhörighet ligger 

verkligen illa till, och har små chanser att klara sig. 

Lydnad behöver som regel då inte understrykas med våld 

eller med dödande: utstötningen ur gruppen, och gruppmedlemmarnas 

bojkott, ogillande och tillbakahållna 

stöd, är en tillräcklig repressalie. Den är effektiv. 

Själva samhällets funktion gör alltså att vissa normer 

får en sorts rationalitet: De övergripande normerna är 

lojaliteten med familjen och dess överhuvud, plikten att 

hjälpa släktingar, att tänka på gruppens intresse i första 

hand. Att barnen ska respektera och ta hand om de 

gamla är en nödvändig norm – när det inte finns något 

pensionssystem. Att flickorna ska offra sina egna intressen 

för att hjälpa bröderna till utbildning kan ses som 

rationellt – när den offentliga sektorn inte tillhandahåller 

ett skattefinansierat skolsystem för alla. Individen kan 

inte i verkligheten kräva sitt oberoende, eftersom man 

faktiskt är beroende av gruppen. 

Gruppen 

Själva normsystemet känner vi ju igen från maffian på 

Sicilien och i Syditalien. Kravet på omertá, ”tystlåtenhet”, 

den smutsiga byken ska tvättas inom gruppen och får 

inte yppas för utomstående, lydnad för ”gudfadern” som 

är huvudman för den ledande familjen, klientskapet med 

allianser mellan familjerna i ett hierarkiskt system med 

tjänster och gentjänster. Och med misstro mot, och 

utnyttjande av, en reelt eller förmodat korrumperad 

offentlig sektor. Anknytningen till religionen finns där 

likaså – i det fallet en sorts katolsk identitet och förmodat 

katolsk moral som man menar sig följa. 

En egendomlighet som är svår att förklara är den 

koppling som framför allt har skett i Medelhavsvärldens 

länder och i en del områden öster därom mellan klansystemet 

och det sexuella området. Den maffiagrupp som 

vill komma åt konkurrenter kan göra det genom att 

angripa dess kvinnor.

LÄSTIPS 

Virtuell religion 

Globalisering och Internet 

Med sitt breda upplägg ger den här boken en god 

inblick i området religion och Internet. Författaren 

vill belysa och diskutera de nya möjligheter och 

problem som globaliseringen och den nya informationsteknologin 

innebär. Med hjälp av Internet har 

det idag blivit lättare att söka alternativ kunskap. Det 

innebär oanade möjligheter men kan leda till problem 

i och med att gamla värderingar, ideal och sanningar 

riskerar att bli ifrågasatta. 

I boken diskuteras dessa frågor utifrån de religiösa 

röster som kommer till uttryck på Internet, röster 

som ofta är starkt kritiska till nutidens ideal och 

värderingar och som syftar till att skapa alternativ 

till hur människor bör leva sina liv. 

För den som vill kunna analysera information från 

Internet är det även nödvändigt att ta ställning till 

nya teoretiska och metodologiska utgångspunkter. 

Därför innehåller boken också en grundlig diskussion 

om hur informationsteknologin påverkar humanistisk 

och samhällsvetenskaplig forskning och undervisning, 

framför allt inom det religionsvetenskapliga området. 

De kvinnor som inte har stöd av någon klantillhörighet 

eller är utstötta, är ”horor”. Männens makt och gruppens 

anseende och pondus är knutna till kontrollen av 

kvinnornas sexualitet. Men inte enbart i fysisk mening, 

utan som symbol, som tecken. 

Vi kan se det inom ett annat område: svordomar och 

skällsord. I svenskans språkbruk framstår svenskarna som 

omåttligt religiösa. Nästan alla svordomar och skällsord 

är hämtade från den religiösa sfären. Karlar som svär 

säger djävlar och helvete, satan och fan, kvinnors kraftuttryck 

är ofta från motsatt riktning (himmel!, gud!). I 

medelhavsländerna tycks det sexuella området ge förrådet 

av kraftuttryck och skällsord: hanrejar, horor, kretiner; 

uttryck understrukna genom obscena gester. 

Den här kopplingen till det sexuella verkar, av källorna 

att döma, vara urgammal, och klart äldre än de nu 

existerande religionerna inom området. 

Religionerna anförs som legitimering, men selektivt, 

på ett sätt som visar att kopplingen till den religiösa traditionen 

är sekundär. Det tydligaste exemplet är väl just 

sexualmoralen, där såväl den traditionellt kristna som 

den islamiska har normen att både män och kvinnor ska 

iaktta sexuell avhållsamhet utanför äktenskapet. Men vi 

kan se i praktiken att den normen tillämpas för flickorna 

men inte för pojkarna. 

Hur refererar man till 

Internet och hur värderar 

man information som 

hämtas därifrån? 

Boken är lämplig för kurser i 

religionshistoria och ämnen som beteendevetenskap, 

samhällskunskap och mediakunskap, men är användbar 

för alla som använder Internet som kunskapskälla. 

På bokens webbplats finns länkar och annan information 

www.studentlitteratur.se/virtuellreligion. 

Bokens författare, Göran Larsson, är filosofie doktor 

i religionsvetenskap och arbetar som lärare och 

forskare vid Institutionen för religionsvetenskap och 

Centrum för Mellanösternstudier, båda vid Göteborgs 

universitet. 

Larsson, Göran, Virtuell religion. Globalisering och 

Internet, Studentlitteratur 2002. 

Individen 

I Sverige har individens lojalitet och underkastelse förlorat 

sin karaktär av rationellt beteende: det finns alternativ. 

Individen kan kräva respekt för sig själv och sina egna 

intressen, även om det skulle gå mot familjens, familjeöverhuvudets 

eller släktens vilja och traditionella normer. 

Man kan få utbildning, arbete, försörjning, sjukvård och 

en ekonomiskt säkrad ålderdom utan familjen, nämligen 

genom den offentliga sektorn. 

Välfärdssamhället (och den generella välfärden) innebär 

individens frigörelse från att vara beroende av familj 

och familjeöverhuvud. Det är ingen tvekan om att detta 

inneburit en markant maktförlust för just de äldre männen. 

Den konkreta makten och dess instrument har övertagits 

av den offentliga sektorn. 

Men ett återstår: det fysiska våldet. Kanske kan det 

förklara (men inte försvara) att så kallade hedersmord 

förekommer. De är sällsynta, de är inte representativa för 

någon viss folkgrupp, de är undantagsfall som inte kan 

accepteras. Men helt oförklarliga är de inte. 

jan hjärpe 

Artikeln har tidigare varit publicerad i tidningen 

Sydsvenskan, torsdag 24 januari 2002. 

RELIGION OCH SAMHÄLLE 2:02 | 7

STEFAN MYRGÅRD & RICHARD HAAS 

Ett ansikte och en röst 

Jerusalem direkt i ditt klassrum! 

Hur skapar vi rättvisande bilder av olika religioner och religiösa 

företrädare? Vi vet att läroböckerna ofta ger allt för generaliserade 

bilder. Även de läroböcker som porträtterar enskilda företrädare 

blir med nödvändighet inaktuella och inte särskilt levande. Ny 

teknik kan emellertid hjälpa oss! Stefan Myrgård introducerar. 

BAKOM ALLA RELIGIÖSA traditioner finns levande människor 

för vilka religionen betyder något för livet. Hur når vi dessa 

människor? 

Ibland har vi tur och finner dem i närheten, ibland kan vi 

träffa dem genom resor men ofta omöjliggör allt för stora geografiska 

avstånd ett direkt möte och en dialog med dessa företrädare. 

Ny teknik kan hjälpa oss att komma närmare och komma i 

dialog. Man behöver inte vara någon van datoranvändare för 

att hitta fram till en diskussionsgrupp, hemsida eller chat där 

man kan komma i dialog med religiösa företrädare. 

Dessa cybermöten är utmärkta och spännande men man 

saknar en dimension i ett möte om man inte kan se varandra i 

ögonen. 

För min del har videokonferenstekniken inneburit ett välkommet 

tillskott till religionsundervisningen. Med denna enkla 

teknik kan man lätt koppla upp olika orter med varandra. På 

varje ort finns det någon skola, företag eller annan institution 

som har den teknik som behövs. 

När vi studerar de abrahamitiska traditionerna ser vi till 

att inte bara engagera lokal företrädare på orten utan också 

koppla upp företrädare i andra miljöer. 

Mellanösternkonflikten är tragisk och svår. Att få en dagsrapport 

direkt från området av en företrädare, ibland en 

muslim ibland en jude berikar förståelsen av hur religionen 

påverkar vardagen för dessa människor. Ett direkt möte, en 

dialog om så via TV-skärmen gör ofta att falska och generaliserade 

bilder av religiösa företrädare faller och ersätts med 

intressanta möten med människor som tror. 

När vi studerar östliga religiösa traditioner brukar vi koppla 

upp en studio i New Dehli där företrädare för olika traditioner 

berättar. I Temuco i Chile kopplar vi upp en Mapuchehövding 

tillika Schaman som berättar i direktsändning om sin 

miljö och sina traditioner. 

För några veckor sedan kopplade vi, en grupp blivande religionslärare 

på Gotland, upp en studio i Jerusalem där den 

ortodoxe juden Dick Haas berättade för oss hur det är att leva 

som ortodox jude idag i Jerusalem. Frågorna från studenterna 

var många och mötet blev varmt och intressant. Frågor om den 

muntliga traditionens betydelse och begreppet ”öga för öga…” 

diskuterades. 

Det var levande religionskunskapsundervisning! 

Jag bad Dick att för RoLs räkning sammanfatta en del av 

resonemanget vi hade just om dessa frågor. Nedan ser du hans 

bidrag. 

Varför inte använda tekniken och skapa dessa möten du 

också? 

Kontakta gärna Dick eller andra personer som du tycker är 

intressanta någonstans i ett intressant område så kan ni säkert 

ordna ett möte, en dialog med hjälp av videokonferens. 

stefan myrgård 


ENLIGT DEN JUDISKA religiösa traditionen samtalade 

Gud med Moses tre gånger ”som en vän talar med 

en vän”. Mötena bestod med andra ord av ett tankeutbyte 

under i allt 120 dagar och nätter på toppen av det lägsta 

berget i Sinaiöknen. Moses stenogramblock måste ha 

fyllts i en rasande fart för att hålla allt i minnet… 

De berömda stentavlorna är en antydan om hur det 

gick till. Moses återvände till sitt folk nedanför kullen 

med mycket mer material än det han sedan skrev ner 

under ökenvandringen. På hebreiska är ordet för öken, 

midbar. Och ordet tala är, medaber. Orden bygger på 

samma rot. 

Ödemarken och tystnaden och närheten till himlen 

lockar till samtal om höga ting. Här, i den stora stillheten, 

blev judendomen uttalad. 

Men i Moses skrivtält tog snart de högröstade diskussionerna 

vid. Moses vittnar själv i sina fem böcker om att 

uppdraget ibland blev för mycket för honom. Vi ”störde” 

honom dagligen med våra frågor: Hur menar du att det 

här budet egentligen ska uppfyllas? En ny debatt surrade 

igång varje morgon. Skriften fick sina kommentarer och 

utläggningar. Jag skulle likna förhållandet skrift-utläggning 

med komponerande. Riktlinjerna är de abstrakta 

noterna. Först själva spelandet gör kompositionen till 

musik. Vi spelar samma musikstycke på olika sätt. Varje 

anslag är unikt. Min tolkning är inte exakt lik din. 

En kör av röster 

Men noterna håller oss inom vissa givna ramar. Vi följde 

tidigt utarbetade regler för uttolkningarna. Noterna kom 

från ovan, men de skulle spelas på jorden av oss efter 

bästa förstånd. De skriftlärda, de egentliga bärarna av den 

muntliga lärometoden, som framhävde humanismen i 

kompositionen skämtade inte, när de redan för mer än 

2000 år sedan hävdade att Gud läste innantill i deras 

utläggningar av den först nedskrivna Skriften. Och Gud 

gjorde det redan före Skapelsen. Den muntliga traditionen 

var med andra ord Skapelsens blåkopia. Ett djärvt, 

nästan fräckt, påstående! Eller kanske ändå inte, för allt 

stort börjar ju som ett utbyte av tankar. Och Moses hade 

ju talat med Gud som en vän talar med en vän. Talet 

kommer före nedskrivandet. 

Och de muntliga utläggningarna fördes vidare från >

NY och UPPKÄFTIG 

PULS Religion för grundskolans senare del är en 

nyskriven grundbok som kan användas redan 

från skolår 6. 

Nästan varje dag möter vi människor som 

har andra uppfattningar och annan tro än vi 

själva. För att dessa möten ska bli konstruktiva 

behöver vi både kunskap om och inlevelse 

i varandras synsätt och värderingar. PULS 

Religion är en bok som underlättar dessa 

möten. På ett uppkäftigt sätt! 

Bilderna i PULS Religion för grundskolan senare 

del gör att man stannar till och tittar en extra 

gång – såg jag rätt och hur ska jag tolka det? 

Det oväntade kan leda till samtal om vad det 

t ex innebär att vara religiös, och att inte vara 

det. På flera ställen i boken finns intervjuer 

med svenska ungdomar från olika trosriktningar. 

PULS Religion består av tre stora avdelningar: Att vara religiös – och att inte vara det, 

Religioner i världen samt Och allt det där andra, då? Varje avdelning består sedan av ett 

antal kapitel. 

Du kan beställa ett utdrag ur boken på www.nok.se/puls 

Författare: Lennart Göth, Katarina Lycken 

PULS från NATUR och KULTUR 

Religionskunskap för grundskolans senare del 

Bokförlaget Natur och Kultur. Läromedelsinformation: Box 27 323, 102 54 Stockholm. Telefon 08-453 86 00. Fax 08-453 87 95. 

Order/Kundtjänst: Förlagsdistribution Box 706, 176 27 Järfälla. Telefon 08-453 85 00. Fax 08-453 85 20. 

E-post: info@nok.se. Nätplats: www.nok.se.

JERUSALEM I DITT KLASSRUM 

ökentältet generation efter generation och växte över 

alla bräddar. Denna väldiga kör av röster fick sin redigerade, 

skrivna, form först för 1200 år sedan. Då blev 

Talmud färdig och rakt igenom normgivande för hela 

judendomen. 20 volymer med röster som väger tyngre 

än Moseböckerna i verklig och överförd mening. Vill 

man förstå judendomen kan man inte nöja sig med 

Moseböckerna. Eller profeterna och övriga skrifter i 

vår bibel. Man måste dyka ner i Talmuds oändliga hav 

också. Och själv diskutera budens mening och hur de 

ska utföras. Man måste lära sig att ställa frågor som 

Talmud gör. Moses behärskade också den konsten. 

Och som den goda pedagog han var skrev han hellre 

för lite än för mycket. Det väcker frågor. Hans texter 

kan man ibland uppfatta som rena provokationer: 

Tolka mig! 

En berömd sådan provokation är verserna 17–22 i 

kapitel 24 Tredje Mosebok. Vem av oss har inte hört 

det karga budet: ”öga för öga, tand för tand”? Hur ser 

den muntliga traditionen på den och liknande verser, 

som andra folk ofta vantolkat så uppåt väggarna fel, ända 

in i vår tid? 

Talmud tror på det sunda förnuftet. 

Människan är begåvad med förmågan att 

tänka logiskt. Hjärnan är till för att användas. Vi ska 

tänka med hjärtat också. I Talmud inleds en lång debatt 

om ”öga för öga, tand för tand” med en typisk fråga: 

”Men det står ju så i Skriften, om någon sticker ut ett 

öga, måste skadan sonas med att förövaren får ögat 

utstucket!” Det första svaret lyder: ”Vedergällning kan 

inte komma ifråga! För hur ska vi döma i ett fall, där förövaren 

redan är blind på ett öga? Ska vi också sticka ut 

hans andra öga, och göra honom helt blind? (Absurd 

tanke!). Dessutom betonar vers 22: En och samma lag 

ska gälla för er, den ska gälla likaväl för främlingen som 

för den infödde. Ty jag är Herren, er Gud.” 

Utmaningen 

Några av verserna blandar dessutom samman skadegörelse 

mot djur med skadegörelse mot människor. Och vi 

vet av andra verser att skador mot djur ersätts med pengar. 

Därför måste ekonomisk ersättning också gälla när en 

person skadar en annan person. ”Öga för öga, tand för 

tand” låter grymt och den muntliga traditionen inte bara 

tillbakavisar en bokstavlig tolkning, den går ett steg längre 

och gör uttrycket till grund för en nästan supermodern 

inställning till skadeersättningar. Den drabbade parten 

får ersättning för skadan som sådan, för värken, för 

eventuellt förlorad arbetstid, för läkarvården och det 

Talmud kallar ”förnedringen”. Och utvärderingen är specifik 

för varje enskilt fall. Rättvisa kan inte utmätas med 

matematisk precision. Inte här på jorden i varje fall. Gud 

är kärleksfull och förlåtande – och rättvis. Det måste vi 

också vara. Men rättvisa är ett absolut begrepp och 

Skriften påminner om detta faktum. Brott och straff är 


allvarliga saker. Det kan inte skada att diskutera dessa 

begrepp på ett absolut och abstrakt plan. Därför utmanas 

vi med, ”öga för öga, tand för tand”. Men det är upptakten 

till debatten, inte slutet på den. 

Givetvis har det funnits bokstavstroende judar. Men 

de kom till korta mot den mera dynamiska och humanistiska 

rabbinska traditionen, den som Talmud står för. 

Man kan nog våga påstå att de bokstavstroende aldrig 

gick in i Moses ökentält. 

Talmud är så tilltalande, därför att den ofta försöker 

säga något viktigt, med glimten i ögat. Vad sägs om den 

berömda anekdoten? ”En av de största muntliga uttolkarna, 

Rabbi Akiva, håller föredrag i himlen. Gud är 

med vid den ena änden av långbordet. (Akiva torterades 

ihjäl av romarna under den andra stora och misslyckade 

judiska revolten åren 132–135. Akiva levde med andra 

ord drygt tusen år efter Moses.) Föredraget handlar om 

de små, hårfina strecken, eller kronorna, som pryder en 

del bokstäver i en korrekt skriven Torahrulle. Och 

Torahn eller Läran är Moses fem böcker. Efter en stund 

dyker även Moses upp i lärosalen. Och ödmjuk som han 

är, sätter han sig ner vid den bortre änden av Vår Herres 

bord. Och Moses lyssnar lätt irriterad och med stigande 

förvåning på Akivas mystiska uttolkning av de hårfina 

bokstavsprydnaderna. Moses förstår inte ett jota av det 

han hör! Till sist avslutar Akiva föredraget med orden: 

Min utläggning är en tradition direkt från Moses tält i 

Sinaiöknen! 

Richard Haas 

Svenskfödd 

Talmudstudent, 

journalist och 

turistguide i Israel. 

Phone: 972 2 566 9953 

Fax: 972 2 561 0084 

Have a look at my homepage! 

Go to Internet. And write 

in address-slot: 

http://dickhaas.cjb.net 

Och hur reagerade Moses på det? 

Han blev lugnare. Riktigt nöjd faktiskt. 

Och man kan väl summera och säga att det är en välsignelse 

att den tungt vägande, muntliga traditionen alltid 

får sista ordet. 

richard haas 

med inledning av stefan myrgård

En bok om de heliga 

böckerna 

Heliga Skrifter – om världsreligionernas urkunder är den 

första boken i sitt slag. Här presenteras de fem stora 

religionernas heliga böcker sida vid sida: Tanach, Nya 

Testamentet, Koranen, Veda och andra hinduiska skrifter 

samt Tipitaka (De tre korgarna). Eleverna får bekanta sig 

med böckernas innehåll, struktur och tillkomst samt, inte 

minst, läsa utdrag ur böckerna. 

Till de utvalda texterna finns uppgifter som ger fördjupad 

förståelse av texten. Andra uppgifter bygger på tematiska 

Titel/ISBN: Heliga Skrifter – om världsreligionernas urkunder 40-63815-4, 

Heliga skrifter Lärarhandledning 40-63811-1 

Kurs: Gymnasieskolans Religion 

Författare: Bengt Arvidsson 

info@gleerups.se, www.gleerups.se 

Info & beställning: 020-999 333 

jämförelser mellan de olika böckerna. Hur ser man till 

exempel på skapelsen, livet efter döden och vilken kvinnosyn 

ger de olika böckerna uttryck för? Lärarhandledningen 

innehåller kommentarer och lösningsförslag, och den hjälper 

dig att göra kvalificerade tolkningar av alla texterna. 

Besök vår hemsida för mer information, eller kontakta 

Ulf Wagner, ulf.wagner@gleerups.se, 040-20 98 43.

NILS WARMLAND 

Böckernas lärobok 

– eller en vittrande tegelsten 

Nils Warmland är lärare och informatör, för närvarande 

verksam som projektsekreterare på Svenska Bibelsällskapet 

och där ansvarig för projektet ”Bibeln och skolan”. 

TÄNK ETT TAG PÅ den imposante 1800-talsprästen, 

han som också var byns obestridlige skollärare. En barndomens 

tuktare med barskaste tjänstemin, ett förkroppsligande 

av Respekt, Kunskap och Ande, i nära räckhåll 

till rotting och linjal, bakom pincenéer och inramad av 

yviga grå polisonger. Vi känner igen schablonen från 

både litteraturen och filmen, en bild som får illustrera 

äldre tiders självklara samband mellan de viktiga samhällsinstitutionerna 

kyrka och skola. 

När Karl XIV Johan (i praktiken Oscar I) och ståndsriksdagen 

sjösatte sitt stora kunskapslyft 1842 var kyrkan 

en pådrivande faktor. Nu när skolplikten var allmän 

kunde lärdomsmissionen mot folket påbörjas och kyrkan 

skulle förstås finnas med som huvudman. Men historien 

är äldre än så. Långt före den allmänna folkskolan fanns 

det en lagstadgad folkundervisning, administrerad av kyrkan 

och föreskriven i 1686 års kyrkolag. 

På 1800-talet var begreppen vaga och gränserna 

utsuddade: skola, kunskap, husförhör, böcker, överhet… 

Utöver prästens ämbetskompetens kunde kyrkan tillgodose 

två materiella behov, lokaler och läromedel. Bland 

böcker fanns egentligen bara ett rättesnöre, såväl i kyrka, 

samhälle som skola. Bibelns etik och moral kom att stå i 

centrum en bra bit in i 1900-talet, även i den nya undervisningsplanen 

1919. 

I den moderna strukturomvandlingen är det framför 

allt två saker som får betydelse för relationen mellan 

skola och kyrka: sekulariseringen och invandringen. 

Enligt den nya religionsfrihetslag som kom 1951 behöver 

inte lärare längre vara medlemmar i Svenska kyrkan för 

att få undervisa i kristendom. Det var både ett radikalt 

steg och en naturlig konsekvens av den allmänna kultursituationen. 

På 60-talet fortsatte förändringarna i samma 

riktning. I anslutning till den nya grundskolereformen 

1962 fastställde riksdagen att all undervisning ska vara 

konfessionslös. Skolan var nu obunden till en speciell 

livsåskådning, eller om man så vill frikopplad från kyrka 


och Luther. Enligt 1969 års läroplan (1965 för gymnasiet) 

skulle religionsundervisningen vara allmänorienterande i 

ämnet religionskunskap. 

Ny storsatsning 

När Svenska Bibelsällskapet nu blickar mot skolan bör 

den här historieskrivningen beaktas. Kanske kan man se 

satsningen som en logisk följd av ett successivt försämrat 

förhållande mellan skola och kristendom. 

”Bibeln och skolan” är ett tvåårigt projekt (2002– 

2003). Skolan är traditionellt sett ett av tre kärnområden i 

Bibelsällskapets verksamhet – de övriga är kyrkan och kulturen. 

Svenska Bibelsällskapets övergripande uppgift är att 

göra Bibeln känd och använd. Metoderna för detta är försäljning, 

information, översättning och insamling. 

Projektets syfte är att göra Bibeln använd i skolan. 

Den huvudsakliga målgruppen är högstadiet och gymnasiet. 

Strategin är att arbeta långsiktigt inom lärarutbildning, 

lärarfortbildning och lärarrum, med metoder som 

både förmedlar kunskap om Bibeln och som låter eleverna 

möta Bibeln som samtalspartner för livsfrågor, etik, 

kultur och tro. Vi vill också inspirera till produktion av 

läromedel som åstadkommer detta. Tanken är att projektet 

ska lyfta fram Bibelns roll i skolan, kartlägga och analysera 

behov samt bygga upp ett nätverk i skolvärlden. 

Projektet berör inte bara religions-/SO-ämnet. 

Bakgrunden till projektet kan alltså i ett längre perspektiv 

ses som ett försök till en vändpunkt, en ansats 

som inte bara av Bibelsällskapet ses som nödvändig. I 

samhället märks ett ökande intresse för alla livets stora 

frågor, inte minst från barn och ungdomar. Utgångspunkten 

finns ofta i existentiella begrepp som liv och 

död, men också tro och tvivel, relationsproblematik och 

Bibeln i allmänhet. Det är svårt att spekulera i orsaken, 

men allmän utarmning av religiöst liv kan duga gott som 

svar. Katastrofer, terrorhandlingar och ett hårdare sam-

Religion utan vetenskap är lam. Vetenskap utan religion är blind. 

Albert Einstein 

hälle bidrar säkert därtill, precis som uppmärksamheten 

kring den nya bibelöversättningen. 

Som en spegel av viss andlig renässans kan även 1994 

års läroplan tolkas. Där står, förvisso i en blygsam formulering, 

att etiken i den svenska skolan ska vila på kristen 

grund. Dessutom har religionskunskap fått kärnämnesstatus 

på gymnasiet – religion A omfattar 30 timmar och 

läses på alla program i tredje årskursen. 

Från skolans sida har efterfrågan ökat på tillgängligt 

studiematerial. Lärare har ställt sig positiva till projektet 

”Bibeln och skolan”. De önskar bland annat få grundläggande 

utbildning i bibelkunskap samt pedagogiska verktyg 

för att levandegöra bibliska berättelser. Lärare i svenska 

skolor har en hård arbetsbelastning och saknar tid till 

anskaffning av bra läromaterial. Fortbildningskurser i 

någon form av bibelkunskap är önskvärda. Lärare efterlyser 

också en frågelåda, i vilken man kan mejla frågor till 

en kyrklig företrädare eller en bibelexpert och få svar 

inom en vecka. Sådana möjligheter finns på de välbesökta 

webbplatserna www.bibeln.se och www.bibelsajten.nu. 

Slutligen menade lärarna att det är bra om Bibeln 

avdramatiseras och kan användas på ett otvunget sätt. 

Inte minst gäller det att ändra inställningen från skolans 

egen sida. Med konfessionslösheten som ledstjärna känner 

lärare i religion/SO att det ofta är svårare att undervisa 

i Bibeln än i exempelvis Koranen, och det på grund av 

att Sverige har en kristen västerländsk tradition. Så ska 

det inte vara. 

Läroboken Bibeln 

Här kommer Svenska Bibelsällskapet in. Vår uppgift är ju 

att göra Bibeln tillgänglig och använd. Däremot är det 

inte vår uppgift att tolka Bibeln; det åligger kyrkor, församlingar 

och enskilda bibelläsare. Det kan ses som en 

paradox eftersom människor så fort de använder Bibeln 

också börjar tolka den, men det är en nödvändig hållning 

som alla världens ekumeniska Bibelsällskap måste ha. 

Man kan fundera på Bibelns roll i ett svenskt klassrum 

idag. Från skolans sida är nämligen synen samstämmig 

– man vill inte ha något missionerande i klassrummet, 

inga evangelisationskampanjer. Dessutom måste frågan 

ställas i den modernaste av tider: är inte Bibeln en 

rätt dålig lärobok i ett samhälle med höga krav på kunskap, 

fakta och bildning? 

Svenska Bibelsällskapets generalsekreterare Anders 

Alberius tycker inte det. 

– Man ska läsa många olika ämnen under sin skoltid 

men det viktigaste ämnet för ungdomar är ”livskunskap”. 

När man bygger grunden för sitt liv måste inte bara frågor 

om ”hur” och ”när” få svar utan också ”varför” och 

”vartill”. Bibeln är det redskap som människor i generationer 

i vår kulturkrets använt för att förstå och relatera 

till livets stora frågor. Den innehåller inga enkla svar men 

innehåller berättelser, människoöden och gudsingripanden 

att ta spjärn mot. Att sedan Bibeln är nyckeln för att 

förstå konst, litteratur, musik, etik, andlighet och samhällsbygge 

i vårt land är uppenbart. Man måste faktiskt 

kunna Bibelns story för att ha perspektiv. 

Projektet ”Bibeln och skolan” vänder sig inte till eleverna 

utan till lärarna. Vi vill komma ut och träffa lärare 

och lärarstuderande för att dels informera, dels lyssna vilken 

syn och vilka behov som finns. Vi blundar heller inte 

för problemen. Objektivitet och neutralitet är i skolans 

värld begrepp som är upphöjda till norm, både logiskt 

och ologiskt nog. Klassrum är mångkulturella miljöer, 

kunskapen om Bibelns inverkan i kultur och dagligt liv är 

begränsad, och det finns tyvärr inget Svenska 

Koransällskapet som vi kan duellera med. Det vet vi. 

Dessutom är skolor ofta fattiga, eller åtminstone tillräckligt 

fattiga för att kosta på sig utsvävningar långt inne på 

minerad konfessionell mark. Hur är det med Bibel 2000? 

Finns den överallt? Klassuppsättningar är dyra investeringar 

och det är inte sällan de lokala församlingarna som 

står för kulorna. 

> 


BÖCKERNAS LÄROBOK 

Bibelns bredd 

Lärare är pragmatiker och välkomnar alla former av pedagogiskt 

och tydligt material, gärna med konkreta lektionstips. 

Just nu sammanställer Bibelsällskapet lärarsidor på 

internet. De innehåller allt möjligt, såväl ämnesvis 

som temavis – metoder, bakgrund, information, 

tips, litteraturlistor, kurslistor, länkar. Senare i vår 

kommer dessa sidor att finnas fritt tillgängliga, 

länkade från Sveriges stora bibeldomän www.bibeln.se. 

Den spontana ämnesassociationen när det handlar 

om Bibeln i klassrummet går förstås till religionskunskap 

eller SO. Men faktum är att svenskämnet är klart tacksammast 

vad gäller att ge handfasta matnyttiga tips. Det 

finns massor av övningar som handlar om litterära allusioner, 

ordspråk, poesi, dramatik, Jesu liknelser, namnskick, 

ordkunskap, muntlig framställning, nordiska språk, 

översättning etc. 

Men hur ska Bibeln förhålla sig till känsligare ämnen? 

Låt oss gå direkt på kärnan och titta på naturvetenskapen. 

På den rottingförsedde lärarprästens tid var det inga 

problem, då kunde man piska in katekesen, och då fanns 

inte Darwin, i alla fall inte hans magnum opus. 

Men nu? 

Bibeln kan inte ge tillräckliga svar på de frågor elever 

ställer, och har rätt att ställa, i ämnen som kemi, fysik 

och biologi. Det är självklart. Men Bibeln är heller ingen 

traditionell lärobok utan en referens i det viktigaste av 

skolämnen – livskunskap. Jamen, säger någon, går det 

över huvud taget att förena en modern naturvetenskap 

med kristen tro? Biologiboken behandlar varken jungfrufödsel 

eller uppståndelse, i kemiboken står inget om att 

förvandla vatten till vin och fysikboken är glasklar vad 

gäller människans oförmåga att promenera på vattenytan. 

Visst går det att förena. Det kanske till och med är så 

att naturvetenskapen och kristendomen har lite olika 

uppgifter och kompletterar varann. Ta biologin som 

exempel: här finns vissa grundfrågor som när? var? och 

hur? Men biologin säger ingenting om varför? i ett större 

perspektiv. Vad är bäst, ett foto eller en oljemålning? 

Frågan är rätt vrickad, men eftersom den nu ändå ställs… 

Båda behövs! 

Skolan tappar en dimension i lärandet om den inte 

klarar av att hantera empiriska faktabaserade det-ämnen 

tillsammans med livsbejakande och personlighetsutvecklande 

du-ämnen. Vi behöver inte välja mellan skapelse 

och utveckling, mellan Gud och Darwin. Hur var det 

förresten Einstein sa: Religion utan vetenskap är lam. 

Vetenskap utan religion är blind. 

Samförstånd 

Bibeln är inte en bok som i den moderna skolan bara ska 

ha en museal ställning i det allra dammigaste glasskåpet. 

Det är inte en föråldrad tegelsten, auktoriserad bara av 

honom med rottingen. Bibeln är böckernas lärobok, en 


outsinlig spännande vandring i litteraturens och de stora 

livsfrågornas värld. 

Dessutom är Bibeln ett utmärkt underlag för större 

diskussioner, gärna kring frågor med en etisk dimension. 

Ungdomar tycker om att diskutera aktuella samhällsfrågor, 

som ju ofta är stora, komplexa, politiskt känsliga och 

ibland av ett slag att de kan kopplas till religiösa skrifter 

som Bibeln. Vi vågar påstå att Bibeln kan ge stöd för vilken 

uppfattning som helst i vilken fråga som helst om 

man bara använder lösa citat och en fri tolkning. I flera 

frågor i samhällsdebatten finns ingen enhetlig biblisk syn. 

En del av dessa frågor är naturligtvis hetare än andra – och 

kanske mer känsliga ur den traditionella kristenhetens synvinkel. 

Ska kvinnor kunna bli präster? Ska homosexuella 

par få gifta sig i kyrkan? Eller adoptera barn? Ska abort 

vara tillåtet? Vad ska djuren ha för rättigheter? Hur ska 

man hantera andra människors tro och andra religioner? 

Det här är stora diskussionsfrågor, som för Bibelns del 

handlar om synsätt. Erfarenheten visar att bokstavliga 

tolkningar av lösryckta delar i religiösa skrifter kan spä på 

fördomar och utgöra en samhällsfara. Och om nu flera 

tolkningar medges – varför inte gemensamt söka en öppen 

och kärleksfull dialog i klassrummet? Här har vuxna 

mycket att lära av ungdomar i tonåren, som i regel har en 

nyanserad, artikulerad och föredömligt tolerant syn. 

Muslimerna då? Menar Bibelsällskapet att man ska 

tvinga Bibeln på muslimerna? 

Bibeln kan naturligtvis läsas av alla, men tro ska inte 

prackas på någon. Är det några som förstår värdet av 

mänskliga rättigheter så är det Bibelsällskapet – religionsfrihet 

är ju ofta en förutsättning för att folk världen över 

ska kunna ges möjlighet att läsa Bibeln! Dock kan fördjupade 

kunskaper i Bibeln och kristendom leda till en vidgad 

förståelse i ett mångkulturellt samhälle. Jämför med 

Abrahams barn, en stiftelse som verkar för religiös och 

kulturell samexistens. Där tas likheter upp snarare än skillnader 

– en absolut nödvändighet i en verklighet där kulturella 

barriärer får skulden för många trista företeelser. 

Och i vårt land är ju Bibeln odiskutabelt överlägsen 

som värdegrund och kulturbärare, vilket bara det är en 

fullgod anledning till att den flitigt ska användas i klassrummet. 

nils warmland 

Medverka i nästa nummer 

av RoL! 

Manusstopp är den 26 juli 

Skicka ditt bidrag till: Sven-Göran Ohlsson, 

Djupadalsvägen 18, 241 36 Eslöv

MARIA PIIRI & CAROLA SJÖGREN 

Gud finns i luften 

Vilka tankar har barn om livet efter döden? 

Maria Piiri och Carola Sjögren, båda nyblivna 

1–7 lärare med inriktning svenska/so, ställde bl.a. den 

frågan i det examensarbete som numera avslutar och 

avrundar lärarutbildningen vid Malmö högskola. 

SOM BLIVANDE LÄRARE kände vi oss nyfikna på 

vad barn idag har för syn på Gud, livet och döden. Vi 

valde därför att skriva vårt examensarbete om barns tro. 

För att bli medvetna om hur barn tänker kring frågor om 

Gud, liv och död, genomförde vi våren 2001 en undersökning. 

Vi intervjuade och lämnade ut enkäter till 

sammanlagt 184 elever i åldersgruppen 7–12 år. Vårt 

examensarbete syftar till att öka kunskapen om barns livsåskådning, 

hur deras trosutveckling ser ut, och vilka faktorer 

som påverkar barn i utvecklandet av en livsåskådning. 

De frågor vi gav till samtliga elever var följande: 

Hur har allt kommit till? Hur skapades jorden, djuren och 

människorna? Varför tror du att människan finns? Finns det 

ett liv efter döden? Vad tror du och varför tror du det? Tror du 

att det finns en gud som styr allt som sker eller tror du att det 

finns någon annan förklaring? Finns det en gud, flera gudar, 

eller ingen alls? Vad är gud för dig? 

Vi kommer i denna artikel presentera den del från vårt 

examensarbete som handlar om livet efter döden. Vi hoppas 

därigenom kunna ge en överskådlig bild av våra 

undersökningar och våra slutsatser. 

… och överallt 

Barns tankar om livet efter döden 

Tankar om vad som händer när vi dör har alltid funnits 

och spekulerats kring. Vi ville därför undersöka vad barn 

hade för tankar om detta. 

Hela 51 elever (35%) i vår undersökning trodde inte 

att det finns ett liv efter döden, medan 31 elever (21,5%) 

trodde att det finns liv efter vår död. 15 elever (10%) 

tänkte sig att vi kommer till antingen paradiset eller himlen. 

Några elever var tveksamma och svarade kanske 

(8 elever eller 5,5%) eller vet inte (7 elever eller 5%) på 

vår fråga. 11 (8%) barn ansåg att man föds på nytt men i 

ny skepnad, kanske som ett djur eller en ängel. Resten av 

eleverna tror att man föds på nytt antingen här på vår 

jord, eller i en annan värld, att själen kommer till himlen 

eller att den som är snäll kommer till himlen och den som 

är dum kommer till helvetet. I texten har vi tagit med 

både antalet elever som svarat och hur stor del av det totala 

antalet, alltså andel procent, som svarat på ett visst sätt. 

Observera att procenttalen i diagrammet är avrundade (Se 

s. 16.). 

Om vi tittar på svaren lite mer överskådligt kan vi 

> 


säga, i en slags sammanfattning att 51 elever (35%) 

svarade att det inte finns något liv efter döden. 15 elever 

(10,5%) är tveksamma, medan återstående elever (79 

eller 54,5%) på ett eller annat sätt tror på någon form av 

fortsättning. Den här frågan är lite kontroversiell i det 

hänseendet att alla vet att barn funderar mycket kring 

döden, ändå är det inte ofta vi pratar med barn om 

döden. Döden kommer in i barns liv på många olika vis. 

Den kan komma helt oväntat genom att någon närstående 

dör, genom massmedia eller genom att någon de 

känner (ett husdjur, vän eller släkting) får en livshotande 

sjukdom. Barn märker på omgivningen att döden inte är 

ett ämne man talar om, de känner att det är ett ämne 

som lockar fram olika känslor hos vuxna. 

När man dör åker man upp i ett rör till himlen, inte kroppen 

utan det där andra. Blir man en ängel kan man åka ner till 

jorden och kolla lite. Då syns man inte, man är osynlig. Även 

om det kan vara kul att komma tillbaka och tjuvkika, vill man 

ändå inte dö. 

Flicka i årskurs 1 

Nangijala – barns paradis? 

Många av barnens tankar kring livet efter döden har 

inslag av österländsk livsfilosofi och tro. Forskare har 

kommit fram till att små barn har ett cirkulärt tänkande 

och det innebär att de ofta tror att om man varit död tillräckligt 

länge så föds man på nytt. Berättelser om reinkarnation 

finns omkring oss, vi kan läsa och höra om det via 

medier, men också höra talas om det i vissa religioners 

trossystem. Tron på reinkarnation kan ge trygghet inför 

döden, döden är inte det absoluta slutet. I boken Vad tror 

du på? av Christina Grenholm kan man läsa om fyra teologiska 

tankegångar kring frågan om det finns ett liv efter 

döden. Den första tankegången är den gammaltestamentliga 

teorin om ”skuggan”, det är en tanke om att människan 

har något som lever vidare när kroppen har dött. Det 


har dock inte någon större religiös betydelse utan man 

tunnas sakta ut för att till slut försvinna. Inga av barnens 

svar stämmer riktigt in på den tanken. Till nästa tankegång 

kan man relatera några av barnens svar. Den handlar 

om själens odödlighet. Några av barnen tror att själen 

finns och lever vidare. Vetenskapligt sett, med den kunskap 

vi har om den mänskliga hjärnans funktion, så är det 

här en tankegång som kan komma att ifrågasättas av barnet 

självt senare i barnets mognad och utveckling. Den 

tredje tankegången handlar om nyskapelse av hela människan. 

Det är en tankegång som flera av barnen har varit 

inne på, i de svar som handlar om återfödelse i någon 

annan form eller i någon annan värld. Drömmen om ett 

liv efter döden är ofta återkommande bland barnens svar. 

Kanske beror det på att de har fått en visuell förebild på 

hur livet efter döden kan se ut genom Astrid Lindgrens 

bok Bröderna Lejonhjärta, där bröderna Jonatan och 

Skorpan kommer till Nangijala efter sin död. Den här 

tanken brukar sägas vara specifik för kristendomen, det 

eviga livet bjuds de som har sonat sina synder och levt sitt 

liv efter Guds lagar. Vi tror att tanken om att det finns ett 

liv efter döden tilltalar barnen och hjälper dem att handskas 

med ett svårt ämne. Den fjärde och sista tanken 

handlar om att människan uppgår i det gudomliga och 

speglar mystikernas syn på döden. Ofta förkastar man 

barnens tankar som naiva, gulliga och roliga, därför är det 

intressant att se att barnens funderingar faktiskt finns 

representerade i teologin. Barnen uttrycker sig med lite 

enklare ord, men innehållet i det de säger återspeglar vad 

de stora ”tänkarna” har funderat kring i flera tusen år. 

”Själen blir alltid en ny människa” 

Under våra intervjuer hade vi många roliga och intressanta 

samtal med barnen. Så här ser en del av intervjuerna 

ut. Namnen är fingerade. I de fall då det har varit svårt 

att tyda vilken elev som svarat har vi valt att skriva ”elev”. 

Intervjuaren: Varför tror ni att vi finns? Finns det någon speciell 

orsak till att människan finns? 

Elev: För att vi behövs. 

Intervjuaren: Varför behövs vi? 

Erik: För att vi skall ha det bra. 

Intervjuaren: För att vi skall ha det bra? 

Erik: Mmm, och djuren. 

Sara: Och andra. Vi behöver djuren också. 

Johan: Vi behöver djuren för att överleva. 

Intervjuaren: Menar du att vi måste äta djur? 

Johan: Mmm. 

Intervjuaren: Det kan jag inte hålla med om för jag äter inte djur. 

Johan: Har du aldrig ätit mat förut?

Intervjuaren: Jo, men jag äter inte djur. Man måste inte äta djur 

för att överleva. 

Elev: Jo, man måste äta kött. 

Intervjuaren: Ni tror att vi finns till för att ta hand om varandra 

och ta hand om djuren? 

Sara: Om människor blir sjuka behövs det att vi tar hand 

om dem. 

David: Det är samma sak om djuren blir sjuka. 

Intervjuaren: Vad tror ni händer när man dör? 

Ola: Att man åker neråt eller så flyger man upp i himlen. 

David: Eller så kommer man ner till Djävulen. 

Intervjuaren: Vad är det som åker upp eller ner? 

Elev: Själen. 

Sara: När någon blir begraven kan dom bränna dom till 

aska om man vill det och sen då när den har varit 

där i några veckor så är det precis som att själen går 

upp i himlen. 

Johan: Varför bränner dom inte själen då? 

Sara: Nä det kan man inte. Det är själen som är människan. 

Intervjuaren: Själen är kanske något vi inte kan se, något som 

finns inuti oss. 

Sara: Själen blir alltid en ny människa. 

Intervjuaren: Vad är Gud för någonting? 

Johan: Jag tror att han är en människa. 

Intervjuaren: Hur ser han ut? 

Johan: Han har skägg. 

Elev: Han är gammal, han har levt länge. 

Sara: Jag tror att han kanske är 50 år. 

Barns tankar om livet ger oss en spegelbild av det samhälle 

vi lever i. De iakttar reflekterar och ifrågasätter omvärlden. 

Barn söker efter samband och förklaringar för att 

göra sin tillvaro begriplig. Även om de fick givna frågor 

att svara på märkte vi, främst i intervjuerna, att de har 

många frågor och funderingar. Barn formulerar livsfrågor 

på olika sätt, men deras strävan att göra tillvaron begriplig 

och för att finna meningen med livet är alltid densamma. 

Vi måste ta tillvara barnens funderingar 

När barn är små kretsar deras värld kring familjen, de har 

ännu inte upptäckt att det finns människor med andra 

värderingar och andra sätt att leva på. När de kommer 

till skolan möter de människor med andra erfarenheter 

och synsätt. De möter i undervisningen olika former av 

religioner. De etiska värden och normer som finns i barngruppen 

leder till konflikter men också till lärande. Barn 

provar varandras gränser, de iakttar kamraternas reaktioner, 

de förvissar sig om positiva reaktioner och de söker 

efter de vuxnas reaktioner. Deras möten med varandra 

leder till upptäckter. Spänningen i situationen, barnens 

intresse, engagemang och förvåning ger goda förutsättningar 

för lärande. Det blir mycket ny fakta och nya 

känslor som ska sorteras och reflekteras över. Det leder 

Love 

till att barnen blir tvivlande, mycket av det de tidigare 

har tagit för givet ställs på sin kant och de upptäcker att 

deras sanning inte är den enda sanningen. Respekten för 

varje människas egen identitet och särart är grundläggande 

för all undervisning. Varje människa har rätt att 

utvecklas efter sina förutsättningar och påverka sin egen 

situation. Vi tror på barns inre kraft, kreativitet och möjligheter 

att forma framtiden. Förmågan till nyskapande 

och nytänkande måste uppmuntras hos alla barn. 

Vi är övertygade om att sekulariseringen har stor betydelse 

för barns trosuppfattning. Det är inte längre självklart 

i vårt land vilken tro man ska tillhöra. I takt med att 

Sverige blir mer mångkulturellt blir andra religioner och 

livsåskådningar mer synliga och tillgängliga. Vi blir influerade 

av andra kulturer och gränserna blir mindre tydliga 

mellan olika religioner. Följden av att det inte längre finns 

någon given norm i vårt samhälle blir att fler människor 

skapar en privatreligion. Man plockar det man tycker passar 

bra för en själv och utifrån sina egna behov skapar 

man sin egen tro och livsstil. Privatreligiositeten behöver 

inte alls vara konstant, den kan ändras över tid. Eftersom 

vi som lärare ska utgå från elevernas tankar och kunskaper 

har denna undersökning varit till stor hjälp. Eleverna har 

många tankar kring de existentiella frågorna och dessa 

bör, enligt vår åsikt, tas upp mycket mer i skolan. Vi 

måste bli bättre på att ta tillfället i akt när någon elev 

kommer med en undran. Även om det inte finns några 

givna svar på frågorna mår vi alla bra av att få prata om 

Gud, livet och döden för att se att det finns många som 

har samma frågor. Tillsammans bör vi diskutera, fundera 

och spekulera kring dessa livets mysterier. 

maria piiri & carola sjögren 

Litteratur 

Carlander, Margareta, 1993: Att fråga om livet. Stockholm. 

Grenholm, Christina, 1994: Vad tror du på? Aktuella 

livsfrågor om kristen tro. Stockholm. 

Lindgren, Astrid, 1973: Bröderna Lejonhjärta. Stockholm. 

Westin-Lindgren, Gunilla m.fl. 1989: Pedagogik och barns utveckling. 

Stockholm. 

Artikelförfattarna 

Vi som har skrivit artikeln heter Carola Sjögren och Maria Piiri. Vi 

avslutade vår grundskollärarutbildning på Malmö lärarhögskola i 

januari detta år. Vi är nu färdiga 1–7 lärare med inriktning på 

svenska/so. Maria Piiri är 29 år och arbetar som klasslärare på 

Gislövs kyrkskola. Carola Sjögren är 34 år och arbetar som lärare 

på Modeshögsskolan. Båda skolorna är belägna utanför Trelleborg. 


LENA ROOS 

Tiden före gettot 

– judar och kristna i högmedeltidens Europa 

Hur mycket kontakt hade judar och kristna med varandra i medeltidens Europa? 

Ny forskning visar att kontakterna och idéutbytet som skedde som en följd av 

dessa troligtvis har underskattats. Kristna teologer konsulterade med judiska 

experter och judiska barn fick bokstavligt talat kristendomen med bröstmjölken, 

menar Lena Roos, doktorand i religionshistoria vid Uppsala universitet. 

PÅ SENARE ÅR har forskare i såväl USA som i Israel 

och Europa börjat intressera sig för vad som förefaller 

vara gemensamma religiösa idéer som utvecklades bland 

judar och och kristna i det medeltida Europa. Vissa forskare 

intresserar sig t.ex. för den judiska bakgrunden till 

de nya kristna bibeltolkningar som kom under 1100talet. 

Dessa hade sin bakgrund i många medeltida kristna 

teologers nyvaknande intresse för att studera den hebreiska 

grundtexten till Gamla Testamentet. I våra dagar frågar 

sig forskarna: Vilka judiska kommentarer kan dessa 

kristna teologer ha läst? Vem konsulterade de med? 

Samtidigt har andra forskare visat på vad som verkar vara 

tecken på att judarna i Europa hade påverkats av religiösa 

föreställningar eller riter från den kristna omvärlden. 

Men hur spreds då idéerna mellan grupperna? Det 

har nästan varit ett axiom bland tidigare generationers 

forskare att medeltidens judar var socialt och intellektuellt 

isolerade från sin kristna omvärld. En undersökning 

av såväl kristna som judiska källor från högmedeltiden 

visar att vi måste revidera den bilden. Dessa källor vittnar 

nämligen om dagliga och mångahanda kontakter. 

Guldgruva för kunskap 

En guldgruva för den som vill få en inblick i det dagliga 

livet för medeltidens judar är den litteratur som med 

ett latinskt namn brukar kallas responsa. Denna litteratur 

har kommit till på följande sätt: Den ursprunglige 

skribenten var en person som grubblade på något problem 

som rörde den judiska lagen. Det kunde till 

exempel röra speciella omständigheter kring den judiska 

rituella slakten, fastedagar, samröre med icke-judar 

etc. Om ingen i hans omgivning kunde ge ett nöjaktigt 

svar, så skrev han ner frågan, ofta med en beskrivning 

av alla de speciella omständigheter som rådde i just 

hans by, och skickade den till en expert på den judiska 

lagen någonstans i världen. Denne skrev tillbaka och 

förklarade vad han ansåg att lagen sade i denna fråga. 

Det finns tusentals sådana responsa, och de kopierades 

och spreds flitigt redan under medeltiden, till lärdom 


och uppbyggelse även för andra än brevskrivarna själva. 

För forskare är ofta frågan intressantare än svaret i 

responsa-litteraturen, eftersom frågan ofta innehåller en 

mängd detaljer från skribentens vardagsliv. Låt oss ta en 

närmare titt på några responsa och även några kristna 

dokument från Tyskland och Frankrike under 

900–1000-talen, för att se vad de säger om relationerna 

mellan judar och kristna. 

Dessa dokument visar att judar och kristna ofta 

bodde nära varandra, ibland på samma gata eller i samma 

hus. Senmedeltidens getton hade ännu inte byggts. De 

kvarter där större delen av judarna bodde låg ofta centralt, 

nära rådhuset som i Köln, eller i närheten av de 

viktigaste handelsgatorna. 

Kristna ammor och tjänare 

I responsalitteraturen finns många exempel på hur judar 

och kristna hade gemensamma affärsprojekt och ägde 

egendom tillsammans. Detta kunde ha sina fördelar. I ett 

responsum frågar skribenten, som ägde en bakugn tillsammans 

med en kristen, om det var tillåtet att de gjorde 

ett specialarrangemang under den judiska påsken. Under 

påskveckan äter judarna inte syrat (jäst) bröd. Då skulle 

den kristne delägaren ha ensamrätt till ugnen, medan 

den judiska delägaren skulle kompenseras genom att 

ensam få nyttjanderätt veckan efter påsk. Det var också 

vanligt att judar hade kristet 

tjänstefolk och att man 

lämnade sina barn till 

kristna ammor. 

Ibland kunde just 

det faktum att man 

tillhörde olika religioner 

vara orsaken till 

kontakt mellan de två 

grupperna. Det förekom 

religiösa debatter 

och diskussioner, där 

representanter från de 

Ny forskning visar att man tidigare har underskattat hur mycket kontakter judar och kristna hade med varandra under medeltiden. Bilden 

(ett träsnitt av Johann von Armssheim, Ulm 1483) avbildar möjligen en judisk-kristen offentlig debatt som hölls i Regensburg på 1400-talet.

olika grupperna försökte övertyga motståndaren om sin 

egen religions överlägsenhet. Dessa tidiga debatter var 

dock inte så formaliserade och fick inte så ödesdigra konsekvenser 

som under den senare medeltiden. Tvärtom 

verkar vissa ha hållits i tämligen vänskaplig ton. En kristen 

medeltida klosterkrönika berättar att en abbot i Köln 

regelbundet brukade ha vänskapliga samtal med stadens 

judar. Under dessa små samtal inledde han sig inte i 

debatt, och förebrådde inte judarna deras ställningstagande, 

utan försökte istället med smicker ”mjuka upp 

deras hjärtas hårdhet”. 

En faktor som underlättade kontakterna mellan judar 

och kristna var att de talade samma språk. Även om 

judarna skrev på hebreiska och de kristna företrädelsevis 

skrev på latin så talade båda grupperna de medeltida formerna 

av tyska och franska till vardags. Jiddish som en 

specifik judisk variant av tyska utvecklades inte förrän 

under senmedeltiden. 

Närhetens begränsningar 

De många dagliga kontakterna mellan judar och kristna 

under den här tiden innebar givetvis inte att relationerna 

alltid sågs som positiva och önskvärda. Från båda håll 

förbjöd man äktenskap och även sexuella relationer med 

en medlem av den andra gruppen. De judiska matlagarna 

begränsade också möjligheterna att sitta till bords tillsammans. 

Det fanns också på judiskt håll förbud mot allt 

som kunde ses som att understödja den kristna kulten. 

Det kunde till exempel vara att växla pengar åt en kristen 

på en kristen helgdag, eftersom man då löpte risk att den 

kristne gick raka vägen till kyrkan och donerade pengarna. 

Säkerligen försökte man också begränsa andra kontakter 

för att minska risken för proselytism och konvertering 

till kristendomen. Även från kristet håll fanns en rad 

lagar som försökte förebygga alltför nära relationer mellan 

judar och kristna. Målet med dessa var framför allt att 

förhindra kristna att gå över till judendomen. 

De relativt goda relationerna under högmedeltiden 

skulle dock snabbt försämras under den senare delen av 

medeltiden. Det första tecknet på att nya tider stundade 

var förföljelserna som riktades mot de tyska judarna 

under det första korståget, då omkring femtusen judar 

miste livet. En ny, mer militant kristendom höll på att 

växa fram och förankrades i breda folklager. Toleransens 

tid var slut. 

lena roos 

Vill du läsa mer? En nyutkommen rapport som 

fördjupar sig i den här frågan är: Roos, Lena, The 

Stranger Who Lives Next Door. Jewish-Christian 

Relations in Germany during the High Middle 

Ages, Studies on Inter-Religious Relations 3, red. 

Ingvar Svanberg & David Westerlund, Uppsala: 

Swedish Science Press, 2002, 51 s. 

Studier av 

inter-religiösa relationer 

Volymerna i serien Studier av interreligiösa 

relationer utkommer med 

oregelbundna mellanrum. Serien utges 

av forskningsprojektet ”Konflikt eller 

fredlig samexistens? Nutida relationer 

mellan kristna och muslimer”. Hittills 

har i serien utkommit 

A. David Westerlund, Konflikt eller fredlig 

samexistens? Nutida relationer mellan 

kristna och muslimer/Conflict or Peaceful 

Co-existence? Contemporary Christian- 

Muslim Relations. Uppsala: Swedish 

Science Press, 2001. 

B. Mikael Stenmark, Kristnas och 

muslimers syn på varandras och andras 

religiösa tro: en religionfilosofisk analys. 

Uppsala: Swedish Science Press, 2001. 

C. Lena Roos, The Stranger who Lives 

Next Door: Jewish-Christian Relations in 

Germany during the High Middle Ages. 

Uppsala: Swedish Science Press, 2002. 

De närmast kommande skrifterna kommer 

att handla om ’dawa’ (islamisk ’mission’), 

monografi av Torsten Janson (utkommer 

under försommaren), respektive ’Polemik 

eller dialog? Nutida religionsteologiska 

perspektiv bland kristna och muslimer’ 

(utges av Nya Doxa till sommaren), red. 

David Westerlund och Mikael Stenmark. 

Skrifterna distribueras av Swedish Science 

Press, Box 118, 751 04 Uppsala 

tel. 018-365 566 fax 018-365 277 

e-post: info@ssp.nu 

Priserna för de tre första volymerna är 

(inkl. moms): A. 85 kr B. 95 kr C. 85 kr. 

Ytterligare upplysningar kan erhållas 

genom hänvändelse till redaktörerna 

Ingvar Svanberg och David Westerlund, 

Teologiska institutionen, Box 1604, 

751 46 Uppsala. 


Del 2 

> PER-ÅKE WALTON 

Göteborgskravallerna,WTC 

och globaliseringen 

Per-Åke Walton, filosofilektor och journalist, ger oss här den andra delen 

av sin artikelserie kring Göteborgskravallerna WTC och globaliseringen. 

Den första delen publicerades i RoL 4:01. 

DEN 11 SEPTEMBER 2001 har i mångas medvetande 

samma plågsamma och traumatiska plats som 

Palme-mordet den 28 februari 1986. Sedan den 11 september 

lever vi i ’den nya världsordningens tid’ har man 

ofta hört sägas i press, radio, TV och på www. 

Om man fortfarande hävdar det, så menar man, antar 

jag, att USA fått en accepterad roll som främsta garant 

mot terrorism vad man än lägger in i ordet, och att USAs 

närvaro från Suez till Stilla Havet med truppstyrkor och 

observatörer är mer påtaglig och i fredstid mer omfattande 

än någonsin tidigare i USAs historia. Syftet är 

enligt The Guardian 8/3 att man, om president George 

W. Bush finner att USA är hotat kan gå in med nödvändiga 

militära enheter för att ’återställa ordningen’. 

Om 60-talet blev den politiska vänsterns och kollektivismens 

senaste påtagliga decennium och 70-talet miljörörelsernas, 

så kom 80-talet att präglas av ekonomisk nyliberalism, 

Älska-dig-själv-psykoterapi (Jag är bäst, störst och 

vackrast!) och Du-kan-om-du-vill-individualism. På 90talet 

kom ofta globaliseringsfrågorna, världshandeln och 

Internet att figurera i media, ofta mer eller mindre kopplade 

till partiledare Alf Svenssons profetiska uttalande, att 

90-talet skulle komma att bli etikens årtionde. 

Av ett nytt millenium har bara förflutit tjugosju 

månader, när detta skrivs (mars 2002), men vi är redan 

inne i en ny världsordning, enligt vilken vi måste räkna 

med ett långvarigt krig mot terrorism med USA som 

främsta garant för ’den fria världen’ och som främsta tolkningsföreträdare 

på mediamarknaden världen över. 

Lokalt är fortfarande efterdyningarna av EU-mötet 

och Göteborgskravallerna klart synliga i press och etermedia 

efter tio månader. Både nedläggningarna av förundersökningar 

mot under EU-mötet tjänstgörande polismän, 

domarna mot demostranter och aktivister som ofta 

avkunnats jämlikt paragrafen om våldsamt upplopp och 

inte minst domarnas längd och polisledningens misstag 

har varit och är föremål för den rasande debatten. 

Samma gäller för de mer eller mindre offentliga ställningstaganden 

som görs om jakten på bin Laden och 

Al-Qaida, om bombningar som skördar civila offer i 

Afghanistan (enligt uppgift nu fler än 12000) och om 


USAs eventuellt dolda syften med närvaro i landet utöver 

hämnd för illdådet mot World Trade Center. Se t.ex. 

Ahmed Rashids Talibanerna – Islam, oljan och det nya 

maktspelet i Centralasien (Svenska Afghanistankommittén 

2000, hemsida www.sak.a.se). 

Dessutom har en klar polarisering skett medialt, 

nationellt och internationellt. 

Den mediala bilden 

Medialt har vi den pågående opinionskampen mellan 

Moderaternas partiledare Bo Lundgren och ärkebiskop 

K G Hammar, mellan SvDs Göran Skytte och Aftonbladets 

John Pilger, mellan förlagen Timbro och Manifest. 

Nationellt har statsminister Göran Persson lojalt slutit 

upp vid president George W. Bushs och premiärminister 

Tony Blairs sida, medan den svenska vänstern och ’motståndsrörelsen’ 

kan lokaliseras till Aftonbladet, Ordfront 

och KPMLR-s Proletären för att nämna tre publikationer, 

där man hittar oppositionens argument. 

Internationellt har president Bush förklarat krig mot 

terrorismen och redan hunnit med att utpeka somliga 

stater som speciella ’skurkstater’, fortsatt bombningarna i 

Afghanistan trots interimsregeringens begäran om att 

bombningarna ska upphöra, och vidhållit att ”den som 

inte är för oss är emot oss” – en tillämpning av den välkända 

maximen ”My country right or wrong”. 

Det spektrum som erbjuds oss tidningsläsare, radiolyssnare 

och TV-tittare är imponerande, förvirrande och 

svåröverskådligt. Går det överhuvud att få en objektiv 

bild, när det meddelas, att Pentagon medvetet sprider 

desinformation för att vinna mediakriget? Och när svenska 

media många gånger av ren okunnighet, flathet och 

lättja i stort sett bara övertar USAs analyser? När man 

som engagerad observatör endast har begränsade möjligheter 

att få oberoende rapporter om vad som händer i 

Afghanistan och Mellanöstern, i Yemen och i Somalia? 

Globaliseringen är redan här vare sig vi vill det eller 

inte. Etermedia ger oss möjlighet att simultant följa vad 

som händer och sker: det må röra sig om nordiska mästerskapstävlingar 

eller olympiska spel, om någon celeber

popartist ankomst, om möten statschefer emellan, om 

naturkatastrofer eller krigshändelser. Också det aktuella 

läget i Afghanistan rapporteras kontinuerligt i media, låt 

vara att USA enligt uppgift ensamt har tillgång till 

Afghanskt TV och följaktligen kan censurera och bara 

skicka ut de bilder av verkligheten som passar Pentagons 

och Vita Husets syften. Eftersom markstrider pågår får vi 

veta, att några hundratal Al-Qaida-anhängare har dödats, 

medan de amerikanska förlusterna än så länge rör sig om 

ental eller tiotal. Det så kallade ’kliniska kriget’ där inga 

amerikaner behövt skickas hem i plastsäckar har ersatts av 

mer reguljära stridshandlingar med förluster på ömse 

sidor. USA passar i sammanhanget på att testa en ny typ 

av bomber, som förintar syret i de afghanska bergsgrottorna 

och driver ut Al-Qaida-soldaterna i öppen bergsterräng, 

där de kan bli måltavlor för amerikansk beskjutning 

och förintelse. 

Kravet på oss som lärare 

Artiklar, ledarkommentarer, pamfletter och böcker finns 

nu i mängd om aktuella ekonomiska teman gärna kryddade 

med ordet ’etik’, antagligen för att man vill eliminera 

idén att pengar och Mammon är någonting i sig fult, 

låt vara att Mammon var en avgud! 

Det handlar om EU och EMU för eller emot, marknadsekonomi 

eller femårsplaner, skyddstullar eller frihandel, 

globaliseringens välsignelser och faror. 

Det handlar om demonstrationer och kravaller från 

Seattle i staten Washington till demonstrationerna med 

skarpskjutningar i både Göteborg och Genua så sent som 

förra året. 

Det handlar om de tre stora handelsblocken EU, 

USA och Japan. 

Härtill kommer kulturella, religiösa och rent mänskliga 

aspekter: 

• Blir det bättre eller sämre för det stora flertalet med 

frihandel och internationell kapitalism? 

• Kan vi fortfarande tala om Nord-Syd-dialog och 

om ’den tredje världen’? 

• Bör vi sänka vår egen levnadsstandard för att 

hjälpa dem som inte har mat för dagen? 

Kravet på oss som lärare är givetvis det 

vanliga: att vi ger så rikt facetterade bilder 

vi kan av globaliseringsfrågor … 

Frågorna förefaller på en gång akademiska och angelägna. 

Mellan de nyss nämnda alternativen i ekonomiska, 

kulturella och religiösa frågor kan man i dagsläget pejla in 

debatten, både nationellt och internationellt. 

Kravet på oss som lärare är givetvis det vanliga: att vi 

ger så rikt facetterade bilder vi kan av globaliseringsfrågor 

med deras inbyggda moraliska och religiösa aspekter, att 

vi låter båda sidor komma till tals, och att vi – oavsett var 

vi själva står i de aktuella frågorna – lämnar värderingar 

och slutsatser åt eleverna själva att dra på basis av det 

text- och bildmaterial som vi tillhandahåller dem. Vi har 

ju kravet på oss, att vi ska vara objektiva vilket innebär 

att vi ska opartiskt och mångsidigt presentera alternativ 

och kommentera dem utan att sedan värdesätta dem 

utifrån den egna värdegrunden. Men vi är samtidigt 

”under starter’s order” att fostra våra elever till demokrati, 

respekt för andras åsikter, tolerans och empati – en paradox 

så gott som någon! Hur denne objektive och samtidigt 

uppfostrande lärare ska närmare beskrivas undandrar 

sig mitt bedömande. På det elevmaterial man använder 

måste man dessutom ställa krav på lättbegriplighet, 

lagom omfång och god disposition. 

För mig är fortfarande Erik Wijks Göteborgskravallerna 

(bokförlaget Manifest 2001) en utmärkt startpunkt. 

Den är det därför att den på vardagsspråk och i korta 

avsnitt speglar flera av de frågor som är aktuella. Eleverna 

kan efter lärares anvisningar i grupper och utan lärarcensur 

samtala om demonstrationer, stenkastning, vandalisering, 

batongslag, tårgas och skarpa skott utifrån sidor i 

Wijks bok. Hur skiljer man mellan fredliga demonstranter, 

aktivister, huliganer och turistterrorister? Vad får man 

göra och inte göra? Vad är rätt och vad är fel? Man kan 

låta grupperna lämna in protokoll över sina samtal utan 

angivande av vem som sa’ vad, och sedan kan jag som 

lärare vid nästa lektionstillfälle med protokollen som bas 

strukturera problematiken och fortsätta samtalet med 

samtliga i elevgruppen. 

per-åke walton 



Nytt namn i FLR:s styrelse 

Inger Öhrvall, vem är du? 

Sedan drygt ett år arbetar jag på Utbildningsförvaltningen i Göteborg i en verksamhet som 

heter Elevforum Göteborg. Elevforum arbetar med elevmedverkansfrågor och syftet är bl.a. 

att utveckla elevers möjligheter till inflytande över sin utbildning, både i själva undervisningen och i 

skolans övriga verksamhet. Elevforum består av två anställda och två elever och en lärare från de 

kommunala gymnasieskolorna i Göteborg. Att försöka lyssna in ungdomarnas synpunkter i skolans 

arbete har alltid intresserat mig och det är mycket givande att få arbeta heltid med elevdemokrati 

eller skoldemokrati om man så vill. 

Snart har det gått ett och ett halvt år av min tjänstledighet från läraryrket och hur det än är så 

längtar jag tillbaka till ungdomarna och mina ämnen, svenska och religionskunskap.Till hösten återgår 

jag till min lärartjänst som är placerad på Polhemsgymnasiet i Göteborg med Samhälls-, Natur- och 

Teknikprogram. Skolan ligger alldeles invid Göta Älv med utsikt över hamninloppet och Älvsborgsbron 

i sikte. 

I c:a tio år har jag haft min tjänst i grundskolans högstadium och trivdes mycket bra med det. 

Sedan knappt tio år har jag undervisat på gymnasiet på olika skolor och program. 

Mina två barn, Christofer (19) och Victor (17) är levnadsglada gossar och sin mor till stor glädje. 

De bor fortfarande hemma men det är bara en tidsfråga innan de lämnar boet.Till hösten flyttar 

Christofer till Örebro och ska gå på Bibelskola och Victor ska göra sitt andra gymnasieår i Nairobi. 

Om någon frågar mig var jag kommer ifrån blir svaret ganska långt, men kortfattat kan jag säga 

att jag är född i Arboga, som liten bodde jag i Motala och Finspång, började min skolgång i Uppsala 

och Storvreta, avslutade grundskolan och gymnasiet i Mariestad, där mina föräldrar fortfarande bor 

kvar. 

Efter ett års studieuppehåll åkte jag tillbaka till Uppsala och läste grundkursen i Religionskunskap. 

I slutet på 70-talet kom jag till Göteborg och studerade Svenska och Historia och avslutade 

med ett pedagogiskt år på Lärarhögskolan i Mölndal. 

Jag är uppvuxen i frikyrklig miljö och har sedan min senare tonårstid en personligt kristen tro. 

Vad menar du är mest problematiskt för re-lärare idag? 

Jag har egentligen alltid tyckt att jag är privilegierad som får undervisa i religionskunskap. Ungdomar 

har ett stort intresse för ämnet och jag lär mig alltid något nytt själv. Det handlar ju mycket om 

repekt för varandras åsikter och ofta om innersta tankar inför livets frågor. Att få ta del av 

ungdomars resonemang är verkligen en utmaning. Det mest problematiska är den korta tid som 

står till förfogande och att det är alldeles för många individer per år att hinna med att se och uppmärksamma. 

Korta kurser genererar ju fler antal elever. 

En annan svårighet är att många elever har knappa kunskaper i sin ”egen” religion. Det gäller t.ex. för 

Islam och Kristendom. Många förutfattade meningar finns och grundläggande kunskaper behövs för att 

kunna föra meningsfulla resonemang. För att förstå andra kulturer och religionens betydelse och funktion 

har ju förståelsen för den egna kulturens religion stor betydelse. Häri ligger en utmaning för religionsläraren 

idag – att hitta den ”rätta” angreppspunkten. Ungdomar har stor nyfikenhet inför frågor som rör sig i 

religionernas kärna och jag som lärare måste lära mig hitta språket att förklara vad religionerna säger till 

nutidens människor. 

Vilken uppgift/Vilka uppgifter anser du att FLR har eller borde ha? 

Här måste jag börja med att säga att jag har mycket liten erfarenhet av FLR:s arbete. Jag har varit 

medlem men på senare tid inte särskilt aktivt tagit del av arbetet. Det jag ändå tyckte när jag tog del 

av tidskriften och Årsboken var att det kändes tryggt att få känna igen sig i sitt ämne. Här talade man 

samma språk så att säga. I skolan bland kollegor och elever blir ämnet stundtals urvattnat och så 

ämnesintegrerat att det farligt nära tappar sin identitet. 

Jag kommer ihåg ett tillfälle då jag grubblade över kursplanen och jag hade mina idéer om hur 

jag ville förverkliga den i klassrummet. I samma veva läste jag en artikel i tidskriften och fick mina 

tankar bekräftade och det kändes bra med råg i ryggen. Ungefär så tror jag är ett sätt för FLR att 

fungera, att följa med tidens utveckling och vara ett stöd för mig som enskild lärare, att tjäna som 

inspiratör och vara en samtalspartner. Man ska veta att hit kan man vända sig med frågor och 

funderingar. 

FLR har en viktig uppgift när det gäller att både fungera som fortbildare genom att presentera 

artiklar om aktuell forskning och Årsbokens samlade temaskrifter och ge uppslag till fortbildning, 

seminarier och konferenser. 

FLR ska vara en aktuell informationsplats, kunskapsplats och även en kommunikationsplats. Här 

kan hemsidan fungera som kontaktlänk mellan FLR och medlemmarna.

Aktuella böcker! 

Kennert Orlenius 

VÄRDEGRUNDEN 

– FINNS DEN? 

Art.nr 88298-53-1 

232 s, hft, 2001 

165:– inkl. moms 

KAN DET FINNAS EN GEMENSAM VÄRDEGRUND i skola 

och samhälle i dag? Utifrån en rad exempel belyser 

författaren begreppen etik och värden och hur de kan 

komma till uttryck i förskola och skola. 

Olle Åhs 

BORTOM BRÅK 

OCH HÅRT KLIMAT 

Art.nr 88298-38-8 

142 s, hft, 1998 


EN BOK OM ATT UTVECKLA SOCIAL FÖRMÅGA med 

utgångspunkt i involveringspedagogikens teori och 

baserad på kunskaper om vad som behövs för att 

ett varmt och positivt klimat ska uppstå. 

Jag beställer: 

… Franck: DJURENS LIV OCH VÅRT, 140:– inkl. moms. 

… Kratz: NÄR INGEN SER, 200:– inkl. moms (Minst 10 ex 127:–). 

… Orlenius: VÄRDEGRUNDEN – FINNS DEN? 165:– inkl. moms. 

… Åhs: BORTOM BRÅK OCH HÅRT KLIMAT, 145:– inkl. moms. 

Frakt tillkommer. 

RUNA FÖRLAG 

NYHET! 

EN LITEN BOK OM DJURETIK som visar på en väg att 

samtidigt värna om respekten för djur och undvika 

att falla i de mer fundamentalistiska fällor som en 

del djurrättsaktivister och -filosofer gör. 

EN UNGDOMSROMAN OM MOBBNING – samtidigt en 

debattbok som vill fokusera på vuxnas förhållningssätt 

och ungdomars uppväxtvillkor idag. Ser vuxna i 

ungdomars närhet vad som sker? Vill de se? 

Namn ................................................................................................... 

Adress .................................................................................................. 

Postnr o ort .......................................................................................... 

REDAKTION: Box 5090, 165 11 Hässelby, tfn 08-89 04 20, fax 08-89 92 10, info@runaforlag.se 

KUNDTJÄNST: tfn 08-657 19 90, fax 08-657 19 95. 

Olof Franck 

DJURENS LIV OCH 

VÅRT – OM ATT 

VÄRDERA LIV 

Art.nr 88298-61-2 

64 s, hft, 2002 


Rolf Kratz 

NÄR INGEN SER 

Art.nr 88298-48-5 

204 s, inb, 200 


(minst 10 ex 127:–/st)

Religionskunskap A 

– ett helt nytt koncept 

Med sitt unika samspel mellan tecknade bilder 

och text, utan att ge avkall på kursmoment och 

faktamässig stringens, stimuleras eleverna till att 

själva upptäcka vad detta ämne kan ge just dem. 

Boken lockar till både skratt och eftertanke men 

hjälper också eleverna att upptäcka ämnets 

möjligheter för den personliga utvecklingen. 

Varje kapitel utgår ifrån en central fråga som blir 

belyst utifrån olika situationer och perspektiv. 

Läromedlet kommer att kompletteras med en fyllig 

webbplats (abonnemang) som innehåller bl.a. 

programanpassade uppgifter, fördjupande fakta, 

källtexter och nivågrupperade test. 

Religionskunskap A – om livsfrågor, religion 

och etik 

Elevboken • ISBN 91-44-01759-6 • 184 s. • 145 kr 



Box 141, 221 00 Lund 

Telefon 046–31 20 00 

Ordertelefon 046-31 22 00 

Orderfax 046-30 59 03 

order.skolvux@studentlitteratur.se 

www.studentlitteratur.se 

Ja tack, vi beställer 

Skola 

Namn 

Adress 

ex av Religionskunskap A, art.nr. 7658-01. 

Pris: 145 kr. exkl. moms. 

Vi önskar ett cirkulationsex. av Religionskunskap A 

Jag vill prenumerera på kundtidningen 

STUDS – samhällsvetenskap/humaniora 

Postnr och ort 

E-post 

PL01 4810202 

Moms och frakt tillkommer. Kupongen gäller t.o.m. 31 maj 2002. 

Reservation för tryckfel. Skicka kupongen till Studentlitteratur eller faxa till 046-30 59 03. 

✁ 

Studentlitteratur AB 


Svarspost 

Kundnummer 200011003 

228 11 Lund 

Frankeras ej 


betalar portot

Hedersmord – det sista maktmedlet >Jerusalem direkt i ditt klassrum ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?