Hedersmord – det sista maktmedlet >Jerusalem direkt i ditt klassrum ...

22 | RELIGION & LIVSFRÅGOR
Nytt namn i FLR:s styrelse
Inger Öhrvall, vem är du?
Sedan drygt ett år arbetar jag på Utbildningsförvaltningen i Göteborg i en verksamhet som
heter Elevforum Göteborg. Elevforum arbetar med elevmedverkansfrågor och syftet är bl.a.
att utveckla elevers möjligheter till inflytande över sin utbildning, både i själva undervisningen och i
skolans övriga verksamhet. Elevforum består av två anställda och två elever och en lärare från de
kommunala gymnasieskolorna i Göteborg. Att försöka lyssna in ungdomarnas synpunkter i skolans
arbete har alltid intresserat mig och det är mycket givande att få arbeta heltid med elevdemokrati
eller skoldemokrati om man så vill.
Snart har det gått ett och ett halvt år av min tjänstledighet från läraryrket och hur det än är så
längtar jag tillbaka till ungdomarna och mina ämnen, svenska och religionskunskap.Till hösten återgår
jag till min lärartjänst som är placerad på Polhemsgymnasiet i Göteborg med Samhälls-, Natur- och
Teknikprogram. Skolan ligger alldeles invid Göta Älv med utsikt över hamninloppet och Älvsborgsbron
i sikte.
I c:a tio år har jag haft min tjänst i grundskolans högstadium och trivdes mycket bra med det.
Sedan knappt tio år har jag undervisat på gymnasiet på olika skolor och program.
Mina två barn, Christofer (19) och Victor (17) är levnadsglada gossar och sin mor till stor glädje.
De bor fortfarande hemma men det är bara en tidsfråga innan de lämnar boet.Till hösten flyttar
Christofer till Örebro och ska gå på Bibelskola och Victor ska göra sitt andra gymnasieår i Nairobi.
Om någon frågar mig var jag kommer ifrån blir svaret ganska långt, men kortfattat kan jag säga
att jag är född i Arboga, som liten bodde jag i Motala och Finspång, började min skolgång i Uppsala
och Storvreta, avslutade grundskolan och gymnasiet i Mariestad, där mina föräldrar fortfarande bor
kvar.
Efter ett års studieuppehåll åkte jag tillbaka till Uppsala och läste grundkursen i Religionskunskap.
I slutet på 70-talet kom jag till Göteborg och studerade Svenska och Historia och avslutade
med ett pedagogiskt år på Lärarhögskolan i Mölndal.
Jag är uppvuxen i frikyrklig miljö och har sedan min senare tonårstid en personligt kristen tro.
Vad menar du är mest problematiskt för re-lärare idag?
Jag har egentligen alltid tyckt att jag är privilegierad som får undervisa i religionskunskap. Ungdomar
har ett stort intresse för ämnet och jag lär mig alltid något nytt själv. Det handlar ju mycket om
repekt för varandras åsikter och ofta om innersta tankar inför livets frågor. Att få ta del av
ungdomars resonemang är verkligen en utmaning. Det mest problematiska är den korta tid som
står till förfogande och att det är alldeles för många individer per år att hinna med att se och uppmärksamma.
Korta kurser genererar ju fler antal elever.
En annan svårighet är att många elever har knappa kunskaper i sin ”egen” religion. Det gäller t.ex. för
Islam och Kristendom. Många förutfattade meningar finns och grundläggande kunskaper behövs för att
kunna föra meningsfulla resonemang. För att förstå andra kulturer och religionens betydelse och funktion
har ju förståelsen för den egna kulturens religion stor betydelse. Häri ligger en utmaning för religionsläraren
idag – att hitta den ”rätta” angreppspunkten. Ungdomar har stor nyfikenhet inför frågor som rör sig i
religionernas kärna och jag som lärare måste lära mig hitta språket att förklara vad religionerna säger till
nutidens människor.
Vilken uppgift/Vilka uppgifter anser du att FLR har eller borde ha?
Här måste jag börja med att säga att jag har mycket liten erfarenhet av FLR:s arbete. Jag har varit
medlem men på senare tid inte särskilt aktivt tagit del av arbetet. Det jag ändå tyckte när jag tog del
av tidskriften och Årsboken var att det kändes tryggt att få känna igen sig i sitt ämne. Här talade man
samma språk så att säga. I skolan bland kollegor och elever blir ämnet stundtals urvattnat och så
ämnesintegrerat att det farligt nära tappar sin identitet.
Jag kommer ihåg ett tillfälle då jag grubblade över kursplanen och jag hade mina idéer om hur
jag ville förverkliga den i klassrummet. I samma veva läste jag en artikel i tidskriften och fick mina
tankar bekräftade och det kändes bra med råg i ryggen. Ungefär så tror jag är ett sätt för FLR att
fungera, att följa med tidens utveckling och vara ett stöd för mig som enskild lärare, att tjäna som
inspiratör och vara en samtalspartner. Man ska veta att hit kan man vända sig med frågor och
funderingar.
FLR har en viktig uppgift när det gäller att både fungera som fortbildare genom att presentera
artiklar om aktuell forskning och Årsbokens samlade temaskrifter och ge uppslag till fortbildning,
seminarier och konferenser.
FLR ska vara en aktuell informationsplats, kunskapsplats och även en kommunikationsplats. Här
kan hemsidan fungera som kontaktlänk mellan FLR och medlemmarna.