2004:7 - SAU

I ett motsvarande utskärgårdsläge två mil öster om Trössla (tre timmar i kanot) finns ännu en
tidigneolitisk lokal, Älby, belägen på Stockholmsåsens sluttning i Ösmo sn (nummer 3 i figur 12).
Stenåldersfynden togs tillvara som bifynd i samband med att ett gravfält från brons- och järnålder
grävdes ut 1957-1961 (von Heland 1962). Älby är inte utprickad på Florins karta över
tidigneolitiska lokaler, och mig veterligt har det inte tidigare uppmärksammats att materialet
innehåller trattbägarfynd. I min kommande doktorsavhandling tar jag upp delar av Älby-materialet
till diskussion.
De tidigneolitiska fynden från Älby inkluderar bl.a. rikt dekorerade trattbägare, två mångkantiga
stridsyxor och två tunnackiga grönstensyxor. Till fynd som inte i sig själv är daterande, men som
påträffats med trattbägarkeramik, hör ett 12 cm långt flintspån och en sadelformad
malstensunderliggare i röd sandsten. Malstenen är av en typ som främst används för malning av säd
(Lidström-Holmberg 1993, 1998), och det bör påpekas att en av trattbägarna från Älby har ett
förkolnat sädeskorn inneslutet i lergodset. Det osteologiska materialet från stenålderskontexter
inkluderar ben från säl och boskap (von Heland 1962 s.72). Av allt att döma påträffades även en
stenåldersgrav på Älby, i ett meddelande till en osteolog skriver från grävledaren Birgitta von
Heland : ”Boplatsben utgörs av 5 backar. därav vad jag vet 1 gubbe i grav i boplatslagret” (Heland
opublicerat). Jag har inte lyckats hitta någon vidare uppgift om denna möjliga grav, och vet ej om
den kan knytas till det tidigneolitiska fyndmaterialet.
Omkring 3 mil NNO om Trössla, i nordvästra delen av Södertörn, har flera strandbundna
trattbägarboplatser undersökts under 1980 och 90-talet, t.ex. Häggsta 2 och 3, och Smällan 2
(Olsson 1996, Olsson m.fl. manuskript, Ericsson & Sten manuskript). På alla tre lokalerna
förekommer skärvor från trattbägare och kragflaskor, på Häggsta 3 och Smällan 2 därtill lerskivor.
Stenmaterialen inkluderar slagen kvarts och flinta, den senare ofta med slipytor, samt yxor och
mejslar av grönsten. På Häggsta 3 påträffades även en hel, och tre fragment av sadelformade
malstenar. Det osteologiska materialet från Smällan 2 och Häggsta 2 domineras av fisk och säl, men
svin och hjortdjur/slidhornsdjur förekommer också. På Häggsta 3 förekommer ben av svin och
hjortdjur/slidhornsdjur i tidigneolitisk kontext.
Fornlämningsbilden i Östra Södermanland präglas dock inte enbart av strandlokaler. På den
större ön norr om Trössla och Sköttedal, finns flera trattbägarboplatser i indragna/inlands-lägen
längs Turingeåsens sträckning söder om Nykvarn (Florin 1944 s.40-42, Florin 1958 s.121). Bäst
känd av dessa är Brokvarn, Turinge sn, varifrån det föreligger ett mycket stort lösfyndsmaterial av
bl.a. tunnackiga yxor i grönsten (59) och flinta (13), mångkantiga stridsyxor (3+1) liksom något
hundratal hela och fragmentariska malstenar (Florin 1958 s.117-119, Lidström-Holmberg
muntligen). Det keramiska materialet inkluderar skärvor av trattbägare och kragflaskor. Det
föreligger inget analyserat osteologiskt material från Brokvarn, men en av krukskärvorna har ett
avtryck av ett sädeskorn (Schiemann 1958 s.292). Avståndet från Brokvarn till Trössla är knappt tre
mil, efter en promenad på någon kilometer från Brokvarn till havet, kunde en tidigneolitisk resenär
paddla resterande sträcka på 4-5 timmar.
I ett mer strandnära, men likväl något indraget läge på samma större ö som Brokvarn, återfinns
den sent tidigneolitiska lokalen Pärlängsberget norra. Vid Pärlängsberget finns dels en
strandbunden lokal från övergången senmesolitikum/tidigneolitikum (Pärlängsberget södra, RAÄ
143:1 – Hallgren m.fl. 1995, Hallgren 1996), och dels den här avsedda yngre neolitiska lokal belägen
100 m norr därom i ett från havsstranden indraget läge (Schierbeck 1993, Hallgren m.fl. 1995 s.33-
34). Den senare lokalen är 14 C-daterad till övergången TN/MN och uppvisar fynd av keramik,
slagen kvarts och flinta, samt ben från får/get och hund/räv.
- 14 -