Hedersmord – det sista maktmedlet >Jerusalem direkt i ditt klassrum ...

More documents

Recommendations

Info

JAN HJÄRPE Det sista maktmedlet Mordet på Fadime Sahindal är ännu ett av de oacceptabla våldsdåd som förknippas med begreppen heder och skam. Oacceptabla och oförsvarbara, men inte helt oförklarliga dåd, menar Jan Hjärpe, professor i islamologi vid Lunds universitet. KAN MAN FÖRSTÅ DET SOM skett? Jag menar inte att man skulle acceptera fenomenet hedersmord – det är och förblir oacceptabelt – men kan man ge någon form av förklaring till varför de förekommer? Familjevåld och mord är i sig något som sker dagligen i Sverige, men vi förväntar oss att det som ska anföras som förklaring eller orsak till våldet kan vara svartsjuka, sinnessjukdom, narkotika eller sprit. Dessa skäl faller inom vår förståelses horisont åtminstone. Men heder? Vad är det gemensamma i de fall av våld och mord från de senaste åren som förknippats, av förövarna själva, deras släktingar eller av kommentatorerna, med föreställningar om heder och skam? Samhället Några fakta bör man betänka. Det har undantagslöst gällt personer som kommit från områden i världen där staten och den offentliga sektorn har varit (eller är) svag, obefintlig eller upplevts som korrumperad och rent av fientlig. Det rör sig om länder eller områden där individen inte genom sitt medborgarskap kunnat räkna med stöd, hjälp eller trygghet. Den trygghet som kan finnas i en stark offentlig sektor. Det betyder att var och en, varje individ, måste för sitt skydd, sin utbildning, sin ekonomiska trygghet och för sin hjälp på ålderdomen, lita till sin grupptillhörighet, som nästan undantagslöst är detsamma som storfamiljen, klanen och dess allierade familjer. (Klanen eller storfamiljen kan sedan räkna religionstillhörigheten som ”klanmarkör”.) Det rör sig alltså om den typ av samhälle som vi brukar kalla tribalt: stamsamhället. Individen kan inte ställa sig oberoende av gruppen, eftersom det inte finns något alternativ. Man är av helt rationella skäl tvungen att vara lojal mot storfamiljens intressen, och därmed lydig gentemot dem som fungerar som ledare. Oftast (men inte alltid och inte uteslutande) de äldre männen. Den som 6 | RELIGION & LIVSFRÅGOR stöts ut, den som mister sin sociala tillhörighet ligger verkligen illa till, och har små chanser att klara sig. Lydnad behöver som regel då inte understrykas med våld eller med dödande: utstötningen ur gruppen, och gruppmedlemmarnas bojkott, ogillande och tillbakahållna stöd, är en tillräcklig repressalie. Den är effektiv. Själva samhällets funktion gör alltså att vissa normer får en sorts rationalitet: De övergripande normerna är lojaliteten med familjen och dess överhuvud, plikten att hjälpa släktingar, att tänka på gruppens intresse i första hand. Att barnen ska respektera och ta hand om de gamla är en nödvändig norm – när det inte finns något pensionssystem. Att flickorna ska offra sina egna intressen för att hjälpa bröderna till utbildning kan ses som rationellt – när den offentliga sektorn inte tillhandahåller ett skattefinansierat skolsystem för alla. Individen kan inte i verkligheten kräva sitt oberoende, eftersom man faktiskt är beroende av gruppen. Gruppen Själva normsystemet känner vi ju igen från maffian på Sicilien och i Syditalien. Kravet på omertá, ”tystlåtenhet”, den smutsiga byken ska tvättas inom gruppen och får inte yppas för utomstående, lydnad för ”gudfadern” som är huvudman för den ledande familjen, klientskapet med allianser mellan familjerna i ett hierarkiskt system med tjänster och gentjänster. Och med misstro mot, och utnyttjande av, en reelt eller förmodat korrumperad offentlig sektor. Anknytningen till religionen finns där likaså – i det fallet en sorts katolsk identitet och förmodat katolsk moral som man menar sig följa. En egendomlighet som är svår att förklara är den koppling som framför allt har skett i Medelhavsvärldens länder och i en del områden öster därom mellan klansystemet och det sexuella området. Den maffiagrupp som vill komma åt konkurrenter kan göra det genom att angripa dess kvinnor.
LÄSTIPS Virtuell religion Globalisering och Internet Med sitt breda upplägg ger den här boken en god inblick i området religion och Internet. Författaren vill belysa och diskutera de nya möjligheter och problem som globaliseringen och den nya informationsteknologin innebär. Med hjälp av Internet har det idag blivit lättare att söka alternativ kunskap. Det innebär oanade möjligheter men kan leda till problem i och med att gamla värderingar, ideal och sanningar riskerar att bli ifrågasatta. I boken diskuteras dessa frågor utifrån de religiösa röster som kommer till uttryck på Internet, röster som ofta är starkt kritiska till nutidens ideal och värderingar och som syftar till att skapa alternativ till hur människor bör leva sina liv. För den som vill kunna analysera information från Internet är det även nödvändigt att ta ställning till nya teoretiska och metodologiska utgångspunkter. Därför innehåller boken också en grundlig diskussion om hur informationsteknologin påverkar humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning och undervisning, framför allt inom det religionsvetenskapliga området. De kvinnor som inte har stöd av någon klantillhörighet eller är utstötta, är ”horor”. Männens makt och gruppens anseende och pondus är knutna till kontrollen av kvinnornas sexualitet. Men inte enbart i fysisk mening, utan som symbol, som tecken. Vi kan se det inom ett annat område: svordomar och skällsord. I svenskans språkbruk framstår svenskarna som omåttligt religiösa. Nästan alla svordomar och skällsord är hämtade från den religiösa sfären. Karlar som svär säger djävlar och helvete, satan och fan, kvinnors kraftuttryck är ofta från motsatt riktning (himmel!, gud!). I medelhavsländerna tycks det sexuella området ge förrådet av kraftuttryck och skällsord: hanrejar, horor, kretiner; uttryck understrukna genom obscena gester. Den här kopplingen till det sexuella verkar, av källorna att döma, vara urgammal, och klart äldre än de nu existerande religionerna inom området. Religionerna anförs som legitimering, men selektivt, på ett sätt som visar att kopplingen till den religiösa traditionen är sekundär. Det tydligaste exemplet är väl just sexualmoralen, där såväl den traditionellt kristna som den islamiska har normen att både män och kvinnor ska iaktta sexuell avhållsamhet utanför äktenskapet. Men vi kan se i praktiken att den normen tillämpas för flickorna men inte för pojkarna. Hur refererar man till Internet och hur värderar man information som hämtas därifrån? Boken är lämplig för kurser i religionshistoria och ämnen som beteendevetenskap, samhällskunskap och mediakunskap, men är användbar för alla som använder Internet som kunskapskälla. På bokens webbplats finns länkar och annan information www.studentlitteratur.se/virtuellreligion. Bokens författare, Göran Larsson, är filosofie doktor i religionsvetenskap och arbetar som lärare och forskare vid Institutionen för religionsvetenskap och Centrum för Mellanösternstudier, båda vid Göteborgs universitet. Larsson, Göran, Virtuell religion. Globalisering och Internet, Studentlitteratur 2002. Individen I Sverige har individens lojalitet och underkastelse förlorat sin karaktär av rationellt beteende: det finns alternativ. Individen kan kräva respekt för sig själv och sina egna intressen, även om det skulle gå mot familjens, familjeöverhuvudets eller släktens vilja och traditionella normer. Man kan få utbildning, arbete, försörjning, sjukvård och en ekonomiskt säkrad ålderdom utan familjen, nämligen genom den offentliga sektorn. Välfärdssamhället (och den generella välfärden) innebär individens frigörelse från att vara beroende av familj och familjeöverhuvud. Det är ingen tvekan om att detta inneburit en markant maktförlust för just de äldre männen. Den konkreta makten och dess instrument har övertagits av den offentliga sektorn. Men ett återstår: det fysiska våldet. Kanske kan det förklara (men inte försvara) att så kallade hedersmord förekommer. De är sällsynta, de är inte representativa för någon viss folkgrupp, de är undantagsfall som inte kan accepteras. Men helt oförklarliga är de inte. jan hjärpe Artikeln har tidigare varit publicerad i tidningen Sydsvenskan, torsdag 24 januari 2002. RELIGION OCH SAMHÄLLE 2:02 | 7
Page 1 and 2: NR 2 2002 RELIGION OCH SAMHÄLLE UT
Page 3 and 4: REDAKTÖREN HÄLSAR Religion och sa
Page 5: I text och samtal Vi lever idag i e
Page 9 and 10: NY och UPPKÄFTIG PULS Religion fö
Page 11 and 12: En bok om de heliga böckerna Helig
Page 13 and 14: Religion utan vetenskap är lam. Ve
Page 15 and 16: MARIA PIIRI & CAROLA SJÖGREN Gud f
Page 17 and 18: Intervjuaren: Jo, men jag äter int
Page 19 and 20: olika grupperna försökte övertyg
Page 21 and 22: popartist ankomst, om möten statsc
Page 23 and 24: Aktuella böcker! Kennert Orlenius

Hedersmord – det sista maktmedlet >Jerusalem direkt i ditt klassrum ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?