Hedersmord – det sista maktmedlet >Jerusalem direkt i ditt klassrum ...
Hedersmord – det sista maktmedlet >Jerusalem direkt i ditt klassrum ...
Hedersmord – det sista maktmedlet >Jerusalem direkt i ditt klassrum ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
LENA ROOS<br />
Tiden före gettot<br />
<strong>–</strong> judar och kristna i högmedeltidens Europa<br />
Hur mycket kontakt hade judar och kristna med varandra i medeltidens Europa?<br />
Ny forskning visar att kontakterna och idéutbytet som skedde som en följd av<br />
dessa troligtvis har underskattats. Kristna teologer konsulterade med judiska<br />
experter och judiska barn fick bokstavligt talat kristendomen med bröstmjölken,<br />
menar Lena Roos, doktorand i religionshistoria vid Uppsala universitet.<br />
PÅ SENARE ÅR har forskare i såväl USA som i Israel<br />
och Europa börjat intressera sig för vad som förefaller<br />
vara gemensamma religiösa idéer som utvecklades bland<br />
judar och och kristna i <strong>det</strong> medeltida Europa. Vissa forskare<br />
intresserar sig t.ex. för den judiska bakgrunden till<br />
de nya kristna bibeltolkningar som kom under 1100talet.<br />
Dessa hade sin bakgrund i många medeltida kristna<br />
teologers nyvaknande intresse för att studera den hebreiska<br />
grundtexten till Gamla Testamentet. I våra dagar frågar<br />
sig forskarna: Vilka judiska kommentarer kan dessa<br />
kristna teologer ha läst? Vem konsulterade de med?<br />
Samtidigt har andra forskare visat på vad som verkar vara<br />
tecken på att judarna i Europa hade påverkats av religiösa<br />
föreställningar eller riter från den kristna omvärlden.<br />
Men hur spreds då idéerna mellan grupperna? Det<br />
har nästan varit ett axiom bland tidigare generationers<br />
forskare att medeltidens judar var socialt och intellektuellt<br />
isolerade från sin kristna omvärld. En undersökning<br />
av såväl kristna som judiska källor från högmedeltiden<br />
visar att vi måste revidera den bilden. Dessa källor vittnar<br />
nämligen om dagliga och mångahanda kontakter.<br />
Guldgruva för kunskap<br />
En guldgruva för den som vill få en inblick i <strong>det</strong> dagliga<br />
livet för medeltidens judar är den litteratur som med<br />
ett latinskt namn brukar kallas responsa. Denna litteratur<br />
har kommit till på följande sätt: Den ursprunglige<br />
skribenten var en person som grubblade på något problem<br />
som rörde den judiska lagen. Det kunde till<br />
exempel röra speciella omständigheter kring den judiska<br />
rituella slakten, fastedagar, samröre med icke-judar<br />
etc. Om ingen i hans omgivning kunde ge ett nöjaktigt<br />
svar, så skrev han ner frågan, ofta med en beskrivning<br />
av alla de speciella omständigheter som rådde i just<br />
hans by, och skickade den till en expert på den judiska<br />
lagen någonstans i världen. Denne skrev tillbaka och<br />
förklarade vad han ansåg att lagen sade i denna fråga.<br />
Det finns tusentals sådana responsa, och de kopierades<br />
och spreds flitigt redan under medeltiden, till lärdom<br />
18 | RELIGION & LIVSFRÅGOR<br />
och uppbyggelse även för andra än brevskrivarna själva.<br />
För forskare är ofta frågan intressantare än svaret i<br />
responsa-litteraturen, eftersom frågan ofta innehåller en<br />
mängd <strong>det</strong>aljer från skribentens vardagsliv. Låt oss ta en<br />
närmare titt på några responsa och även några kristna<br />
dokument från Tyskland och Frankrike under<br />
900<strong>–</strong>1000-talen, för att se vad de säger om relationerna<br />
mellan judar och kristna.<br />
Dessa dokument visar att judar och kristna ofta<br />
bodde nära varandra, ibland på samma gata eller i samma<br />
hus. Senmedeltidens getton hade ännu inte byggts. De<br />
kvarter där större delen av judarna bodde låg ofta centralt,<br />
nära rådhuset som i Köln, eller i närheten av de<br />
viktigaste handelsgatorna.<br />
Kristna ammor och tjänare<br />
I responsalitteraturen finns många exempel på hur judar<br />
och kristna hade gemensamma affärsprojekt och ägde<br />
egendom tillsammans. Detta kunde ha sina fördelar. I ett<br />
responsum frågar skribenten, som ägde en bakugn tillsammans<br />
med en kristen, om <strong>det</strong> var tillåtet att de gjorde<br />
ett specialarrangemang under den judiska påsken. Under<br />
påskveckan äter judarna inte syrat (jäst) bröd. Då skulle<br />
den kristne delägaren ha ensamrätt till ugnen, medan<br />
den judiska delägaren skulle kompenseras genom att<br />
ensam få nyttjanderätt veckan efter påsk. Det var också<br />
vanligt att judar hade kristet<br />
tjänstefolk och att man<br />
lämnade sina barn till<br />
kristna ammor.<br />
Ibland kunde just<br />
<strong>det</strong> faktum att man<br />
tillhörde olika religioner<br />
vara orsaken till<br />
kontakt mellan de två<br />
grupperna. Det förekom<br />
religiösa debatter<br />
och diskussioner, där<br />
representanter från de<br />
Ny forskning visar att man tidigare har underskattat hur mycket kontakter judar och kristna hade med varandra under medeltiden. Bilden<br />
(ett träsnitt av Johann von Armssheim, Ulm 1483) avbildar möjligen en judisk-kristen offentlig debatt som hölls i Regensburg på 1400-talet.
Change language