Hedersmord – det sista maktmedlet >Jerusalem direkt i ditt klassrum ...

More documents

Recommendations

Info

säga, i en slags sammanfattning att 51 elever (35%) svarade att det inte finns något liv efter döden. 15 elever (10,5%) är tveksamma, medan återstående elever (79 eller 54,5%) på ett eller annat sätt tror på någon form av fortsättning. Den här frågan är lite kontroversiell i det hänseendet att alla vet att barn funderar mycket kring döden, ändå är det inte ofta vi pratar med barn om döden. Döden kommer in i barns liv på många olika vis. Den kan komma helt oväntat genom att någon närstående dör, genom massmedia eller genom att någon de känner (ett husdjur, vän eller släkting) får en livshotande sjukdom. Barn märker på omgivningen att döden inte är ett ämne man talar om, de känner att det är ett ämne som lockar fram olika känslor hos vuxna. När man dör åker man upp i ett rör till himlen, inte kroppen utan det där andra. Blir man en ängel kan man åka ner till jorden och kolla lite. Då syns man inte, man är osynlig. Även om det kan vara kul att komma tillbaka och tjuvkika, vill man ändå inte dö. Flicka i årskurs 1 Nangijala – barns paradis? Många av barnens tankar kring livet efter döden har inslag av österländsk livsfilosofi och tro. Forskare har kommit fram till att små barn har ett cirkulärt tänkande och det innebär att de ofta tror att om man varit död tillräckligt länge så föds man på nytt. Berättelser om reinkarnation finns omkring oss, vi kan läsa och höra om det via medier, men också höra talas om det i vissa religioners trossystem. Tron på reinkarnation kan ge trygghet inför döden, döden är inte det absoluta slutet. I boken Vad tror du på? av Christina Grenholm kan man läsa om fyra teologiska tankegångar kring frågan om det finns ett liv efter döden. Den första tankegången är den gammaltestamentliga teorin om ”skuggan”, det är en tanke om att människan har något som lever vidare när kroppen har dött. Det 16 | RELIGION & LIVSFRÅGOR har dock inte någon större religiös betydelse utan man tunnas sakta ut för att till slut försvinna. Inga av barnens svar stämmer riktigt in på den tanken. Till nästa tankegång kan man relatera några av barnens svar. Den handlar om själens odödlighet. Några av barnen tror att själen finns och lever vidare. Vetenskapligt sett, med den kunskap vi har om den mänskliga hjärnans funktion, så är det här en tankegång som kan komma att ifrågasättas av barnet självt senare i barnets mognad och utveckling. Den tredje tankegången handlar om nyskapelse av hela människan. Det är en tankegång som flera av barnen har varit inne på, i de svar som handlar om återfödelse i någon annan form eller i någon annan värld. Drömmen om ett liv efter döden är ofta återkommande bland barnens svar. Kanske beror det på att de har fått en visuell förebild på hur livet efter döden kan se ut genom Astrid Lindgrens bok Bröderna Lejonhjärta, där bröderna Jonatan och Skorpan kommer till Nangijala efter sin död. Den här tanken brukar sägas vara specifik för kristendomen, det eviga livet bjuds de som har sonat sina synder och levt sitt liv efter Guds lagar. Vi tror att tanken om att det finns ett liv efter döden tilltalar barnen och hjälper dem att handskas med ett svårt ämne. Den fjärde och sista tanken handlar om att människan uppgår i det gudomliga och speglar mystikernas syn på döden. Ofta förkastar man barnens tankar som naiva, gulliga och roliga, därför är det intressant att se att barnens funderingar faktiskt finns representerade i teologin. Barnen uttrycker sig med lite enklare ord, men innehållet i det de säger återspeglar vad de stora ”tänkarna” har funderat kring i flera tusen år. ”Själen blir alltid en ny människa” Under våra intervjuer hade vi många roliga och intressanta samtal med barnen. Så här ser en del av intervjuerna ut. Namnen är fingerade. I de fall då det har varit svårt att tyda vilken elev som svarat har vi valt att skriva ”elev”. Intervjuaren: Varför tror ni att vi finns? Finns det någon speciell orsak till att människan finns? Elev: För att vi behövs. Intervjuaren: Varför behövs vi? Erik: För att vi skall ha det bra. Intervjuaren: För att vi skall ha det bra? Erik: Mmm, och djuren. Sara: Och andra. Vi behöver djuren också. Johan: Vi behöver djuren för att överleva. Intervjuaren: Menar du att vi måste äta djur? Johan: Mmm. Intervjuaren: Det kan jag inte hålla med om för jag äter inte djur. Johan: Har du aldrig ätit mat förut?
Intervjuaren: Jo, men jag äter inte djur. Man måste inte äta djur för att överleva. Elev: Jo, man måste äta kött. Intervjuaren: Ni tror att vi finns till för att ta hand om varandra och ta hand om djuren? Sara: Om människor blir sjuka behövs det att vi tar hand om dem. David: Det är samma sak om djuren blir sjuka. Intervjuaren: Vad tror ni händer när man dör? Ola: Att man åker neråt eller så flyger man upp i himlen. David: Eller så kommer man ner till Djävulen. Intervjuaren: Vad är det som åker upp eller ner? Elev: Själen. Sara: När någon blir begraven kan dom bränna dom till aska om man vill det och sen då när den har varit där i några veckor så är det precis som att själen går upp i himlen. Johan: Varför bränner dom inte själen då? Sara: Nä det kan man inte. Det är själen som är människan. Intervjuaren: Själen är kanske något vi inte kan se, något som finns inuti oss. Sara: Själen blir alltid en ny människa. Intervjuaren: Vad är Gud för någonting? Johan: Jag tror att han är en människa. Intervjuaren: Hur ser han ut? Johan: Han har skägg. Elev: Han är gammal, han har levt länge. Sara: Jag tror att han kanske är 50 år. Barns tankar om livet ger oss en spegelbild av det samhälle vi lever i. De iakttar reflekterar och ifrågasätter omvärlden. Barn söker efter samband och förklaringar för att göra sin tillvaro begriplig. Även om de fick givna frågor att svara på märkte vi, främst i intervjuerna, att de har många frågor och funderingar. Barn formulerar livsfrågor på olika sätt, men deras strävan att göra tillvaron begriplig och för att finna meningen med livet är alltid densamma. Vi måste ta tillvara barnens funderingar När barn är små kretsar deras värld kring familjen, de har ännu inte upptäckt att det finns människor med andra värderingar och andra sätt att leva på. När de kommer till skolan möter de människor med andra erfarenheter och synsätt. De möter i undervisningen olika former av religioner. De etiska värden och normer som finns i barngruppen leder till konflikter men också till lärande. Barn provar varandras gränser, de iakttar kamraternas reaktioner, de förvissar sig om positiva reaktioner och de söker efter de vuxnas reaktioner. Deras möten med varandra leder till upptäckter. Spänningen i situationen, barnens intresse, engagemang och förvåning ger goda förutsättningar för lärande. Det blir mycket ny fakta och nya känslor som ska sorteras och reflekteras över. Det leder Love till att barnen blir tvivlande, mycket av det de tidigare har tagit för givet ställs på sin kant och de upptäcker att deras sanning inte är den enda sanningen. Respekten för varje människas egen identitet och särart är grundläggande för all undervisning. Varje människa har rätt att utvecklas efter sina förutsättningar och påverka sin egen situation. Vi tror på barns inre kraft, kreativitet och möjligheter att forma framtiden. Förmågan till nyskapande och nytänkande måste uppmuntras hos alla barn. Vi är övertygade om att sekulariseringen har stor betydelse för barns trosuppfattning. Det är inte längre självklart i vårt land vilken tro man ska tillhöra. I takt med att Sverige blir mer mångkulturellt blir andra religioner och livsåskådningar mer synliga och tillgängliga. Vi blir influerade av andra kulturer och gränserna blir mindre tydliga mellan olika religioner. Följden av att det inte längre finns någon given norm i vårt samhälle blir att fler människor skapar en privatreligion. Man plockar det man tycker passar bra för en själv och utifrån sina egna behov skapar man sin egen tro och livsstil. Privatreligiositeten behöver inte alls vara konstant, den kan ändras över tid. Eftersom vi som lärare ska utgå från elevernas tankar och kunskaper har denna undersökning varit till stor hjälp. Eleverna har många tankar kring de existentiella frågorna och dessa bör, enligt vår åsikt, tas upp mycket mer i skolan. Vi måste bli bättre på att ta tillfället i akt när någon elev kommer med en undran. Även om det inte finns några givna svar på frågorna mår vi alla bra av att få prata om Gud, livet och döden för att se att det finns många som har samma frågor. Tillsammans bör vi diskutera, fundera och spekulera kring dessa livets mysterier. maria piiri & carola sjögren Litteratur Carlander, Margareta, 1993: Att fråga om livet. Stockholm. Grenholm, Christina, 1994: Vad tror du på? Aktuella livsfrågor om kristen tro. Stockholm. Lindgren, Astrid, 1973: Bröderna Lejonhjärta. Stockholm. Westin-Lindgren, Gunilla m.fl. 1989: Pedagogik och barns utveckling. Stockholm. Artikelförfattarna Vi som har skrivit artikeln heter Carola Sjögren och Maria Piiri. Vi avslutade vår grundskollärarutbildning på Malmö lärarhögskola i januari detta år. Vi är nu färdiga 1–7 lärare med inriktning på svenska/so. Maria Piiri är 29 år och arbetar som klasslärare på Gislövs kyrkskola. Carola Sjögren är 34 år och arbetar som lärare på Modeshögsskolan. Båda skolorna är belägna utanför Trelleborg. RELIGION OCH SAMHÄLLE 2:02 | 17
Page 1 and 2: NR 2 2002 RELIGION OCH SAMHÄLLE UT
Page 3 and 4: REDAKTÖREN HÄLSAR Religion och sa
Page 5 and 6: I text och samtal Vi lever idag i e
Page 7 and 8: LÄSTIPS Virtuell religion Globalis
Page 9 and 10: NY och UPPKÄFTIG PULS Religion fö
Page 11 and 12: En bok om de heliga böckerna Helig
Page 13 and 14: Religion utan vetenskap är lam. Ve
Page 15: MARIA PIIRI & CAROLA SJÖGREN Gud f
Page 19 and 20: olika grupperna försökte övertyg
Page 21 and 22: popartist ankomst, om möten statsc
Page 23 and 24: Aktuella böcker! Kennert Orlenius

Hedersmord – det sista maktmedlet >Jerusalem direkt i ditt klassrum ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?