Hedersmord – det sista maktmedlet >Jerusalem direkt i ditt klassrum ...
Hedersmord – det sista maktmedlet >Jerusalem direkt i ditt klassrum ...
Hedersmord – det sista maktmedlet >Jerusalem direkt i ditt klassrum ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
NR 2 2002<br />
RELIGION OCH SAMHÄLLE<br />
UTGES AV FÖRENINGEN LÄRARE I RELIGIONSKUNSKAP<br />
Religion & Livsfrågor<br />
> <strong>Hedersmord</strong> <strong>–</strong> <strong>det</strong> <strong>sista</strong> <strong>maktmedlet</strong><br />
> <strong>Jerusalem</strong> <strong>direkt</strong> i <strong>ditt</strong> <strong>klassrum</strong><br />
> ”Gud finns i luften och överallt”
Möt A-kursen i religionskunskap<br />
<strong>–</strong> för de svagaste eleverna<br />
I ett gymnasium för alla behöver vi läromedel som<br />
passar alla. Med serien Möt A-kursen har vi satt den<br />
enskilde eleven på de yrkesförberedande och<br />
individuella programmen i centrum.<br />
”Många av våra elever är svaga och ovana läsare<br />
<strong>–</strong> vissa har aldrig läst en bok”, är en vanlig reflektion<br />
som vi möter bland lärare.<br />
Därför är boken inriktad på att ge grundkunskaper<br />
i en trygg och tydlig struktur för att eleverna ska<br />
kunna gå vidare på egen hand.<br />
Till elevboken kommer att finnas:<br />
• lärarhandledning med lösningar m.m.<br />
• ett kassettband med all text i elevboken inläst<br />
Möt A-kursen <strong>–</strong> Religionskunskap<br />
Elevboken • ISBN 91-44-01777-4 • 124 s. • 98 kr<br />
Studentlitteratur<br />
Skola/Vuxenutbildning<br />
Box 141, 221 00 Lund<br />
Telefon 046-31 20 00<br />
Ordertelefon 046-31 22 00<br />
Orderfax 046-30 59 03<br />
order.skolvux@studentlitteratur.se<br />
www.studentlitteratur.se<br />
Ja tack, vi beställer<br />
Skola<br />
Namn<br />
Adress<br />
ex av Möt A-kursen <strong>–</strong> Religionskunskap,<br />
art.nr. 7674-01. Pris: 98 kr. exkl. moms.<br />
Vi önskar ett cirkulationsex. av Möt A-kursen<br />
<strong>–</strong> Religionskunskap<br />
Jag vill prenumerera på kundtidningen<br />
STUDS <strong>–</strong> samhällsvetenskap/humaniora<br />
Postnr och ort<br />
E-post<br />
PL01 4810201<br />
Moms och frakt tillkommer. Kupongen gäller t.o.m. 31 maj 2002.<br />
Reservation för tryckfel. Skicka kupongen till Studentlitteratur eller faxa till 046-30 59 03.<br />
✁<br />
Studentlitteratur AB<br />
Skola/Vuxenutbildning<br />
Svarspost<br />
Kundnummer 200011003<br />
228 11 Lund<br />
Frankeras ej<br />
Studentlitteratur<br />
betalar portot
REDAKTÖREN HÄLSAR<br />
Religion och samhälle<br />
DENNA MORGON, SOM så många andra, oro och sorg inför de<br />
nyheter som bilradion förmedlar. Idag handlar <strong>det</strong> om äldreomsorgen<br />
i Gislaved och om en äldre kvinna och hennes son. Sonen har i<br />
hemlighet spelat in vad som kan ske bakom stängda dörrar och <strong>det</strong><br />
vi hör på ban<strong>det</strong> finns <strong>det</strong> egentligen inga tillräckligt starka ord för.<br />
En annan morgon handlar <strong>det</strong> om en pappa och hans dotter…<br />
En annan morgon om situationen i Mellanöstern…<br />
En annan morgon…<br />
Vad är <strong>det</strong> vi glömt? Vad har vi tappat bort längs vägen? Hemlösa<br />
människor i våra städer, gamla som inte får den vård, hjälp och självklara<br />
respekt de behöver och naturligtvis förtjänar efter ett långt liv,<br />
ungdomar som saknar en yttre motivation och därmed också mål<br />
och mening i sina liv, vuxna som på olika sätt sviker både unga och<br />
gamla <strong>–</strong> och därmed sig själva. Är <strong>det</strong> verkligen så här vi vill leva,<br />
verka och ha <strong>det</strong>? Vart tog egentligen drömmen om <strong>det</strong> goda och<br />
medmänskliga samhället vägen?<br />
Religion och samhälle handlar om ekonomiska, sociala och politiska<br />
utmaningar, både lokalt och globalt, om kulturella och religiösa<br />
frågor samt om relationen och samspelet mellan individen, gruppen<br />
och samhället.<br />
Som lärare <strong>–</strong> och då inte minst som lärare i religionskunskap <strong>–</strong><br />
har vi all anledning att stanna upp inför och begrunda dessa begrepp<br />
i vår undervisning. Det är redaktionens förhoppning att artiklarna i<br />
RoL 2:02 ska vara en hjälp, ett stöd och en inspirationskälla i <strong>det</strong>ta<br />
arbete.<br />
Livsmod, glädje och engagemang<br />
Det finns en glädje i att tillsammans med barn och ungdomar få<br />
arbeta mot framtiden. Men många gånger hotar den sida av tillvaron<br />
som är mörker och kyla att kväva denna glädje och <strong>det</strong> engagemang<br />
som måste finnas och ingå i uppgiften. När lågan flämtar i vinden,<br />
som när barn och ungdomar inte blir sedda och synliggjorda i vårt<br />
samhälle, och ljuset blinkar till i lampan, som när vuxenvärlden inte<br />
längre orkar utan sviker sitt ansvar, då behöver vi en källa att dricka<br />
ur eller ett batteri att koppla oss till för att vi på nytt ska få del av<br />
den kraft och den inspiration vi så väl behöver i vårt arbete.<br />
Livsmod, glädje och engagemang är och har alltid varit nyckelord<br />
i en god religionskunskapsundervisning. Inte minst därför behöver vi<br />
re-lärare hjälpa och stödja varandra, idag kanske mer än någonsin.<br />
RoL inbjuder därför just Dig att medverka! Vi behöver ett utbyte av<br />
erfarenheter, tankar och funderingar och kanske är <strong>det</strong> just Du som<br />
har den pusselbit, som är av betydelse för någon av kollegorna. Hör<br />
av Dig!<br />
Med förhoppning om givande och inspirerande läsning och om<br />
en skön och avkopplande sommar!<br />
sven-göran ohlsson<br />
Innehåll<br />
4 Ordföran<strong>det</strong>ankar<br />
Nils-Åke Tidman<br />
6 Det <strong>sista</strong> <strong>maktmedlet</strong><br />
Jan Hjärpe<br />
’’ känna att hon lever kropps-<br />
Att människan kan<br />
känna för någon har<br />
sin grund i att hon kan<br />
ligen i världen. Etiken<br />
förutsätter känslan av att<br />
vara närvarande. /.../<br />
”No one is indispensable,<br />
everyone is irreplaceable”<br />
(ingen är oumbärlig, var<br />
och en är oersättlig).<br />
ur Det oersättliga 1991 av Peter Kemp<br />
8 Ett ansikte och en röst<br />
<strong>Jerusalem</strong> <strong>direkt</strong><br />
i <strong>ditt</strong> <strong>klassrum</strong>!<br />
Richard Haas & Stefan Myrgård<br />
12 Böckernas lärobok<br />
<strong>–</strong> eller en vittrande tegelsten<br />
Nils Warmland<br />
15 Gud finns i luften och överallt<br />
Maria Piiri & Carola Sjögren<br />
18 Tiden före gettot <strong>–</strong> judar och<br />
kristna i högmedeltidens Europa<br />
Lena Roos<br />
20 Göteborgskravallerna, WTC<br />
och globaliseringen, del 2<br />
Per-Åke Walton<br />
22 Nytt namn i FLR:s styrelse<br />
Medverkande i <strong>det</strong>ta<br />
nummer<br />
Richard Haas<br />
<strong>Jerusalem</strong>, e-post: http://dickhaas.cjb.net<br />
Jan Hjärpe<br />
Virvelvindsvägen 4 F, 222 27 Lund<br />
Stefan Myrgård<br />
Indianstigen 9, 593 41 Västervik<br />
Maria Piiri<br />
Högalidsvägen 28 A, 231 56 Trelleborg<br />
Lena Roos<br />
Väktargatan 36 B, 754 22 Uppsala<br />
Carola Sjögren<br />
Stavstensvägen 92 E, 231 62 Trelleborg<br />
Per-Åke Walton<br />
Norra Liden 21, 411 18 Göteborg<br />
Nils Warmland<br />
Svenska Bibelsällskapet,<br />
Box 1235, 751 42 Uppsala<br />
Illustration<br />
Charlotte Swidén<br />
Dessutom medverkar styrelsemedlemmar,<br />
se adresser sidan 4!
ORDFÖRANDETANKAR<br />
Skönmåla inte religionernas inflytande<br />
EFTER HÄNDELSERNA I USA 11<br />
september år 2001 har <strong>det</strong> blivit svårare att<br />
vara lärare i religionskunskap i svensk skola;<br />
svårigheterna har sedan ökat smärtsamt snabbt i takt<br />
med att den israelisk <strong>–</strong> palestinska konflikten alltmer<br />
övergått till öppet krig. I samhället omkring oss i<br />
Sverige tilltar både islamofobi och antisemitism<br />
samtidigt som motsättningarna mellan olika befolkningsgrupper<br />
blir allt skarpare. Mitt i denna korseld<br />
står religionskunskapsläraren och skall svara på alla<br />
ungdomars högst berättigade frågor om religionernas<br />
roll i konflikter och krig.<br />
Under en studiedag med lärare från grundskolor<br />
på Hisingen i Göteborg i mars ägnade vi oss just åt<br />
frågan ”religioner i konflikt och dialog”.<br />
Ursäkternas strategi<br />
Bland religionernas officiella företrädare <strong>–</strong> inte minst i<br />
Sverige <strong>–</strong> är <strong>det</strong> vanligt att tillgripa en ”ursäkternas<br />
strategi” inför <strong>det</strong> faktum att en konflikt har tydliga<br />
religiösa övertoner. Denna strategi innebär att man<br />
framställer den ”äkta islam”, ”riktiga tolkningen av<br />
judisk religion”, ”kristendomens kärna” som fredliga<br />
och rent idealistiska rörelser; allt som har med våld<br />
och blod att göra stämplas som deviationer och avarter<br />
som man tar avstånd från.<br />
Inte sällan ger sig religionskunskapsläraren in på<br />
samma väg; man ursäktar religionernas roll i våld och<br />
konflikter genom att hänvisa till att <strong>det</strong> inte är uttryck<br />
för ”den äkta religionen”. Som prästen och mellanösternkännaren<br />
Håkan Sandvik framhöll under studiedagen<br />
på Hisingen är <strong>det</strong>ta en alltför enkel utväg och<br />
den är framför allt inte trovärdig. Istället, hävdar<br />
Sandvik, måste alla muslimer, judar och kristna ta sitt<br />
ansvar för att våld utövas i deras religioners namn och<br />
att man inte kan ursäkta sig bort från <strong>det</strong>ta faktum<br />
även om <strong>det</strong> är smärtsamt att veta och se. Inte heller<br />
är <strong>det</strong> religionskunskapslärarens uppgift att vara försvarsadvokat<br />
för de illdåd som begås av religionernas<br />
Religion & Livsfrågor<br />
Utges av Föreningen Lärare<br />
i Religionskunskap<br />
Årgång 35. ISSN: 0347-2159<br />
Redaktör<br />
Sven-Göran Ohlsson<br />
Ansvarig utgivare<br />
Nils-Åke Tidman<br />
Redaktionens adress<br />
c/o Sven-Göran Ohlsson<br />
Djupadalsvägen 18, 241 36 Eslöv<br />
tfn 0413-55 55 44<br />
Annonser<br />
Gunnar Iselau, Fossilsvängen 2,<br />
593 37 Västervik, tfn 0490-193 49<br />
Prenumeration & distribution<br />
Docent Rune Larsson<br />
Furugatan 16, 234 41 Lomma<br />
tfn 040-41 13 64<br />
4 | RELIGION & LIVSFRÅGOR<br />
Föreningen lärare i religionskunskap<br />
(FLR)<br />
Ordförande<br />
Adjunkt Nils-Åke Tidman<br />
Timotejgången 3, 417 76 Göteborg<br />
tfn 031-26 56 96<br />
Vice ordförande<br />
Docent Olof Franck<br />
Poppelvägen 6 C, 541 48 Skövde<br />
tfn 0500-43 01 08<br />
Sekreterare<br />
Adjunkt Ingemar Lundström<br />
Leires väg 84, 443 51 Lerum<br />
tfn 0302-157 52<br />
Skattmästare<br />
Docent Rune Larsson<br />
Furugatan 16, 234 41 Lomma<br />
tfn och fax 040-41 13 64<br />
arb tfn 046-222 95 15<br />
företrädare eller i religionernas namn eller bortförklara<br />
blo<strong>det</strong> och vål<strong>det</strong> som ”misstag” eller ”fanatisk fundamentalism”<br />
<strong>–</strong> så fjärran från den egna förståndiga<br />
”fåtöljståndpunkten”.<br />
Inte minst i religionernas urkunder såsom Bibeln<br />
och Koranen samt vad vi vet om den kristna kyrkans<br />
historia <strong>–</strong> jag håller mig nu medvetet till de främreorientaliska<br />
religionerna <strong>–</strong> visar sig ett starkt samband<br />
religiöst engagemang och våld i olika former.<br />
Rätten att vara olika<br />
Paradoxalt nog måste religionskunskapsläraren i den<br />
här situationen finna stöd i tankar och traditioner<br />
utanför religionernas värld.<br />
Det är numera populärt <strong>–</strong> inte minst i skolans<br />
värld <strong>–</strong> att arbeta med integrationsprojekt, men <strong>det</strong><br />
man ofta avser med integration borde rätteligen kallas<br />
assimilation; ”de annorlunda” skall genom utbildning<br />
assimileras och bli ”vanliga” och sluta vara så avvikande.<br />
Men i denna frågan liksom i <strong>det</strong> som gäller<br />
religioner i konflikt och dialog måste religionskunskapsläraren<br />
ta sin utgångspunkt i naturrätten och traditionen<br />
om de mänskliga rättigheterna. Människor<br />
har rätt att vara olika. Vi måste i <strong>det</strong> öppna demokratiska<br />
samhället stå ut med att leva och tänka olika<br />
utan att för den skull kränka, skada eller döda andra.<br />
För läraren måste dessa principer stå över religionernas<br />
anspråk och både ge frihet för <strong>det</strong> annorlunda och<br />
sätta gränser för vad som kan accepteras ske i religionernas<br />
namn. Religionskunskapens främsta uppgift är<br />
<strong>–</strong> liksom all annan verksamhet i skolan <strong>–</strong> att hävda<br />
grundläggande mänskliga rättigheter och demokrati<br />
och ställa dessa värden i kritisk relation till religionernas<br />
tankar och uttryck. Vår uppgift är inte främst att<br />
vara religionernas försvarsadvokat utan att ge en realistisk<br />
bild av den värld vi lever i och ställa den i kritisk<br />
belysning av den demokratiska visionen.<br />
nils-åke tidman<br />
Ledamöter<br />
Adjunkt Ola Björlin<br />
Narvavägen 9, 724 68 Västerås<br />
tfn 021-13 15 38<br />
Adjunkt Bodil Liljefors-Persson<br />
Ö. Bernadottesgatan 82,<br />
216 17 Limhamn<br />
tfn 040-16 28 86<br />
Adjunkt Sven-Göran Ohlsson<br />
Djupadalsvägen 18, 241 36 Eslöv<br />
tfn 0413-55 55 44<br />
Adjunkt Inger Öhrvall<br />
Turkosgatan 46<br />
421 50 Västra Frölunda<br />
tfn 031-45 59 97<br />
Årsbok<br />
Redaktör Docent Olof Franck<br />
ISSN: 0348-8918<br />
Medlemsskap<br />
Medlem blir man enklast genom att<br />
anmäla till skattmästaren. Adress ovan.<br />
För medlemsavgiften (200 kr) erhåller<br />
man årsbok och tidskriften.<br />
För pensionärer är avgiften 150 kr.<br />
För studerande är avgiften 100 kr.<br />
FLR postgiro 15 69 53-2<br />
FLR bankgiro 131-2222<br />
Hemsida: www.gamdat.se/flr<br />
Tryck<br />
Prinfo/Team Offset & Media, Malmö
I text och samtal<br />
Vi lever idag i ett mångkulturellt<br />
samhälle där <strong>det</strong> är viktigt<br />
att ha kunskap om och förståelse<br />
och respekt för människors<br />
olika tro och tolkning av livet.<br />
I Livsfrågor finns ett urval texter<br />
och berättelser ur heliga<br />
skrifter samlade under sex olika<br />
teman:<br />
• Hur allting började<br />
• Kärlek och vänskap<br />
• Svek och avundsjuka<br />
• Modiga människor<br />
• Råd och regler för livet<br />
• Tron sätter spår.<br />
Textmaterialet har hämtats från<br />
de fem världsreligionerna och<br />
valts ut med syfte att inspirera<br />
eleverna till att reflektera och<br />
ta ställning i etiska och existentiella<br />
frågor.<br />
Varje tema introduceras med<br />
en kort ingress och en bild.<br />
Dessa kan väcka funderingar<br />
hos eleverna och med fördel<br />
användas som utgångspunkt<br />
för diskussioner. I anslutning<br />
till varje tema finns frågor som<br />
stimulerar till samtal kring texternas<br />
innehåll och budskap.<br />
Härigenom ges eleven möjlighet<br />
att bli mer medveten om<br />
hur andra tänker, träna sin<br />
argumentationsförmåga samt<br />
utveckla sin egen livssyn.<br />
Boken kan användas fristående<br />
eller tillsammans med lärobok i<br />
religionskunskap. Texturvalet<br />
är gjort i samråd med representanter<br />
för olika trosåskådningar.<br />
Författare: Gunvor Petersson<br />
Bestnr/f-pris exkl. moms<br />
622-4009-9 Livsfrågor 155:-<br />
Vill du veta mer om boken kontakta Hjördis Meyer på<br />
telefon: 08-696 80 86, e-post: hjordis.meyer@bonnierutbildning.se.<br />
Order/Information<br />
Tel 08-696 86 00<br />
Fax 08-696 86 10<br />
www.bonnierutbildning.se
JAN HJÄRPE<br />
Det <strong>sista</strong> <strong>maktmedlet</strong><br />
Mor<strong>det</strong> på Fadime Sahindal är ännu ett av de<br />
oacceptabla våldsdåd som förknippas med begreppen<br />
heder och skam. Oacceptabla och oförsvarbara, men<br />
inte helt oförklarliga dåd, menar Jan Hjärpe, professor<br />
i islamologi vid Lunds universitet.<br />
KAN MAN FÖRSTÅ DET SOM skett? Jag menar<br />
inte att man skulle acceptera fenomenet hedersmord <strong>–</strong><br />
<strong>det</strong> är och förblir oacceptabelt <strong>–</strong> men kan man ge någon<br />
form av förklaring till varför de förekommer? Familjevåld<br />
och mord är i sig något som sker dagligen i Sverige, men<br />
vi förväntar oss att <strong>det</strong> som ska anföras som förklaring<br />
eller orsak till vål<strong>det</strong> kan vara svartsjuka, sinnessjukdom,<br />
narkotika eller sprit. Dessa skäl faller inom vår förståelses<br />
horisont åtminstone.<br />
Men heder? Vad är <strong>det</strong> gemensamma i de fall av våld<br />
och mord från de senaste åren som förknippats, av förövarna<br />
själva, deras släktingar eller av kommentatorerna,<br />
med föreställningar om heder och skam?<br />
Samhället<br />
Några fakta bör man betänka. Det har undantagslöst<br />
gällt personer som kommit från områden i världen där<br />
staten och den offentliga sektorn har varit (eller är) svag,<br />
obefintlig eller upplevts som korrumperad och rent av<br />
fientlig. Det rör sig om länder eller områden där individen<br />
inte genom sitt medborgarskap kunnat räkna med<br />
stöd, hjälp eller trygghet. Den trygghet som kan finnas i<br />
en stark offentlig sektor.<br />
Det betyder att var och en, varje individ, måste för<br />
sitt skydd, sin utbildning, sin ekonomiska trygghet och<br />
för sin hjälp på ålderdomen, lita till sin grupptillhörighet,<br />
som nästan undantagslöst är <strong>det</strong>samma som storfamiljen,<br />
klanen och dess allierade familjer. (Klanen eller<br />
storfamiljen kan sedan räkna religionstillhörigheten som<br />
”klanmarkör”.)<br />
Det rör sig alltså om den typ av samhälle som vi brukar<br />
kalla tribalt: stamsamhället. Individen kan inte ställa<br />
sig oberoende av gruppen, eftersom <strong>det</strong> inte finns något<br />
alternativ. Man är av helt rationella skäl tvungen att vara<br />
lojal mot storfamiljens intressen, och därmed lydig gentemot<br />
dem som fungerar som ledare. Oftast (men inte alltid<br />
och inte uteslutande) de äldre männen. Den som<br />
6 | RELIGION & LIVSFRÅGOR<br />
stöts ut, den som mister sin sociala tillhörighet ligger<br />
verkligen illa till, och har små chanser att klara sig.<br />
Lydnad behöver som regel då inte understrykas med våld<br />
eller med dödande: utstötningen ur gruppen, och gruppmedlemmarnas<br />
bojkott, ogillande och tillbakahållna<br />
stöd, är en tillräcklig repressalie. Den är effektiv.<br />
Själva samhällets funktion gör alltså att vissa normer<br />
får en sorts rationalitet: De övergripande normerna är<br />
lojaliteten med familjen och dess överhuvud, plikten att<br />
hjälpa släktingar, att tänka på gruppens intresse i första<br />
hand. Att barnen ska respektera och ta hand om de<br />
gamla är en nödvändig norm <strong>–</strong> när <strong>det</strong> inte finns något<br />
pensionssystem. Att flickorna ska offra sina egna intressen<br />
för att hjälpa bröderna till utbildning kan ses som<br />
rationellt <strong>–</strong> när den offentliga sektorn inte tillhandahåller<br />
ett skattefinansierat skolsystem för alla. Individen kan<br />
inte i verkligheten kräva sitt oberoende, eftersom man<br />
faktiskt är beroende av gruppen.<br />
Gruppen<br />
Själva normsystemet känner vi ju igen från maffian på<br />
Sicilien och i Syditalien. Kravet på omertá, ”tystlåtenhet”,<br />
den smutsiga byken ska tvättas inom gruppen och får<br />
inte yppas för utomstående, lydnad för ”gudfadern” som<br />
är huvudman för den ledande familjen, klientskapet med<br />
allianser mellan familjerna i ett hierarkiskt system med<br />
tjänster och gentjänster. Och med misstro mot, och<br />
utnyttjande av, en reelt eller förmodat korrumperad<br />
offentlig sektor. Anknytningen till religionen finns där<br />
likaså <strong>–</strong> i <strong>det</strong> fallet en sorts katolsk identitet och förmodat<br />
katolsk moral som man menar sig följa.<br />
En egendomlighet som är svår att förklara är den<br />
koppling som framför allt har skett i Medelhavsvärldens<br />
länder och i en del områden öster därom mellan klansystemet<br />
och <strong>det</strong> sexuella områ<strong>det</strong>. Den maffiagrupp som<br />
vill komma åt konkurrenter kan göra <strong>det</strong> genom att<br />
angripa dess kvinnor.
LÄSTIPS<br />
Virtuell religion<br />
Globalisering och Internet<br />
Med sitt breda upplägg ger den här boken en god<br />
inblick i områ<strong>det</strong> religion och Internet. Författaren<br />
vill belysa och diskutera de nya möjligheter och<br />
problem som globaliseringen och den nya informationsteknologin<br />
innebär. Med hjälp av Internet har<br />
<strong>det</strong> idag blivit lättare att söka alternativ kunskap. Det<br />
innebär oanade möjligheter men kan leda till problem<br />
i och med att gamla värderingar, ideal och sanningar<br />
riskerar att bli ifrågasatta.<br />
I boken diskuteras dessa frågor utifrån de religiösa<br />
röster som kommer till uttryck på Internet, röster<br />
som ofta är starkt kritiska till nutidens ideal och<br />
värderingar och som syftar till att skapa alternativ<br />
till hur människor bör leva sina liv.<br />
För den som vill kunna analysera information från<br />
Internet är <strong>det</strong> även nödvändigt att ta ställning till<br />
nya teoretiska och metodologiska utgångspunkter.<br />
Därför innehåller boken också en grundlig diskussion<br />
om hur informationsteknologin påverkar humanistisk<br />
och samhällsvetenskaplig forskning och undervisning,<br />
framför allt inom <strong>det</strong> religionsvetenskapliga områ<strong>det</strong>.<br />
De kvinnor som inte har stöd av någon klantillhörighet<br />
eller är utstötta, är ”horor”. Männens makt och gruppens<br />
anseende och pondus är knutna till kontrollen av<br />
kvinnornas sexualitet. Men inte enbart i fysisk mening,<br />
utan som symbol, som tecken.<br />
Vi kan se <strong>det</strong> inom ett annat område: svordomar och<br />
skällsord. I svenskans språkbruk framstår svenskarna som<br />
omåttligt religiösa. Nästan alla svordomar och skällsord<br />
är hämtade från den religiösa sfären. Karlar som svär<br />
säger djävlar och helvete, satan och fan, kvinnors kraftuttryck<br />
är ofta från motsatt riktning (himmel!, gud!). I<br />
medelhavsländerna tycks <strong>det</strong> sexuella områ<strong>det</strong> ge förrå<strong>det</strong><br />
av kraftuttryck och skällsord: hanrejar, horor, kretiner;<br />
uttryck understrukna genom obscena gester.<br />
Den här kopplingen till <strong>det</strong> sexuella verkar, av källorna<br />
att döma, vara urgammal, och klart äldre än de nu<br />
existerande religionerna inom områ<strong>det</strong>.<br />
Religionerna anförs som legitimering, men selektivt,<br />
på ett sätt som visar att kopplingen till den religiösa traditionen<br />
är sekundär. Det tydligaste exemplet är väl just<br />
sexualmoralen, där såväl den traditionellt kristna som<br />
den islamiska har normen att både män och kvinnor ska<br />
iaktta sexuell avhållsamhet utanför äktenskapet. Men vi<br />
kan se i praktiken att den normen tillämpas för flickorna<br />
men inte för pojkarna.<br />
Hur refererar man till<br />
Internet och hur värderar<br />
man information som<br />
hämtas därifrån?<br />
Boken är lämplig för kurser i<br />
religionshistoria och ämnen som beteendevetenskap,<br />
samhällskunskap och mediakunskap, men är användbar<br />
för alla som använder Internet som kunskapskälla.<br />
På bokens webbplats finns länkar och annan information<br />
www.studentlitteratur.se/virtuellreligion.<br />
Bokens författare, Göran Larsson, är filosofie doktor<br />
i religionsvetenskap och arbetar som lärare och<br />
forskare vid Institutionen för religionsvetenskap och<br />
Centrum för Mellanösternstudier, båda vid Göteborgs<br />
universitet.<br />
Larsson, Göran, Virtuell religion. Globalisering och<br />
Internet, Studentlitteratur 2002.<br />
Individen<br />
I Sverige har individens lojalitet och underkastelse förlorat<br />
sin karaktär av rationellt beteende: <strong>det</strong> finns alternativ.<br />
Individen kan kräva respekt för sig själv och sina egna<br />
intressen, även om <strong>det</strong> skulle gå mot familjens, familjeöverhuvu<strong>det</strong>s<br />
eller släktens vilja och traditionella normer.<br />
Man kan få utbildning, arbete, försörjning, sjukvård och<br />
en ekonomiskt säkrad ålderdom utan familjen, nämligen<br />
genom den offentliga sektorn.<br />
Välfärdssamhället (och den generella välfärden) innebär<br />
individens frigörelse från att vara beroende av familj<br />
och familjeöverhuvud. Det är ingen tvekan om att <strong>det</strong>ta<br />
inneburit en markant maktförlust för just de äldre männen.<br />
Den konkreta makten och dess instrument har övertagits<br />
av den offentliga sektorn.<br />
Men ett återstår: <strong>det</strong> fysiska vål<strong>det</strong>. Kanske kan <strong>det</strong><br />
förklara (men inte försvara) att så kallade hedersmord<br />
förekommer. De är sällsynta, de är inte representativa för<br />
någon viss folkgrupp, de är undantagsfall som inte kan<br />
accepteras. Men helt oförklarliga är de inte.<br />
jan hjärpe<br />
Artikeln har tidigare varit publicerad i tidningen<br />
Sydsvenskan, torsdag 24 januari 2002.<br />
RELIGION OCH SAMHÄLLE 2:02 | 7
STEFAN MYRGÅRD & RICHARD HAAS<br />
Ett ansikte och en röst<br />
<strong>Jerusalem</strong> <strong>direkt</strong> i <strong>ditt</strong> <strong>klassrum</strong>!<br />
Hur skapar vi rättvisande bilder av olika religioner och religiösa<br />
företrädare? Vi vet att läroböckerna ofta ger allt för generaliserade<br />
bilder. Även de läroböcker som porträtterar enskilda företrädare<br />
blir med nödvändighet inaktuella och inte särskilt levande. Ny<br />
teknik kan emellertid hjälpa oss! Stefan Myrgård introducerar.<br />
BAKOM ALLA RELIGIÖSA traditioner finns levande människor<br />
för vilka religionen betyder något för livet. Hur når vi dessa<br />
människor?<br />
Ibland har vi tur och finner dem i närheten, ibland kan vi<br />
träffa dem genom resor men ofta omöjliggör allt för stora geografiska<br />
avstånd ett <strong>direkt</strong> möte och en dialog med dessa företrädare.<br />
Ny teknik kan hjälpa oss att komma närmare och komma i<br />
dialog. Man behöver inte vara någon van datoranvändare för<br />
att hitta fram till en diskussionsgrupp, hemsida eller chat där<br />
man kan komma i dialog med religiösa företrädare.<br />
Dessa cybermöten är utmärkta och spännande men man<br />
saknar en dimension i ett möte om man inte kan se varandra i<br />
ögonen.<br />
För min del har videokonferenstekniken inneburit ett välkommet<br />
tillskott till religionsundervisningen. Med denna enkla<br />
teknik kan man lätt koppla upp olika orter med varandra. På<br />
varje ort finns <strong>det</strong> någon skola, företag eller annan institution<br />
som har den teknik som behövs.<br />
När vi studerar de abrahamitiska traditionerna ser vi till<br />
att inte bara engagera lokal företrädare på orten utan också<br />
koppla upp företrädare i andra miljöer.<br />
Mellanösternkonflikten är tragisk och svår. Att få en dagsrapport<br />
<strong>direkt</strong> från områ<strong>det</strong> av en företrädare, ibland en<br />
muslim ibland en jude berikar förståelsen av hur religionen<br />
påverkar vardagen för dessa människor. Ett <strong>direkt</strong> möte, en<br />
dialog om så via TV-skärmen gör ofta att falska och generaliserade<br />
bilder av religiösa företrädare faller och ersätts med<br />
intressanta möten med människor som tror.<br />
När vi studerar östliga religiösa traditioner brukar vi koppla<br />
upp en studio i New Dehli där företrädare för olika traditioner<br />
berättar. I Temuco i Chile kopplar vi upp en Mapuchehövding<br />
tillika Schaman som berättar i <strong>direkt</strong>sändning om sin<br />
miljö och sina traditioner.<br />
För några veckor sedan kopplade vi, en grupp blivande religionslärare<br />
på Gotland, upp en studio i <strong>Jerusalem</strong> där den<br />
ortodoxe juden Dick Haas berättade för oss hur <strong>det</strong> är att leva<br />
som ortodox jude idag i <strong>Jerusalem</strong>. Frågorna från studenterna<br />
var många och mötet blev varmt och intressant. Frågor om den<br />
muntliga traditionens betydelse och begreppet ”öga för öga…”<br />
diskuterades.<br />
Det var levande religionskunskapsundervisning!<br />
Jag bad Dick att för RoLs räkning sammanfatta en del av<br />
resonemanget vi hade just om dessa frågor. Nedan ser du hans<br />
bidrag.<br />
Varför inte använda tekniken och skapa dessa möten du<br />
också?<br />
Kontakta gärna Dick eller andra personer som du tycker är<br />
intressanta någonstans i ett intressant område så kan ni säkert<br />
ordna ett möte, en dialog med hjälp av videokonferens.<br />
stefan myrgård<br />
8 | RELIGION & LIVSFRÅGOR<br />
ENLIGT DEN JUDISKA religiösa traditionen samtalade<br />
Gud med Moses tre gånger ”som en vän talar med<br />
en vän”. Mötena bestod med andra ord av ett tankeutbyte<br />
under i allt 120 dagar och nätter på toppen av <strong>det</strong> lägsta<br />
berget i Sinaiöknen. Moses stenogramblock måste ha<br />
fyllts i en rasande fart för att hålla allt i minnet…<br />
De berömda stentavlorna är en antydan om hur <strong>det</strong><br />
gick till. Moses återvände till sitt folk nedanför kullen<br />
med mycket mer material än <strong>det</strong> han sedan skrev ner<br />
under ökenvandringen. På hebreiska är or<strong>det</strong> för öken,<br />
midbar. Och or<strong>det</strong> tala är, medaber. Orden bygger på<br />
samma rot.<br />
Ödemarken och tystnaden och närheten till himlen<br />
lockar till samtal om höga ting. Här, i den stora stillheten,<br />
blev judendomen uttalad.<br />
Men i Moses skrivtält tog snart de högröstade diskussionerna<br />
vid. Moses vittnar själv i sina fem böcker om att<br />
uppdraget ibland blev för mycket för honom. Vi ”störde”<br />
honom dagligen med våra frågor: Hur menar du att <strong>det</strong><br />
här bu<strong>det</strong> egentligen ska uppfyllas? En ny debatt surrade<br />
igång varje morgon. Skriften fick sina kommentarer och<br />
utläggningar. Jag skulle likna förhållan<strong>det</strong> skrift-utläggning<br />
med komponerande. Riktlinjerna är de abstrakta<br />
noterna. Först själva spelan<strong>det</strong> gör kompositionen till<br />
musik. Vi spelar samma musikstycke på olika sätt. Varje<br />
anslag är unikt. Min tolkning är inte exakt lik din.<br />
En kör av röster<br />
Men noterna håller oss inom vissa givna ramar. Vi följde<br />
tidigt utarbetade regler för uttolkningarna. Noterna kom<br />
från ovan, men de skulle spelas på jorden av oss efter<br />
bästa förstånd. De skriftlärda, de egentliga bärarna av den<br />
muntliga lärometoden, som framhävde humanismen i<br />
kompositionen skämtade inte, när de redan för mer än<br />
2000 år sedan hävdade att Gud läste innantill i deras<br />
utläggningar av den först nedskrivna Skriften. Och Gud<br />
gjorde <strong>det</strong> redan före Skapelsen. Den muntliga traditionen<br />
var med andra ord Skapelsens blåkopia. Ett djärvt,<br />
nästan fräckt, påstående! Eller kanske ändå inte, för allt<br />
stort börjar ju som ett utbyte av tankar. Och Moses hade<br />
ju talat med Gud som en vän talar med en vän. Talet<br />
kommer före nedskrivan<strong>det</strong>.<br />
Och de muntliga utläggningarna fördes vidare från >
NY och UPPKÄFTIG<br />
PULS Religion för grundskolans senare del är en<br />
nyskriven grundbok som kan användas redan<br />
från skolår 6.<br />
Nästan varje dag möter vi människor som<br />
har andra uppfattningar och annan tro än vi<br />
själva. För att dessa möten ska bli konstruktiva<br />
behöver vi både kunskap om och inlevelse<br />
i varandras synsätt och värderingar. PULS<br />
Religion är en bok som underlättar dessa<br />
möten. På ett uppkäftigt sätt!<br />
Bilderna i PULS Religion för grundskolan senare<br />
del gör att man stannar till och tittar en extra<br />
gång <strong>–</strong> såg jag rätt och hur ska jag tolka <strong>det</strong>?<br />
Det oväntade kan leda till samtal om vad <strong>det</strong><br />
t ex innebär att vara religiös, och att inte vara<br />
<strong>det</strong>. På flera ställen i boken finns intervjuer<br />
med svenska ungdomar från olika trosriktningar.<br />
PULS Religion består av tre stora avdelningar: Att vara religiös <strong>–</strong> och att inte vara <strong>det</strong>,<br />
Religioner i världen samt Och allt <strong>det</strong> där andra, då? Varje avdelning består sedan av ett<br />
antal kapitel.<br />
Du kan beställa ett utdrag ur boken på www.nok.se/puls<br />
Författare: Lennart Göth, Katarina Lycken<br />
PULS från NATUR och KULTUR<br />
Religionskunskap för grundskolans senare del<br />
Bokförlaget Natur och Kultur. Läromedelsinformation: Box 27 323, 102 54 Stockholm. Telefon 08-453 86 00. Fax 08-453 87 95.<br />
Order/Kundtjänst: Förlagsdistribution Box 706, 176 27 Järfälla. Telefon 08-453 85 00. Fax 08-453 85 20.<br />
E-post: info@nok.se. Nätplats: www.nok.se.
JERUSALEM I DITT KLASSRUM<br />
ökentältet generation efter generation och växte över<br />
alla bräddar. Denna väldiga kör av röster fick sin redigerade,<br />
skrivna, form först för 1200 år sedan. Då blev<br />
Talmud färdig och rakt igenom normgivande för hela<br />
judendomen. 20 volymer med röster som väger tyngre<br />
än Moseböckerna i verklig och överförd mening. Vill<br />
man förstå judendomen kan man inte nöja sig med<br />
Moseböckerna. Eller profeterna och övriga skrifter i<br />
vår bibel. Man måste dyka ner i Talmuds oändliga hav<br />
också. Och själv diskutera budens mening och hur de<br />
ska utföras. Man måste lära sig att ställa frågor som<br />
Talmud gör. Moses behärskade också den konsten.<br />
Och som den goda pedagog han var skrev han hellre<br />
för lite än för mycket. Det väcker frågor. Hans texter<br />
kan man ibland uppfatta som rena provokationer:<br />
Tolka mig!<br />
En berömd sådan provokation är verserna 17<strong>–</strong>22 i<br />
kapitel 24 Tredje Mosebok. Vem av oss har inte hört<br />
<strong>det</strong> karga bu<strong>det</strong>: ”öga för öga, tand för tand”? Hur ser<br />
den muntliga traditionen på den och liknande verser,<br />
som andra folk ofta vantolkat så uppåt väggarna fel, ända<br />
in i vår tid?<br />
Talmud tror på <strong>det</strong> sunda förnuftet.<br />
Människan är begåvad med förmågan att<br />
tänka logiskt. Hjärnan är till för att användas. Vi ska<br />
tänka med hjärtat också. I Talmud inleds en lång debatt<br />
om ”öga för öga, tand för tand” med en typisk fråga:<br />
”Men <strong>det</strong> står ju så i Skriften, om någon sticker ut ett<br />
öga, måste skadan sonas med att förövaren får ögat<br />
utstucket!” Det första svaret lyder: ”Vedergällning kan<br />
inte komma ifråga! För hur ska vi döma i ett fall, där förövaren<br />
redan är blind på ett öga? Ska vi också sticka ut<br />
hans andra öga, och göra honom helt blind? (Absurd<br />
tanke!). Dessutom betonar vers 22: En och samma lag<br />
ska gälla för er, den ska gälla likaväl för främlingen som<br />
för den infödde. Ty jag är Herren, er Gud.”<br />
Utmaningen<br />
Några av verserna blandar dessutom samman skadegörelse<br />
mot djur med skadegörelse mot människor. Och vi<br />
vet av andra verser att skador mot djur ersätts med pengar.<br />
Därför måste ekonomisk ersättning också gälla när en<br />
person skadar en annan person. ”Öga för öga, tand för<br />
tand” låter grymt och den muntliga traditionen inte bara<br />
tillbakavisar en bokstavlig tolkning, den går ett steg längre<br />
och gör uttrycket till grund för en nästan supermodern<br />
inställning till skadeersättningar. Den drabbade parten<br />
får ersättning för skadan som sådan, för värken, för<br />
eventuellt förlorad arbetstid, för läkarvården och <strong>det</strong><br />
Talmud kallar ”förnedringen”. Och utvärderingen är specifik<br />
för varje enskilt fall. Rättvisa kan inte utmätas med<br />
matematisk precision. Inte här på jorden i varje fall. Gud<br />
är kärleksfull och förlåtande <strong>–</strong> och rättvis. Det måste vi<br />
också vara. Men rättvisa är ett absolut begrepp och<br />
Skriften påminner om <strong>det</strong>ta faktum. Brott och straff är<br />
10 | RELIGION & LIVSFRÅGOR<br />
allvarliga saker. Det kan inte skada att diskutera dessa<br />
begrepp på ett absolut och abstrakt plan. Därför utmanas<br />
vi med, ”öga för öga, tand för tand”. Men <strong>det</strong> är upptakten<br />
till debatten, inte slutet på den.<br />
Givetvis har <strong>det</strong> funnits bokstavstroende judar. Men<br />
de kom till korta mot den mera dynamiska och humanistiska<br />
rabbinska traditionen, den som Talmud står för.<br />
Man kan nog våga påstå att de bokstavstroende aldrig<br />
gick in i Moses ökentält.<br />
Talmud är så tilltalande, därför att den ofta försöker<br />
säga något viktigt, med glimten i ögat. Vad sägs om den<br />
berömda anekdoten? ”En av de största muntliga uttolkarna,<br />
Rabbi Akiva, håller föredrag i himlen. Gud är<br />
med vid den ena änden av långbor<strong>det</strong>. (Akiva torterades<br />
ihjäl av romarna under den andra stora och misslyckade<br />
judiska revolten åren 132<strong>–</strong>135. Akiva levde med andra<br />
ord drygt tusen år efter Moses.) Föredraget handlar om<br />
de små, hårfina strecken, eller kronorna, som pryder en<br />
del bokstäver i en korrekt skriven Torahrulle. Och<br />
Torahn eller Läran är Moses fem böcker. Efter en stund<br />
dyker även Moses upp i lärosalen. Och ödmjuk som han<br />
är, sätter han sig ner vid den bortre änden av Vår Herres<br />
bord. Och Moses lyssnar lätt irriterad och med stigande<br />
förvåning på Akivas mystiska uttolkning av de hårfina<br />
bokstavsprydnaderna. Moses förstår inte ett jota av <strong>det</strong><br />
han hör! Till sist avslutar Akiva föredraget med orden:<br />
Min utläggning är en tradition <strong>direkt</strong> från Moses tält i<br />
Sinaiöknen!<br />
Richard Haas<br />
Svenskfödd<br />
Talmudstudent,<br />
journalist och<br />
turistguide i Israel.<br />
Phone: 972 2 566 9953<br />
Fax: 972 2 561 0084<br />
Have a look at my homepage!<br />
Go to Internet. And write<br />
in address-slot:<br />
http://dickhaas.cjb.net<br />
Och hur reagerade Moses på <strong>det</strong>?<br />
Han blev lugnare. Riktigt nöjd faktiskt.<br />
Och man kan väl summera och säga att <strong>det</strong> är en välsignelse<br />
att den tungt vägande, muntliga traditionen alltid<br />
får <strong>sista</strong> or<strong>det</strong>.<br />
richard haas<br />
med inledning av stefan myrgård
En bok om de heliga<br />
böckerna<br />
Heliga Skrifter <strong>–</strong> om världsreligionernas urkunder är den<br />
första boken i sitt slag. Här presenteras de fem stora<br />
religionernas heliga böcker sida vid sida: Tanach, Nya<br />
Testamentet, Koranen, Veda och andra hinduiska skrifter<br />
samt Tipitaka (De tre korgarna). Eleverna får bekanta sig<br />
med böckernas innehåll, struktur och tillkomst samt, inte<br />
minst, läsa utdrag ur böckerna.<br />
Till de utvalda texterna finns uppgifter som ger fördjupad<br />
förståelse av texten. Andra uppgifter bygger på tematiska<br />
Titel/ISBN: Heliga Skrifter <strong>–</strong> om världsreligionernas urkunder 40-63815-4,<br />
Heliga skrifter Lärarhandledning 40-63811-1<br />
Kurs: Gymnasieskolans Religion<br />
Författare: Bengt Arvidsson<br />
info@gleerups.se, www.gleerups.se<br />
Info & beställning: 020-999 333<br />
jämförelser mellan de olika böckerna. Hur ser man till<br />
exempel på skapelsen, livet efter döden och vilken kvinnosyn<br />
ger de olika böckerna uttryck för? Lärarhandledningen<br />
innehåller kommentarer och lösningsförslag, och den hjälper<br />
dig att göra kvalificerade tolkningar av alla texterna.<br />
Besök vår hemsida för mer information, eller kontakta<br />
Ulf Wagner, ulf.wagner@gleerups.se, 040-20 98 43.
NILS WARMLAND<br />
Böckernas lärobok<br />
<strong>–</strong> eller en vittrande tegelsten<br />
Nils Warmland är lärare och informatör, för närvarande<br />
verksam som projektsekreterare på Svenska Bibelsällskapet<br />
och där ansvarig för projektet ”Bibeln och skolan”.<br />
TÄNK ETT TAG PÅ den imposante 1800-talsprästen,<br />
han som också var byns obestridlige skollärare. En barndomens<br />
tuktare med barskaste tjänstemin, ett förkroppsligande<br />
av Respekt, Kunskap och Ande, i nära räckhåll<br />
till rotting och linjal, bakom pincenéer och inramad av<br />
yviga grå polisonger. Vi känner igen schablonen från<br />
både litteraturen och filmen, en bild som får illustrera<br />
äldre tiders självklara samband mellan de viktiga samhällsinstitutionerna<br />
kyrka och skola.<br />
När Karl XIV Johan (i praktiken Oscar I) och ståndsriksdagen<br />
sjösatte sitt stora kunskapslyft 1842 var kyrkan<br />
en pådrivande faktor. Nu när skolplikten var allmän<br />
kunde lärdomsmissionen mot folket påbörjas och kyrkan<br />
skulle förstås finnas med som huvudman. Men historien<br />
är äldre än så. Långt före den allmänna folkskolan fanns<br />
<strong>det</strong> en lagstadgad folkundervisning, administrerad av kyrkan<br />
och föreskriven i 1686 års kyrkolag.<br />
På 1800-talet var begreppen vaga och gränserna<br />
utsuddade: skola, kunskap, husförhör, böcker, överhet…<br />
Utöver prästens ämbetskompetens kunde kyrkan tillgodose<br />
två materiella behov, lokaler och läromedel. Bland<br />
böcker fanns egentligen bara ett rättesnöre, såväl i kyrka,<br />
samhälle som skola. Bibelns etik och moral kom att stå i<br />
centrum en bra bit in i 1900-talet, även i den nya undervisningsplanen<br />
1919.<br />
I den moderna strukturomvandlingen är <strong>det</strong> framför<br />
allt två saker som får betydelse för relationen mellan<br />
skola och kyrka: sekulariseringen och invandringen.<br />
Enligt den nya religionsfrihetslag som kom 1951 behöver<br />
inte lärare längre vara medlemmar i Svenska kyrkan för<br />
att få undervisa i kristendom. Det var både ett radikalt<br />
steg och en naturlig konsekvens av den allmänna kultursituationen.<br />
På 60-talet fortsatte förändringarna i samma<br />
riktning. I anslutning till den nya grundskolereformen<br />
1962 fastställde riksdagen att all undervisning ska vara<br />
konfessionslös. Skolan var nu obunden till en speciell<br />
livsåskådning, eller om man så vill frikopplad från kyrka<br />
12 | RELIGION & LIVSFRÅGOR<br />
och Luther. Enligt 1969 års läroplan (1965 för gymnasiet)<br />
skulle religionsundervisningen vara allmänorienterande i<br />
ämnet religionskunskap.<br />
Ny storsatsning<br />
När Svenska Bibelsällskapet nu blickar mot skolan bör<br />
den här historieskrivningen beaktas. Kanske kan man se<br />
satsningen som en logisk följd av ett successivt försämrat<br />
förhållande mellan skola och kristendom.<br />
”Bibeln och skolan” är ett tvåårigt projekt (2002<strong>–</strong><br />
2003). Skolan är traditionellt sett ett av tre kärnområden i<br />
Bibelsällskapets verksamhet <strong>–</strong> de övriga är kyrkan och kulturen.<br />
Svenska Bibelsällskapets övergripande uppgift är att<br />
göra Bibeln känd och använd. Metoderna för <strong>det</strong>ta är försäljning,<br />
information, översättning och insamling.<br />
Projektets syfte är att göra Bibeln använd i skolan.<br />
Den huvudsakliga målgruppen är högstadiet och gymnasiet.<br />
Strategin är att arbeta långsiktigt inom lärarutbildning,<br />
lärarfortbildning och lärarrum, med metoder som<br />
både förmedlar kunskap om Bibeln och som låter eleverna<br />
möta Bibeln som samtalspartner för livsfrågor, etik,<br />
kultur och tro. Vi vill också inspirera till produktion av<br />
läromedel som åstadkommer <strong>det</strong>ta. Tanken är att projektet<br />
ska lyfta fram Bibelns roll i skolan, kartlägga och analysera<br />
behov samt bygga upp ett nätverk i skolvärlden.<br />
Projektet berör inte bara religions-/SO-ämnet.<br />
Bakgrunden till projektet kan alltså i ett längre perspektiv<br />
ses som ett försök till en vändpunkt, en ansats<br />
som inte bara av Bibelsällskapet ses som nödvändig. I<br />
samhället märks ett ökande intresse för alla livets stora<br />
frågor, inte minst från barn och ungdomar. Utgångspunkten<br />
finns ofta i existentiella begrepp som liv och<br />
död, men också tro och tvivel, relationsproblematik och<br />
Bibeln i allmänhet. Det är svårt att spekulera i orsaken,<br />
men allmän utarmning av religiöst liv kan duga gott som<br />
svar. Katastrofer, terrorhandlingar och ett hårdare sam-
Religion utan vetenskap är lam. Vetenskap utan religion är blind.<br />
Albert Einstein<br />
hälle bidrar säkert därtill, precis som uppmärksamheten<br />
kring den nya bibelöversättningen.<br />
Som en spegel av viss andlig renässans kan även 1994<br />
års läroplan tolkas. Där står, förvisso i en blygsam formulering,<br />
att etiken i den svenska skolan ska vila på kristen<br />
grund. Dessutom har religionskunskap fått kärnämnesstatus<br />
på gymnasiet <strong>–</strong> religion A omfattar 30 timmar och<br />
läses på alla program i tredje årskursen.<br />
Från skolans sida har efterfrågan ökat på tillgängligt<br />
studiematerial. Lärare har ställt sig positiva till projektet<br />
”Bibeln och skolan”. De önskar bland annat få grundläggande<br />
utbildning i bibelkunskap samt pedagogiska verktyg<br />
för att levandegöra bibliska berättelser. Lärare i svenska<br />
skolor har en hård arbetsbelastning och saknar tid till<br />
anskaffning av bra läromaterial. Fortbildningskurser i<br />
någon form av bibelkunskap är önskvärda. Lärare efterlyser<br />
också en frågelåda, i vilken man kan mejla frågor till<br />
en kyrklig företrädare eller en bibelexpert och få svar<br />
inom en vecka. Sådana möjligheter finns på de välbesökta<br />
webbplatserna www.bibeln.se och www.bibelsajten.nu.<br />
Slutligen menade lärarna att <strong>det</strong> är bra om Bibeln<br />
avdramatiseras och kan användas på ett otvunget sätt.<br />
Inte minst gäller <strong>det</strong> att ändra inställningen från skolans<br />
egen sida. Med konfessionslösheten som ledstjärna känner<br />
lärare i religion/SO att <strong>det</strong> ofta är svårare att undervisa<br />
i Bibeln än i exempelvis Koranen, och <strong>det</strong> på grund av<br />
att Sverige har en kristen västerländsk tradition. Så ska<br />
<strong>det</strong> inte vara.<br />
Läroboken Bibeln<br />
Här kommer Svenska Bibelsällskapet in. Vår uppgift är ju<br />
att göra Bibeln tillgänglig och använd. Däremot är <strong>det</strong><br />
inte vår uppgift att tolka Bibeln; <strong>det</strong> åligger kyrkor, församlingar<br />
och enskilda bibelläsare. Det kan ses som en<br />
paradox eftersom människor så fort de använder Bibeln<br />
också börjar tolka den, men <strong>det</strong> är en nödvändig hållning<br />
som alla världens ekumeniska Bibelsällskap måste ha.<br />
Man kan fundera på Bibelns roll i ett svenskt <strong>klassrum</strong><br />
idag. Från skolans sida är nämligen synen samstämmig<br />
<strong>–</strong> man vill inte ha något missionerande i <strong>klassrum</strong>met,<br />
inga evangelisationskampanjer. Dessutom måste frågan<br />
ställas i den modernaste av tider: är inte Bibeln en<br />
rätt dålig lärobok i ett samhälle med höga krav på kunskap,<br />
fakta och bildning?<br />
Svenska Bibelsällskapets generalsekreterare Anders<br />
Alberius tycker inte <strong>det</strong>.<br />
<strong>–</strong> Man ska läsa många olika ämnen under sin skoltid<br />
men <strong>det</strong> viktigaste ämnet för ungdomar är ”livskunskap”.<br />
När man bygger grunden för sitt liv måste inte bara frågor<br />
om ”hur” och ”när” få svar utan också ”varför” och<br />
”vartill”. Bibeln är <strong>det</strong> redskap som människor i generationer<br />
i vår kulturkrets använt för att förstå och relatera<br />
till livets stora frågor. Den innehåller inga enkla svar men<br />
innehåller berättelser, människoöden och gudsingripanden<br />
att ta spjärn mot. Att sedan Bibeln är nyckeln för att<br />
förstå konst, litteratur, musik, etik, andlighet och samhällsbygge<br />
i vårt land är uppenbart. Man måste faktiskt<br />
kunna Bibelns story för att ha perspektiv.<br />
Projektet ”Bibeln och skolan” vänder sig inte till eleverna<br />
utan till lärarna. Vi vill komma ut och träffa lärare<br />
och lärarstuderande för att dels informera, dels lyssna vilken<br />
syn och vilka behov som finns. Vi blundar heller inte<br />
för problemen. Objektivitet och neutralitet är i skolans<br />
värld begrepp som är upphöjda till norm, både logiskt<br />
och ologiskt nog. Klassrum är mångkulturella miljöer,<br />
kunskapen om Bibelns inverkan i kultur och dagligt liv är<br />
begränsad, och <strong>det</strong> finns tyvärr inget Svenska<br />
Koransällskapet som vi kan duellera med. Det vet vi.<br />
Dessutom är skolor ofta fattiga, eller åtminstone tillräckligt<br />
fattiga för att kosta på sig utsvävningar långt inne på<br />
minerad konfessionell mark. Hur är <strong>det</strong> med Bibel 2000?<br />
Finns den överallt? Klassuppsättningar är dyra investeringar<br />
och <strong>det</strong> är inte sällan de lokala församlingarna som<br />
står för kulorna.<br />
><br />
RELIGION OCH SAMHÄLLE 2:02 | 13
BÖCKERNAS LÄROBOK<br />
Bibelns bredd<br />
Lärare är pragmatiker och välkomnar alla former av pedagogiskt<br />
och tydligt material, gärna med konkreta lektionstips.<br />
Just nu sammanställer Bibelsällskapet lärarsidor på<br />
internet. De innehåller allt möjligt, såväl ämnesvis<br />
som temavis <strong>–</strong> metoder, bakgrund, information,<br />
tips, litteraturlistor, kurslistor, länkar. Senare i vår<br />
kommer dessa sidor att finnas fritt tillgängliga,<br />
länkade från Sveriges stora bibeldomän www.bibeln.se.<br />
Den spontana ämnesassociationen när <strong>det</strong> handlar<br />
om Bibeln i <strong>klassrum</strong>met går förstås till religionskunskap<br />
eller SO. Men faktum är att svenskämnet är klart tacksammast<br />
vad gäller att ge handfasta matnyttiga tips. Det<br />
finns massor av övningar som handlar om litterära allusioner,<br />
ordspråk, poesi, dramatik, Jesu liknelser, namnskick,<br />
ordkunskap, muntlig framställning, nordiska språk,<br />
översättning etc.<br />
Men hur ska Bibeln förhålla sig till känsligare ämnen?<br />
Låt oss gå <strong>direkt</strong> på kärnan och titta på naturvetenskapen.<br />
På den rottingförsedde lärarprästens tid var <strong>det</strong> inga<br />
problem, då kunde man piska in katekesen, och då fanns<br />
inte Darwin, i alla fall inte hans magnum opus.<br />
Men nu?<br />
Bibeln kan inte ge tillräckliga svar på de frågor elever<br />
ställer, och har rätt att ställa, i ämnen som kemi, fysik<br />
och biologi. Det är självklart. Men Bibeln är heller ingen<br />
traditionell lärobok utan en referens i <strong>det</strong> viktigaste av<br />
skolämnen <strong>–</strong> livskunskap. Jamen, säger någon, går <strong>det</strong><br />
över huvud taget att förena en modern naturvetenskap<br />
med kristen tro? Biologiboken behandlar varken jungfrufödsel<br />
eller uppståndelse, i kemiboken står inget om att<br />
förvandla vatten till vin och fysikboken är glasklar vad<br />
gäller människans oförmåga att promenera på vattenytan.<br />
Visst går <strong>det</strong> att förena. Det kanske till och med är så<br />
att naturvetenskapen och kristendomen har lite olika<br />
uppgifter och kompletterar varann. Ta biologin som<br />
exempel: här finns vissa grundfrågor som när? var? och<br />
hur? Men biologin säger ingenting om varför? i ett större<br />
perspektiv. Vad är bäst, ett foto eller en oljemålning?<br />
Frågan är rätt vrickad, men eftersom den nu ändå ställs…<br />
Båda behövs!<br />
Skolan tappar en dimension i läran<strong>det</strong> om den inte<br />
klarar av att hantera empiriska faktabaserade <strong>det</strong>-ämnen<br />
tillsammans med livsbejakande och personlighetsutvecklande<br />
du-ämnen. Vi behöver inte välja mellan skapelse<br />
och utveckling, mellan Gud och Darwin. Hur var <strong>det</strong><br />
förresten Einstein sa: Religion utan vetenskap är lam.<br />
Vetenskap utan religion är blind.<br />
Samförstånd<br />
Bibeln är inte en bok som i den moderna skolan bara ska<br />
ha en museal ställning i <strong>det</strong> allra dammigaste glasskåpet.<br />
Det är inte en föråldrad tegelsten, auktoriserad bara av<br />
honom med rottingen. Bibeln är böckernas lärobok, en<br />
14 | RELIGION & LIVSFRÅGOR<br />
outsinlig spännande vandring i litteraturens och de stora<br />
livsfrågornas värld.<br />
Dessutom är Bibeln ett utmärkt underlag för större<br />
diskussioner, gärna kring frågor med en etisk dimension.<br />
Ungdomar tycker om att diskutera aktuella samhällsfrågor,<br />
som ju ofta är stora, komplexa, politiskt känsliga och<br />
ibland av ett slag att de kan kopplas till religiösa skrifter<br />
som Bibeln. Vi vågar påstå att Bibeln kan ge stöd för vilken<br />
uppfattning som helst i vilken fråga som helst om<br />
man bara använder lösa citat och en fri tolkning. I flera<br />
frågor i samhällsdebatten finns ingen enhetlig biblisk syn.<br />
En del av dessa frågor är naturligtvis hetare än andra <strong>–</strong> och<br />
kanske mer känsliga ur den traditionella kristenhetens synvinkel.<br />
Ska kvinnor kunna bli präster? Ska homosexuella<br />
par få gifta sig i kyrkan? Eller adoptera barn? Ska abort<br />
vara tillåtet? Vad ska djuren ha för rättigheter? Hur ska<br />
man hantera andra människors tro och andra religioner?<br />
Det här är stora diskussionsfrågor, som för Bibelns del<br />
handlar om synsätt. Erfarenheten visar att bokstavliga<br />
tolkningar av lösryckta delar i religiösa skrifter kan spä på<br />
fördomar och utgöra en samhällsfara. Och om nu flera<br />
tolkningar medges <strong>–</strong> varför inte gemensamt söka en öppen<br />
och kärleksfull dialog i <strong>klassrum</strong>met? Här har vuxna<br />
mycket att lära av ungdomar i tonåren, som i regel har en<br />
nyanserad, artikulerad och föredömligt tolerant syn.<br />
Muslimerna då? Menar Bibelsällskapet att man ska<br />
tvinga Bibeln på muslimerna?<br />
Bibeln kan naturligtvis läsas av alla, men tro ska inte<br />
prackas på någon. Är <strong>det</strong> några som förstår vär<strong>det</strong> av<br />
mänskliga rättigheter så är <strong>det</strong> Bibelsällskapet <strong>–</strong> religionsfrihet<br />
är ju ofta en förutsättning för att folk världen över<br />
ska kunna ges möjlighet att läsa Bibeln! Dock kan fördjupade<br />
kunskaper i Bibeln och kristendom leda till en vidgad<br />
förståelse i ett mångkulturellt samhälle. Jämför med<br />
Abrahams barn, en stiftelse som verkar för religiös och<br />
kulturell samexistens. Där tas likheter upp snarare än skillnader<br />
<strong>–</strong> en absolut nödvändighet i en verklighet där kulturella<br />
barriärer får skulden för många trista företeelser.<br />
Och i vårt land är ju Bibeln odiskutabelt överlägsen<br />
som värdegrund och kulturbärare, vilket bara <strong>det</strong> är en<br />
fullgod anledning till att den flitigt ska användas i <strong>klassrum</strong>met.<br />
nils warmland<br />
Medverka i nästa nummer<br />
av RoL!<br />
Manusstopp är den 26 juli<br />
Skicka <strong>ditt</strong> bidrag till: Sven-Göran Ohlsson,<br />
Djupadalsvägen 18, 241 36 Eslöv
MARIA PIIRI & CAROLA SJÖGREN<br />
Gud finns i luften<br />
Vilka tankar har barn om livet efter döden?<br />
Maria Piiri och Carola Sjögren, båda nyblivna<br />
1<strong>–</strong>7 lärare med inriktning svenska/so, ställde bl.a. den<br />
frågan i <strong>det</strong> examensarbete som numera avslutar och<br />
avrundar lärarutbildningen vid Malmö högskola.<br />
SOM BLIVANDE LÄRARE kände vi oss nyfikna på<br />
vad barn idag har för syn på Gud, livet och döden. Vi<br />
valde därför att skriva vårt examensarbete om barns tro.<br />
För att bli medvetna om hur barn tänker kring frågor om<br />
Gud, liv och död, genomförde vi våren 2001 en undersökning.<br />
Vi intervjuade och lämnade ut enkäter till<br />
sammanlagt 184 elever i åldersgruppen 7<strong>–</strong>12 år. Vårt<br />
examensarbete syftar till att öka kunskapen om barns livsåskådning,<br />
hur deras trosutveckling ser ut, och vilka faktorer<br />
som påverkar barn i utvecklan<strong>det</strong> av en livsåskådning.<br />
De frågor vi gav till samtliga elever var följande:<br />
Hur har allt kommit till? Hur skapades jorden, djuren och<br />
människorna? Varför tror du att människan finns? Finns <strong>det</strong><br />
ett liv efter döden? Vad tror du och varför tror du <strong>det</strong>? Tror du<br />
att <strong>det</strong> finns en gud som styr allt som sker eller tror du att <strong>det</strong><br />
finns någon annan förklaring? Finns <strong>det</strong> en gud, flera gudar,<br />
eller ingen alls? Vad är gud för dig?<br />
Vi kommer i denna artikel presentera den del från vårt<br />
examensarbete som handlar om livet efter döden. Vi hoppas<br />
därigenom kunna ge en överskådlig bild av våra<br />
undersökningar och våra slutsatser.<br />
… och överallt<br />
Barns tankar om livet efter döden<br />
Tankar om vad som händer när vi dör har alltid funnits<br />
och spekulerats kring. Vi ville därför undersöka vad barn<br />
hade för tankar om <strong>det</strong>ta.<br />
Hela 51 elever (35%) i vår undersökning trodde inte<br />
att <strong>det</strong> finns ett liv efter döden, medan 31 elever (21,5%)<br />
trodde att <strong>det</strong> finns liv efter vår död. 15 elever (10%)<br />
tänkte sig att vi kommer till antingen paradiset eller himlen.<br />
Några elever var tveksamma och svarade kanske<br />
(8 elever eller 5,5%) eller vet inte (7 elever eller 5%) på<br />
vår fråga. 11 (8%) barn ansåg att man föds på nytt men i<br />
ny skepnad, kanske som ett djur eller en ängel. Resten av<br />
eleverna tror att man föds på nytt antingen här på vår<br />
jord, eller i en annan värld, att själen kommer till himlen<br />
eller att den som är snäll kommer till himlen och den som<br />
är dum kommer till helvetet. I texten har vi tagit med<br />
både antalet elever som svarat och hur stor del av <strong>det</strong> totala<br />
antalet, alltså andel procent, som svarat på ett visst sätt.<br />
Observera att procenttalen i diagrammet är avrundade (Se<br />
s. 16.).<br />
Om vi tittar på svaren lite mer överskådligt kan vi<br />
><br />
RELIGION OCH SAMHÄLLE 2:02 | 15
säga, i en slags sammanfattning att 51 elever (35%)<br />
svarade att <strong>det</strong> inte finns något liv efter döden. 15 elever<br />
(10,5%) är tveksamma, medan återstående elever (79<br />
eller 54,5%) på ett eller annat sätt tror på någon form av<br />
fortsättning. Den här frågan är lite kontroversiell i <strong>det</strong><br />
hänseen<strong>det</strong> att alla vet att barn funderar mycket kring<br />
döden, ändå är <strong>det</strong> inte ofta vi pratar med barn om<br />
döden. Döden kommer in i barns liv på många olika vis.<br />
Den kan komma helt oväntat genom att någon närstående<br />
dör, genom massmedia eller genom att någon de<br />
känner (ett husdjur, vän eller släkting) får en livshotande<br />
sjukdom. Barn märker på omgivningen att döden inte är<br />
ett ämne man talar om, de känner att <strong>det</strong> är ett ämne<br />
som lockar fram olika känslor hos vuxna.<br />
När man dör åker man upp i ett rör till himlen, inte kroppen<br />
utan <strong>det</strong> där andra. Blir man en ängel kan man åka ner till<br />
jorden och kolla lite. Då syns man inte, man är osynlig. Även<br />
om <strong>det</strong> kan vara kul att komma tillbaka och tjuvkika, vill man<br />
ändå inte dö.<br />
Flicka i årskurs 1<br />
Nangijala <strong>–</strong> barns paradis?<br />
Många av barnens tankar kring livet efter döden har<br />
inslag av österländsk livsfilosofi och tro. Forskare har<br />
kommit fram till att små barn har ett cirkulärt tänkande<br />
och <strong>det</strong> innebär att de ofta tror att om man varit död tillräckligt<br />
länge så föds man på nytt. Berättelser om reinkarnation<br />
finns omkring oss, vi kan läsa och höra om <strong>det</strong> via<br />
medier, men också höra talas om <strong>det</strong> i vissa religioners<br />
trossystem. Tron på reinkarnation kan ge trygghet inför<br />
döden, döden är inte <strong>det</strong> absoluta slutet. I boken Vad tror<br />
du på? av Christina Grenholm kan man läsa om fyra teologiska<br />
tankegångar kring frågan om <strong>det</strong> finns ett liv efter<br />
döden. Den första tankegången är den gammaltestamentliga<br />
teorin om ”skuggan”, <strong>det</strong> är en tanke om att människan<br />
har något som lever vidare när kroppen har dött. Det<br />
16 | RELIGION & LIVSFRÅGOR<br />
har dock inte någon större religiös betydelse utan man<br />
tunnas sakta ut för att till slut försvinna. Inga av barnens<br />
svar stämmer riktigt in på den tanken. Till nästa tankegång<br />
kan man relatera några av barnens svar. Den handlar<br />
om själens odödlighet. Några av barnen tror att själen<br />
finns och lever vidare. Vetenskapligt sett, med den kunskap<br />
vi har om den mänskliga hjärnans funktion, så är <strong>det</strong><br />
här en tankegång som kan komma att ifrågasättas av barnet<br />
självt senare i barnets mognad och utveckling. Den<br />
tredje tankegången handlar om nyskapelse av hela människan.<br />
Det är en tankegång som flera av barnen har varit<br />
inne på, i de svar som handlar om återfödelse i någon<br />
annan form eller i någon annan värld. Drömmen om ett<br />
liv efter döden är ofta återkommande bland barnens svar.<br />
Kanske beror <strong>det</strong> på att de har fått en visuell förebild på<br />
hur livet efter döden kan se ut genom Astrid Lindgrens<br />
bok Bröderna Lejonhjärta, där bröderna Jonatan och<br />
Skorpan kommer till Nangijala efter sin död. Den här<br />
tanken brukar sägas vara specifik för kristendomen, <strong>det</strong><br />
eviga livet bjuds de som har sonat sina synder och levt sitt<br />
liv efter Guds lagar. Vi tror att tanken om att <strong>det</strong> finns ett<br />
liv efter döden tilltalar barnen och hjälper dem att handskas<br />
med ett svårt ämne. Den fjärde och <strong>sista</strong> tanken<br />
handlar om att människan uppgår i <strong>det</strong> gudomliga och<br />
speglar mystikernas syn på döden. Ofta förkastar man<br />
barnens tankar som naiva, gulliga och roliga, därför är <strong>det</strong><br />
intressant att se att barnens funderingar faktiskt finns<br />
representerade i teologin. Barnen uttrycker sig med lite<br />
enklare ord, men innehållet i <strong>det</strong> de säger återspeglar vad<br />
de stora ”tänkarna” har funderat kring i flera tusen år.<br />
”Själen blir alltid en ny människa”<br />
Under våra intervjuer hade vi många roliga och intressanta<br />
samtal med barnen. Så här ser en del av intervjuerna<br />
ut. Namnen är fingerade. I de fall då <strong>det</strong> har varit svårt<br />
att tyda vilken elev som svarat har vi valt att skriva ”elev”.<br />
Intervjuaren: Varför tror ni att vi finns? Finns <strong>det</strong> någon speciell<br />
orsak till att människan finns?<br />
Elev: För att vi behövs.<br />
Intervjuaren: Varför behövs vi?<br />
Erik: För att vi skall ha <strong>det</strong> bra.<br />
Intervjuaren: För att vi skall ha <strong>det</strong> bra?<br />
Erik: Mmm, och djuren.<br />
Sara: Och andra. Vi behöver djuren också.<br />
Johan: Vi behöver djuren för att överleva.<br />
Intervjuaren: Menar du att vi måste äta djur?<br />
Johan: Mmm.<br />
Intervjuaren: Det kan jag inte hålla med om för jag äter inte djur.<br />
Johan: Har du aldrig ätit mat förut?
Intervjuaren: Jo, men jag äter inte djur. Man måste inte äta djur<br />
för att överleva.<br />
Elev: Jo, man måste äta kött.<br />
Intervjuaren: Ni tror att vi finns till för att ta hand om varandra<br />
och ta hand om djuren?<br />
Sara: Om människor blir sjuka behövs <strong>det</strong> att vi tar hand<br />
om dem.<br />
David: Det är samma sak om djuren blir sjuka.<br />
Intervjuaren: Vad tror ni händer när man dör?<br />
Ola: Att man åker neråt eller så flyger man upp i himlen.<br />
David: Eller så kommer man ner till Djävulen.<br />
Intervjuaren: Vad är <strong>det</strong> som åker upp eller ner?<br />
Elev: Själen.<br />
Sara: När någon blir begraven kan dom bränna dom till<br />
aska om man vill <strong>det</strong> och sen då när den har varit<br />
där i några veckor så är <strong>det</strong> precis som att själen går<br />
upp i himlen.<br />
Johan: Varför bränner dom inte själen då?<br />
Sara: Nä <strong>det</strong> kan man inte. Det är själen som är människan.<br />
Intervjuaren: Själen är kanske något vi inte kan se, något som<br />
finns inuti oss.<br />
Sara: Själen blir alltid en ny människa.<br />
Intervjuaren: Vad är Gud för någonting?<br />
Johan: Jag tror att han är en människa.<br />
Intervjuaren: Hur ser han ut?<br />
Johan: Han har skägg.<br />
Elev: Han är gammal, han har levt länge.<br />
Sara: Jag tror att han kanske är 50 år.<br />
Barns tankar om livet ger oss en spegelbild av <strong>det</strong> samhälle<br />
vi lever i. De iakttar reflekterar och ifrågasätter omvärlden.<br />
Barn söker efter samband och förklaringar för att<br />
göra sin tillvaro begriplig. Även om de fick givna frågor<br />
att svara på märkte vi, främst i intervjuerna, att de har<br />
många frågor och funderingar. Barn formulerar livsfrågor<br />
på olika sätt, men deras strävan att göra tillvaron begriplig<br />
och för att finna meningen med livet är alltid densamma.<br />
Vi måste ta tillvara barnens funderingar<br />
När barn är små kretsar deras värld kring familjen, de har<br />
ännu inte upptäckt att <strong>det</strong> finns människor med andra<br />
värderingar och andra sätt att leva på. När de kommer<br />
till skolan möter de människor med andra erfarenheter<br />
och synsätt. De möter i undervisningen olika former av<br />
religioner. De etiska värden och normer som finns i barngruppen<br />
leder till konflikter men också till lärande. Barn<br />
provar varandras gränser, de iakttar kamraternas reaktioner,<br />
de förvissar sig om positiva reaktioner och de söker<br />
efter de vuxnas reaktioner. Deras möten med varandra<br />
leder till upptäckter. Spänningen i situationen, barnens<br />
intresse, engagemang och förvåning ger goda förutsättningar<br />
för lärande. Det blir mycket ny fakta och nya<br />
känslor som ska sorteras och reflekteras över. Det leder<br />
Love<br />
till att barnen blir tvivlande, mycket av <strong>det</strong> de tidigare<br />
har tagit för givet ställs på sin kant och de upptäcker att<br />
deras sanning inte är den enda sanningen. Respekten för<br />
varje människas egen identitet och särart är grundläggande<br />
för all undervisning. Varje människa har rätt att<br />
utvecklas efter sina förutsättningar och påverka sin egen<br />
situation. Vi tror på barns inre kraft, kreativitet och möjligheter<br />
att forma framtiden. Förmågan till nyskapande<br />
och nytänkande måste uppmuntras hos alla barn.<br />
Vi är övertygade om att sekulariseringen har stor betydelse<br />
för barns trosuppfattning. Det är inte längre självklart<br />
i vårt land vilken tro man ska tillhöra. I takt med att<br />
Sverige blir mer mångkulturellt blir andra religioner och<br />
livsåskådningar mer synliga och tillgängliga. Vi blir influerade<br />
av andra kulturer och gränserna blir mindre tydliga<br />
mellan olika religioner. Följden av att <strong>det</strong> inte längre finns<br />
någon given norm i vårt samhälle blir att fler människor<br />
skapar en privatreligion. Man plockar <strong>det</strong> man tycker passar<br />
bra för en själv och utifrån sina egna behov skapar<br />
man sin egen tro och livsstil. Privatreligiositeten behöver<br />
inte alls vara konstant, den kan ändras över tid. Eftersom<br />
vi som lärare ska utgå från elevernas tankar och kunskaper<br />
har denna undersökning varit till stor hjälp. Eleverna har<br />
många tankar kring de existentiella frågorna och dessa<br />
bör, enligt vår åsikt, tas upp mycket mer i skolan. Vi<br />
måste bli bättre på att ta tillfället i akt när någon elev<br />
kommer med en undran. Även om <strong>det</strong> inte finns några<br />
givna svar på frågorna mår vi alla bra av att få prata om<br />
Gud, livet och döden för att se att <strong>det</strong> finns många som<br />
har samma frågor. Tillsammans bör vi diskutera, fundera<br />
och spekulera kring dessa livets mysterier.<br />
maria piiri & carola sjögren<br />
Litteratur<br />
Carlander, Margareta, 1993: Att fråga om livet. Stockholm.<br />
Grenholm, Christina, 1994: Vad tror du på? Aktuella<br />
livsfrågor om kristen tro. Stockholm.<br />
Lindgren, Astrid, 1973: Bröderna Lejonhjärta. Stockholm.<br />
Westin-Lindgren, Gunilla m.fl. 1989: Pedagogik och barns utveckling.<br />
Stockholm.<br />
Artikelförfattarna<br />
Vi som har skrivit artikeln heter Carola Sjögren och Maria Piiri. Vi<br />
avslutade vår grundskollärarutbildning på Malmö lärarhögskola i<br />
januari <strong>det</strong>ta år. Vi är nu färdiga 1<strong>–</strong>7 lärare med inriktning på<br />
svenska/so. Maria Piiri är 29 år och arbetar som klasslärare på<br />
Gislövs kyrkskola. Carola Sjögren är 34 år och arbetar som lärare<br />
på Modeshögsskolan. Båda skolorna är belägna utanför Trelleborg.<br />
RELIGION OCH SAMHÄLLE 2:02 | 17
LENA ROOS<br />
Tiden före gettot<br />
<strong>–</strong> judar och kristna i högmedeltidens Europa<br />
Hur mycket kontakt hade judar och kristna med varandra i medeltidens Europa?<br />
Ny forskning visar att kontakterna och idéutbytet som skedde som en följd av<br />
dessa troligtvis har underskattats. Kristna teologer konsulterade med judiska<br />
experter och judiska barn fick bokstavligt talat kristendomen med bröstmjölken,<br />
menar Lena Roos, doktorand i religionshistoria vid Uppsala universitet.<br />
PÅ SENARE ÅR har forskare i såväl USA som i Israel<br />
och Europa börjat intressera sig för vad som förefaller<br />
vara gemensamma religiösa idéer som utvecklades bland<br />
judar och och kristna i <strong>det</strong> medeltida Europa. Vissa forskare<br />
intresserar sig t.ex. för den judiska bakgrunden till<br />
de nya kristna bibeltolkningar som kom under 1100talet.<br />
Dessa hade sin bakgrund i många medeltida kristna<br />
teologers nyvaknande intresse för att studera den hebreiska<br />
grundtexten till Gamla Testamentet. I våra dagar frågar<br />
sig forskarna: Vilka judiska kommentarer kan dessa<br />
kristna teologer ha läst? Vem konsulterade de med?<br />
Samtidigt har andra forskare visat på vad som verkar vara<br />
tecken på att judarna i Europa hade påverkats av religiösa<br />
föreställningar eller riter från den kristna omvärlden.<br />
Men hur spreds då idéerna mellan grupperna? Det<br />
har nästan varit ett axiom bland tidigare generationers<br />
forskare att medeltidens judar var socialt och intellektuellt<br />
isolerade från sin kristna omvärld. En undersökning<br />
av såväl kristna som judiska källor från högmedeltiden<br />
visar att vi måste revidera den bilden. Dessa källor vittnar<br />
nämligen om dagliga och mångahanda kontakter.<br />
Guldgruva för kunskap<br />
En guldgruva för den som vill få en inblick i <strong>det</strong> dagliga<br />
livet för medeltidens judar är den litteratur som med<br />
ett latinskt namn brukar kallas responsa. Denna litteratur<br />
har kommit till på följande sätt: Den ursprunglige<br />
skribenten var en person som grubblade på något problem<br />
som rörde den judiska lagen. Det kunde till<br />
exempel röra speciella omständigheter kring den judiska<br />
rituella slakten, fastedagar, samröre med icke-judar<br />
etc. Om ingen i hans omgivning kunde ge ett nöjaktigt<br />
svar, så skrev han ner frågan, ofta med en beskrivning<br />
av alla de speciella omständigheter som rådde i just<br />
hans by, och skickade den till en expert på den judiska<br />
lagen någonstans i världen. Denne skrev tillbaka och<br />
förklarade vad han ansåg att lagen sade i denna fråga.<br />
Det finns tusentals sådana responsa, och de kopierades<br />
och spreds flitigt redan under medeltiden, till lärdom<br />
18 | RELIGION & LIVSFRÅGOR<br />
och uppbyggelse även för andra än brevskrivarna själva.<br />
För forskare är ofta frågan intressantare än svaret i<br />
responsa-litteraturen, eftersom frågan ofta innehåller en<br />
mängd <strong>det</strong>aljer från skribentens vardagsliv. Låt oss ta en<br />
närmare titt på några responsa och även några kristna<br />
dokument från Tyskland och Frankrike under<br />
900<strong>–</strong>1000-talen, för att se vad de säger om relationerna<br />
mellan judar och kristna.<br />
Dessa dokument visar att judar och kristna ofta<br />
bodde nära varandra, ibland på samma gata eller i samma<br />
hus. Senmedeltidens getton hade ännu inte byggts. De<br />
kvarter där större delen av judarna bodde låg ofta centralt,<br />
nära rådhuset som i Köln, eller i närheten av de<br />
viktigaste handelsgatorna.<br />
Kristna ammor och tjänare<br />
I responsalitteraturen finns många exempel på hur judar<br />
och kristna hade gemensamma affärsprojekt och ägde<br />
egendom tillsammans. Detta kunde ha sina fördelar. I ett<br />
responsum frågar skribenten, som ägde en bakugn tillsammans<br />
med en kristen, om <strong>det</strong> var tillåtet att de gjorde<br />
ett specialarrangemang under den judiska påsken. Under<br />
påskveckan äter judarna inte syrat (jäst) bröd. Då skulle<br />
den kristne delägaren ha ensamrätt till ugnen, medan<br />
den judiska delägaren skulle kompenseras genom att<br />
ensam få nyttjanderätt veckan efter påsk. Det var också<br />
vanligt att judar hade kristet<br />
tjänstefolk och att man<br />
lämnade sina barn till<br />
kristna ammor.<br />
Ibland kunde just<br />
<strong>det</strong> faktum att man<br />
tillhörde olika religioner<br />
vara orsaken till<br />
kontakt mellan de två<br />
grupperna. Det förekom<br />
religiösa debatter<br />
och diskussioner, där<br />
representanter från de<br />
Ny forskning visar att man tidigare har underskattat hur mycket kontakter judar och kristna hade med varandra under medeltiden. Bilden<br />
(ett träsnitt av Johann von Armssheim, Ulm 1483) avbildar möjligen en judisk-kristen offentlig debatt som hölls i Regensburg på 1400-talet.
olika grupperna försökte övertyga motståndaren om sin<br />
egen religions överlägsenhet. Dessa tidiga debatter var<br />
dock inte så formaliserade och fick inte så ödesdigra konsekvenser<br />
som under den senare medeltiden. Tvärtom<br />
verkar vissa ha hållits i tämligen vänskaplig ton. En kristen<br />
medeltida klosterkrönika berättar att en abbot i Köln<br />
regelbun<strong>det</strong> brukade ha vänskapliga samtal med stadens<br />
judar. Under dessa små samtal inledde han sig inte i<br />
debatt, och förebrådde inte judarna deras ställningstagande,<br />
utan försökte istället med smicker ”mjuka upp<br />
deras hjärtas hårdhet”.<br />
En faktor som underlättade kontakterna mellan judar<br />
och kristna var att de talade samma språk. Även om<br />
judarna skrev på hebreiska och de kristna företrädelsevis<br />
skrev på latin så talade båda grupperna de medeltida formerna<br />
av tyska och franska till vardags. Jiddish som en<br />
specifik judisk variant av tyska utvecklades inte förrän<br />
under senmedeltiden.<br />
Närhetens begränsningar<br />
De många dagliga kontakterna mellan judar och kristna<br />
under den här tiden innebar givetvis inte att relationerna<br />
alltid sågs som positiva och önskvärda. Från båda håll<br />
förbjöd man äktenskap och även sexuella relationer med<br />
en medlem av den andra gruppen. De judiska matlagarna<br />
begränsade också möjligheterna att sitta till bords tillsammans.<br />
Det fanns också på judiskt håll förbud mot allt<br />
som kunde ses som att understödja den kristna kulten.<br />
Det kunde till exempel vara att växla pengar åt en kristen<br />
på en kristen helgdag, eftersom man då löpte risk att den<br />
kristne gick raka vägen till kyrkan och donerade pengarna.<br />
Säkerligen försökte man också begränsa andra kontakter<br />
för att minska risken för proselytism och konvertering<br />
till kristendomen. Även från kristet håll fanns en rad<br />
lagar som försökte förebygga alltför nära relationer mellan<br />
judar och kristna. Målet med dessa var framför allt att<br />
förhindra kristna att gå över till judendomen.<br />
De relativt goda relationerna under högmedeltiden<br />
skulle dock snabbt försämras under den senare delen av<br />
medeltiden. Det första tecknet på att nya tider stundade<br />
var förföljelserna som riktades mot de tyska judarna<br />
under <strong>det</strong> första korståget, då omkring femtusen judar<br />
miste livet. En ny, mer militant kristendom höll på att<br />
växa fram och förankrades i breda folklager. Toleransens<br />
tid var slut.<br />
lena roos<br />
Vill du läsa mer? En nyutkommen rapport som<br />
fördjupar sig i den här frågan är: Roos, Lena, The<br />
Stranger Who Lives Next Door. Jewish-Christian<br />
Relations in Germany during the High Middle<br />
Ages, Studies on Inter-Religious Relations 3, red.<br />
Ingvar Svanberg & David Westerlund, Uppsala:<br />
Swedish Science Press, 2002, 51 s.<br />
Studier av<br />
inter-religiösa relationer<br />
Volymerna i serien Studier av interreligiösa<br />
relationer utkommer med<br />
oregelbundna mellanrum. Serien utges<br />
av forskningsprojektet ”Konflikt eller<br />
fredlig samexistens? Nutida relationer<br />
mellan kristna och muslimer”. Hittills<br />
har i serien utkommit<br />
A. David Westerlund, Konflikt eller fredlig<br />
samexistens? Nutida relationer mellan<br />
kristna och muslimer/Conflict or Peaceful<br />
Co-existence? Contemporary Christian-<br />
Muslim Relations. Uppsala: Swedish<br />
Science Press, 2001.<br />
B. Mikael Stenmark, Kristnas och<br />
muslimers syn på varandras och andras<br />
religiösa tro: en religionfilosofisk analys.<br />
Uppsala: Swedish Science Press, 2001.<br />
C. Lena Roos, The Stranger who Lives<br />
Next Door: Jewish-Christian Relations in<br />
Germany during the High Middle Ages.<br />
Uppsala: Swedish Science Press, 2002.<br />
De närmast kommande skrifterna kommer<br />
att handla om ’dawa’ (islamisk ’mission’),<br />
monografi av Torsten Janson (utkommer<br />
under försommaren), respektive ’Polemik<br />
eller dialog? Nutida religionsteologiska<br />
perspektiv bland kristna och muslimer’<br />
(utges av Nya Doxa till sommaren), red.<br />
David Westerlund och Mikael Stenmark.<br />
Skrifterna distribueras av Swedish Science<br />
Press, Box 118, 751 04 Uppsala<br />
tel. 018-365 566 fax 018-365 277<br />
e-post: info@ssp.nu<br />
Priserna för de tre första volymerna är<br />
(inkl. moms): A. 85 kr B. 95 kr C. 85 kr.<br />
Ytterligare upplysningar kan erhållas<br />
genom hänvändelse till redaktörerna<br />
Ingvar Svanberg och David Westerlund,<br />
Teologiska institutionen, Box 1604,<br />
751 46 Uppsala.<br />
RELIGION OCH SAMHÄLLE 2:02 | 19
Del 2<br />
> PER-ÅKE WALTON<br />
Göteborgskravallerna,WTC<br />
och globaliseringen<br />
Per-Åke Walton, filosofilektor och journalist, ger oss här den andra delen<br />
av sin artikelserie kring Göteborgskravallerna WTC och globaliseringen.<br />
Den första delen publicerades i RoL 4:01.<br />
DEN 11 SEPTEMBER 2001 har i mångas medvetande<br />
samma plågsamma och traumatiska plats som<br />
Palme-mor<strong>det</strong> den 28 februari 1986. Sedan den 11 september<br />
lever vi i ’den nya världsordningens tid’ har man<br />
ofta hört sägas i press, radio, TV och på www.<br />
Om man fortfarande hävdar <strong>det</strong>, så menar man, antar<br />
jag, att USA fått en accepterad roll som främsta garant<br />
mot terrorism vad man än lägger in i or<strong>det</strong>, och att USAs<br />
närvaro från Suez till Stilla Havet med truppstyrkor och<br />
observatörer är mer påtaglig och i fredstid mer omfattande<br />
än någonsin tidigare i USAs historia. Syftet är<br />
enligt The Guardian 8/3 att man, om president George<br />
W. Bush finner att USA är hotat kan gå in med nödvändiga<br />
militära enheter för att ’återställa ordningen’.<br />
Om 60-talet blev den politiska vänsterns och kollektivismens<br />
senaste påtagliga decennium och 70-talet miljörörelsernas,<br />
så kom 80-talet att präglas av ekonomisk nyliberalism,<br />
Älska-dig-själv-psykoterapi (Jag är bäst, störst och<br />
vackrast!) och Du-kan-om-du-vill-individualism. På 90talet<br />
kom ofta globaliseringsfrågorna, världshandeln och<br />
Internet att figurera i media, ofta mer eller mindre kopplade<br />
till partiledare Alf Svenssons profetiska uttalande, att<br />
90-talet skulle komma att bli etikens årtionde.<br />
Av ett nytt millenium har bara förflutit tjugosju<br />
månader, när <strong>det</strong>ta skrivs (mars 2002), men vi är redan<br />
inne i en ny världsordning, enligt vilken vi måste räkna<br />
med ett långvarigt krig mot terrorism med USA som<br />
främsta garant för ’den fria världen’ och som främsta tolkningsföreträdare<br />
på mediamarknaden världen över.<br />
Lokalt är fortfarande efterdyningarna av EU-mötet<br />
och Göteborgskravallerna klart synliga i press och etermedia<br />
efter tio månader. Både nedläggningarna av förundersökningar<br />
mot under EU-mötet tjänstgörande polismän,<br />
domarna mot demostranter och aktivister som ofta<br />
avkunnats jämlikt paragrafen om våldsamt upplopp och<br />
inte minst domarnas längd och polisledningens misstag<br />
har varit och är föremål för den rasande debatten.<br />
Samma gäller för de mer eller mindre offentliga ställningstaganden<br />
som görs om jakten på bin Laden och<br />
Al-Qaida, om bombningar som skördar civila offer i<br />
Afghanistan (enligt uppgift nu fler än 12000) och om<br />
20 | RELIGION & LIVSFRÅGOR<br />
USAs eventuellt dolda syften med närvaro i lan<strong>det</strong> utöver<br />
hämnd för illdå<strong>det</strong> mot World Trade Center. Se t.ex.<br />
Ahmed Rashids Talibanerna <strong>–</strong> Islam, oljan och <strong>det</strong> nya<br />
maktspelet i Centralasien (Svenska Afghanistankommittén<br />
2000, hemsida www.sak.a.se).<br />
Dessutom har en klar polarisering skett medialt,<br />
nationellt och internationellt.<br />
Den mediala bilden<br />
Medialt har vi den pågående opinionskampen mellan<br />
Moderaternas partiledare Bo Lundgren och ärkebiskop<br />
K G Hammar, mellan SvDs Göran Skytte och Aftonbla<strong>det</strong>s<br />
John Pilger, mellan förlagen Timbro och Manifest.<br />
Nationellt har statsminister Göran Persson lojalt slutit<br />
upp vid president George W. Bushs och premiärminister<br />
Tony Blairs sida, medan den svenska vänstern och ’motståndsrörelsen’<br />
kan lokaliseras till Aftonbla<strong>det</strong>, Ordfront<br />
och KPMLR-s Proletären för att nämna tre publikationer,<br />
där man hittar oppositionens argument.<br />
Internationellt har president Bush förklarat krig mot<br />
terrorismen och redan hunnit med att utpeka somliga<br />
stater som speciella ’skurkstater’, fortsatt bombningarna i<br />
Afghanistan trots interimsregeringens begäran om att<br />
bombningarna ska upphöra, och vidhållit att ”den som<br />
inte är för oss är emot oss” <strong>–</strong> en tillämpning av den välkända<br />
maximen ”My country right or wrong”.<br />
Det spektrum som erbjuds oss tidningsläsare, radiolyssnare<br />
och TV-tittare är imponerande, förvirrande och<br />
svåröverskådligt. Går <strong>det</strong> överhuvud att få en objektiv<br />
bild, när <strong>det</strong> meddelas, att Pentagon medvetet sprider<br />
desinformation för att vinna mediakriget? Och när svenska<br />
media många gånger av ren okunnighet, flathet och<br />
lättja i stort sett bara övertar USAs analyser? När man<br />
som engagerad observatör endast har begränsade möjligheter<br />
att få oberoende rapporter om vad som händer i<br />
Afghanistan och Mellanöstern, i Yemen och i Somalia?<br />
Globaliseringen är redan här vare sig vi vill <strong>det</strong> eller<br />
inte. Etermedia ger oss möjlighet att simultant följa vad<br />
som händer och sker: <strong>det</strong> må röra sig om nordiska mästerskapstävlingar<br />
eller olympiska spel, om någon celeber
popartist ankomst, om möten statschefer emellan, om<br />
naturkatastrofer eller krigshändelser. Också <strong>det</strong> aktuella<br />
läget i Afghanistan rapporteras kontinuerligt i media, låt<br />
vara att USA enligt uppgift ensamt har tillgång till<br />
Afghanskt TV och följaktligen kan censurera och bara<br />
skicka ut de bilder av verkligheten som passar Pentagons<br />
och Vita Husets syften. Eftersom markstrider pågår får vi<br />
veta, att några hundratal Al-Qaida-anhängare har dödats,<br />
medan de amerikanska förlusterna än så länge rör sig om<br />
ental eller tiotal. Det så kallade ’kliniska kriget’ där inga<br />
amerikaner behövt skickas hem i plastsäckar har ersatts av<br />
mer reguljära stridshandlingar med förluster på ömse<br />
sidor. USA passar i sammanhanget på att testa en ny typ<br />
av bomber, som förintar syret i de afghanska bergsgrottorna<br />
och driver ut Al-Qaida-soldaterna i öppen bergsterräng,<br />
där de kan bli måltavlor för amerikansk beskjutning<br />
och förintelse.<br />
Kravet på oss som lärare<br />
Artiklar, ledarkommentarer, pamfletter och böcker finns<br />
nu i mängd om aktuella ekonomiska teman gärna kryddade<br />
med or<strong>det</strong> ’etik’, antagligen för att man vill eliminera<br />
idén att pengar och Mammon är någonting i sig fult,<br />
låt vara att Mammon var en avgud!<br />
Det handlar om EU och EMU för eller emot, marknadsekonomi<br />
eller femårsplaner, skyddstullar eller frihandel,<br />
globaliseringens välsignelser och faror.<br />
Det handlar om demonstrationer och kravaller från<br />
Seattle i staten Washington till demonstrationerna med<br />
skarpskjutningar i både Göteborg och Genua så sent som<br />
förra året.<br />
Det handlar om de tre stora handelsblocken EU,<br />
USA och Japan.<br />
Härtill kommer kulturella, religiösa och rent mänskliga<br />
aspekter:<br />
• Blir <strong>det</strong> bättre eller sämre för <strong>det</strong> stora flertalet med<br />
frihandel och internationell kapitalism?<br />
• Kan vi fortfarande tala om Nord-Syd-dialog och<br />
om ’den tredje världen’?<br />
• Bör vi sänka vår egen levnadsstandard för att<br />
hjälpa dem som inte har mat för dagen?<br />
Kravet på oss som lärare är givetvis <strong>det</strong><br />
vanliga: att vi ger så rikt facetterade bilder<br />
vi kan av globaliseringsfrågor …<br />
Frågorna förefaller på en gång akademiska och angelägna.<br />
Mellan de nyss nämnda alternativen i ekonomiska,<br />
kulturella och religiösa frågor kan man i dagsläget pejla in<br />
debatten, både nationellt och internationellt.<br />
Kravet på oss som lärare är givetvis <strong>det</strong> vanliga: att vi<br />
ger så rikt facetterade bilder vi kan av globaliseringsfrågor<br />
med deras inbyggda moraliska och religiösa aspekter, att<br />
vi låter båda sidor komma till tals, och att vi <strong>–</strong> oavsett var<br />
vi själva står i de aktuella frågorna <strong>–</strong> lämnar värderingar<br />
och slutsatser åt eleverna själva att dra på basis av <strong>det</strong><br />
text- och bildmaterial som vi tillhandahåller dem. Vi har<br />
ju kravet på oss, att vi ska vara objektiva vilket innebär<br />
att vi ska opartiskt och mångsidigt presentera alternativ<br />
och kommentera dem utan att sedan värdesätta dem<br />
utifrån den egna värdegrunden. Men vi är samtidigt<br />
”under starter’s order” att fostra våra elever till demokrati,<br />
respekt för andras åsikter, tolerans och empati <strong>–</strong> en paradox<br />
så gott som någon! Hur denne objektive och samtidigt<br />
uppfostrande lärare ska närmare beskrivas undandrar<br />
sig mitt bedömande. På <strong>det</strong> elevmaterial man använder<br />
måste man dessutom ställa krav på lättbegriplighet,<br />
lagom omfång och god disposition.<br />
För mig är fortfarande Erik Wijks Göteborgskravallerna<br />
(bokförlaget Manifest 2001) en utmärkt startpunkt.<br />
Den är <strong>det</strong> därför att den på vardagsspråk och i korta<br />
avsnitt speglar flera av de frågor som är aktuella. Eleverna<br />
kan efter lärares anvisningar i grupper och utan lärarcensur<br />
samtala om demonstrationer, stenkastning, vandalisering,<br />
batongslag, tårgas och skarpa skott utifrån sidor i<br />
Wijks bok. Hur skiljer man mellan fredliga demonstranter,<br />
aktivister, huliganer och turistterrorister? Vad får man<br />
göra och inte göra? Vad är rätt och vad är fel? Man kan<br />
låta grupperna lämna in protokoll över sina samtal utan<br />
angivande av vem som sa’ vad, och sedan kan jag som<br />
lärare vid nästa lektionstillfälle med protokollen som bas<br />
strukturera problematiken och fortsätta samtalet med<br />
samtliga i elevgruppen.<br />
per-åke walton<br />
RELIGION OCH SAMHÄLLE 2:02 | 21
22 | RELIGION & LIVSFRÅGOR<br />
Nytt namn i FLR:s styrelse<br />
Inger Öhrvall, vem är du?<br />
Sedan drygt ett år arbetar jag på Utbildningsförvaltningen i Göteborg i en verksamhet som<br />
heter Elevforum Göteborg. Elevforum arbetar med elevmedverkansfrågor och syftet är bl.a.<br />
att utveckla elevers möjligheter till inflytande över sin utbildning, både i själva undervisningen och i<br />
skolans övriga verksamhet. Elevforum består av två anställda och två elever och en lärare från de<br />
kommunala gymnasieskolorna i Göteborg. Att försöka lyssna in ungdomarnas synpunkter i skolans<br />
arbete har alltid intresserat mig och <strong>det</strong> är mycket givande att få arbeta heltid med elevdemokrati<br />
eller skoldemokrati om man så vill.<br />
Snart har <strong>det</strong> gått ett och ett halvt år av min tjänstledighet från läraryrket och hur <strong>det</strong> än är så<br />
längtar jag tillbaka till ungdomarna och mina ämnen, svenska och religionskunskap.Till hösten återgår<br />
jag till min lärartjänst som är placerad på Polhemsgymnasiet i Göteborg med Samhälls-, Natur- och<br />
Teknikprogram. Skolan ligger alldeles invid Göta Älv med utsikt över hamninloppet och Älvsborgsbron<br />
i sikte.<br />
I c:a tio år har jag haft min tjänst i grundskolans högstadium och trivdes mycket bra med <strong>det</strong>.<br />
Sedan knappt tio år har jag undervisat på gymnasiet på olika skolor och program.<br />
Mina två barn, Christofer (19) och Victor (17) är levnadsglada gossar och sin mor till stor glädje.<br />
De bor fortfarande hemma men <strong>det</strong> är bara en tidsfråga innan de lämnar boet.Till hösten flyttar<br />
Christofer till Örebro och ska gå på Bibelskola och Victor ska göra sitt andra gymnasieår i Nairobi.<br />
Om någon frågar mig var jag kommer ifrån blir svaret ganska långt, men kortfattat kan jag säga<br />
att jag är född i Arboga, som liten bodde jag i Motala och Finspång, började min skolgång i Uppsala<br />
och Storvreta, avslutade grundskolan och gymnasiet i Mariestad, där mina föräldrar fortfarande bor<br />
kvar.<br />
Efter ett års studieuppehåll åkte jag tillbaka till Uppsala och läste grundkursen i Religionskunskap.<br />
I slutet på 70-talet kom jag till Göteborg och studerade Svenska och Historia och avslutade<br />
med ett pedagogiskt år på Lärarhögskolan i Mölndal.<br />
Jag är uppvuxen i frikyrklig miljö och har sedan min senare tonårstid en personligt kristen tro.<br />
Vad menar du är mest problematiskt för re-lärare idag?<br />
Jag har egentligen alltid tyckt att jag är privilegierad som får undervisa i religionskunskap. Ungdomar<br />
har ett stort intresse för ämnet och jag lär mig alltid något nytt själv. Det handlar ju mycket om<br />
repekt för varandras åsikter och ofta om innersta tankar inför livets frågor. Att få ta del av<br />
ungdomars resonemang är verkligen en utmaning. Det mest problematiska är den korta tid som<br />
står till förfogande och att <strong>det</strong> är alldeles för många individer per år att hinna med att se och uppmärksamma.<br />
Korta kurser genererar ju fler antal elever.<br />
En annan svårighet är att många elever har knappa kunskaper i sin ”egen” religion. Det gäller t.ex. för<br />
Islam och Kristendom. Många förutfattade meningar finns och grundläggande kunskaper behövs för att<br />
kunna föra meningsfulla resonemang. För att förstå andra kulturer och religionens betydelse och funktion<br />
har ju förståelsen för den egna kulturens religion stor betydelse. Häri ligger en utmaning för religionsläraren<br />
idag <strong>–</strong> att hitta den ”rätta” angreppspunkten. Ungdomar har stor nyfikenhet inför frågor som rör sig i<br />
religionernas kärna och jag som lärare måste lära mig hitta språket att förklara vad religionerna säger till<br />
nutidens människor.<br />
Vilken uppgift/Vilka uppgifter anser du att FLR har eller borde ha?<br />
Här måste jag börja med att säga att jag har mycket liten erfarenhet av FLR:s arbete. Jag har varit<br />
medlem men på senare tid inte särskilt aktivt tagit del av arbetet. Det jag ändå tyckte när jag tog del<br />
av tidskriften och Årsboken var att <strong>det</strong> kändes tryggt att få känna igen sig i sitt ämne. Här talade man<br />
samma språk så att säga. I skolan bland kollegor och elever blir ämnet stundtals urvattnat och så<br />
ämnesintegrerat att <strong>det</strong> farligt nära tappar sin identitet.<br />
Jag kommer ihåg ett tillfälle då jag grubblade över kursplanen och jag hade mina idéer om hur<br />
jag ville förverkliga den i <strong>klassrum</strong>met. I samma veva läste jag en artikel i tidskriften och fick mina<br />
tankar bekräftade och <strong>det</strong> kändes bra med råg i ryggen. Ungefär så tror jag är ett sätt för FLR att<br />
fungera, att följa med tidens utveckling och vara ett stöd för mig som enskild lärare, att tjäna som<br />
inspiratör och vara en samtalspartner. Man ska veta att hit kan man vända sig med frågor och<br />
funderingar.<br />
FLR har en viktig uppgift när <strong>det</strong> gäller att både fungera som fortbildare genom att presentera<br />
artiklar om aktuell forskning och Årsbokens samlade temaskrifter och ge uppslag till fortbildning,<br />
seminarier och konferenser.<br />
FLR ska vara en aktuell informationsplats, kunskapsplats och även en kommunikationsplats. Här<br />
kan hemsidan fungera som kontaktlänk mellan FLR och medlemmarna.
Aktuella böcker!<br />
Kennert Orlenius<br />
VÄRDEGRUNDEN<br />
<strong>–</strong> FINNS DEN?<br />
Art.nr 88298-53-1<br />
232 s, hft, 2001<br />
165:<strong>–</strong> inkl. moms<br />
KAN DET FINNAS EN GEMENSAM VÄRDEGRUND i skola<br />
och samhälle i dag? Utifrån en rad exempel belyser<br />
författaren begreppen etik och värden och hur de kan<br />
komma till uttryck i förskola och skola.<br />
Olle Åhs<br />
BORTOM BRÅK<br />
OCH HÅRT KLIMAT<br />
Art.nr 88298-38-8<br />
142 s, hft, 1998<br />
140:<strong>–</strong> inkl. moms<br />
EN BOK OM ATT UTVECKLA SOCIAL FÖRMÅGA med<br />
utgångspunkt i involveringspedagogikens teori och<br />
baserad på kunskaper om vad som behövs för att<br />
ett varmt och positivt klimat ska uppstå.<br />
Jag beställer:<br />
… Franck: DJURENS LIV OCH VÅRT, 140:<strong>–</strong> inkl. moms.<br />
… Kratz: NÄR INGEN SER, 200:<strong>–</strong> inkl. moms (Minst 10 ex 127:<strong>–</strong>).<br />
… Orlenius: VÄRDEGRUNDEN <strong>–</strong> FINNS DEN? 165:<strong>–</strong> inkl. moms.<br />
… Åhs: BORTOM BRÅK OCH HÅRT KLIMAT, 145:<strong>–</strong> inkl. moms.<br />
Frakt tillkommer.<br />
RUNA FÖRLAG<br />
NYHET!<br />
EN LITEN BOK OM DJURETIK som visar på en väg att<br />
samtidigt värna om respekten för djur och undvika<br />
att falla i de mer fundamentalistiska fällor som en<br />
del djurrättsaktivister och -filosofer gör.<br />
EN UNGDOMSROMAN OM MOBBNING <strong>–</strong> samtidigt en<br />
debattbok som vill fokusera på vuxnas förhållningssätt<br />
och ungdomars uppväxtvillkor idag. Ser vuxna i<br />
ungdomars närhet vad som sker? Vill de se?<br />
Namn ...................................................................................................<br />
Adress ..................................................................................................<br />
Postnr o ort ..........................................................................................<br />
REDAKTION: Box 5090, 165 11 Hässelby, tfn 08-89 04 20, fax 08-89 92 10, info@runaforlag.se<br />
KUNDTJÄNST: tfn 08-657 19 90, fax 08-657 19 95.<br />
Olof Franck<br />
DJURENS LIV OCH<br />
VÅRT <strong>–</strong> OM ATT<br />
VÄRDERA LIV<br />
Art.nr 88298-61-2<br />
64 s, hft, 2002<br />
140:<strong>–</strong> inkl. moms<br />
Rolf Kratz<br />
NÄR INGEN SER<br />
Art.nr 88298-48-5<br />
204 s, inb, 200<br />
200:<strong>–</strong> inkl. moms<br />
(minst 10 ex 127:<strong>–</strong>/st)
Religionskunskap A<br />
<strong>–</strong> ett helt nytt koncept<br />
Med sitt unika samspel mellan tecknade bilder<br />
och text, utan att ge avkall på kursmoment och<br />
faktamässig stringens, stimuleras eleverna till att<br />
själva upptäcka vad <strong>det</strong>ta ämne kan ge just dem.<br />
Boken lockar till både skratt och eftertanke men<br />
hjälper också eleverna att upptäcka ämnets<br />
möjligheter för den personliga utvecklingen.<br />
Varje kapitel utgår ifrån en central fråga som blir<br />
belyst utifrån olika situationer och perspektiv.<br />
Läromedlet kommer att kompletteras med en fyllig<br />
webbplats (abonnemang) som innehåller bl.a.<br />
programanpassade uppgifter, fördjupande fakta,<br />
källtexter och nivågrupperade test.<br />
Religionskunskap A <strong>–</strong> om livsfrågor, religion<br />
och etik<br />
Elevboken • ISBN 91-44-01759-6 • 184 s. • 145 kr<br />
Studentlitteratur<br />
Skola/Vuxenutbildning<br />
Box 141, 221 00 Lund<br />
Telefon 046<strong>–</strong>31 20 00<br />
Ordertelefon 046-31 22 00<br />
Orderfax 046-30 59 03<br />
order.skolvux@studentlitteratur.se<br />
www.studentlitteratur.se<br />
Ja tack, vi beställer<br />
Skola<br />
Namn<br />
Adress<br />
ex av Religionskunskap A, art.nr. 7658-01.<br />
Pris: 145 kr. exkl. moms.<br />
Vi önskar ett cirkulationsex. av Religionskunskap A<br />
Jag vill prenumerera på kundtidningen<br />
STUDS <strong>–</strong> samhällsvetenskap/humaniora<br />
Postnr och ort<br />
E-post<br />
PL01 4810202<br />
Moms och frakt tillkommer. Kupongen gäller t.o.m. 31 maj 2002.<br />
Reservation för tryckfel. Skicka kupongen till Studentlitteratur eller faxa till 046-30 59 03.<br />
✁<br />
Studentlitteratur AB<br />
Skola/Vuxenutbildning<br />
Svarspost<br />
Kundnummer 200011003<br />
228 11 Lund<br />
Frankeras ej<br />
Studentlitteratur<br />
betalar portot