06.09.2013 Views

2004:7 - SAU

2004:7 - SAU

2004:7 - SAU

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Vid schaktgrävningen på södra ytan påträffades även åtta skärvor (37 g) som utifrån deras<br />

inbördes likhet vad gäller dekor och gods bedöms komma från samma kärl (kärl 8). Det rör sig om<br />

hals eller bukskärvor dekorerad med en släpad tvåtandad(?) stämpel, vilket resulterat i en<br />

skårstrecksliknande dekor. En av skärvorna uppvisar ett avlångt gropintryck. Godset är ej lika skört<br />

som kärl 7, magringens maxkorn är 5 mm.<br />

Bland övriga dekorerade skärvor från södra ytans rutgrävning dominerar kamstämpel och<br />

gropintryck, en skärva är dekorerad med tvärsnodd eller tvärsnoddsliknande stämpel<br />

(snoddfibrerna syns ej). Två skärvor skiljer sig från huvuddelen av övrig dekorerad keramik i södra<br />

schaktet genom att vara magrade med finkornig bergartsmagring. Bägge är dekorerade med dragna<br />

linjer (horisontellt och lutande/korsande), den ena av dessa har också ett oregelbundet gropintryck.<br />

Skärvorna är av ett välbränt gods med fin ytbehandling, den ena skärvan uppvisar tydliga N-teknik<br />

brott. Finkornig magring och korsande linjer är vanliga på gropkeramik, och det är rimligt att<br />

klassificera dessa skärvor som sådan. Åtminstone den ena av dessa skärvor påträffades i vad som<br />

bedömdes vara ursprungligt lager.<br />

Trattbägarkeramiken på södra ytan minner mycket om keramiken från den tidigare omtalade<br />

lokalen Älby, som har 14 C-dateringar i samma intervall som Trössla södra. I bägge materialen<br />

dominerar trattbägare med horisontellt och/eller vertikalt applicerad kamstämpel arrangerad i<br />

yttäckande dekor (figur 24). Ofta bryts eller kompletteras denna dekor av en rad gropar under<br />

mynningen, och en vid nederdelen av halsen eller på skuldran. Bägge lokalerna uppvisar därtill både<br />

innåt och utåt förtjockade mynningar. Flera/alla av dessa drag känns också igen från de i samma<br />

avsnitt omtalade lokalerna Brokvarn, Häggsta 3 och Smällan 2 (figur 25), men också från mer<br />

avlägsna lokaler som Attersta och Skogsmossen i Västmanland (Hallgren & Possnert 1997). Som<br />

framgår av figur 18 ligger Smällan 2, Häggsta 3 och delar av Älby tidigare än matskorpedateringen<br />

från södra ytan på Trössla. Man kan därför inte utgå från att yttäckande kamstämpel i allmänhet är<br />

ett sent drag, även om det råkar vara fallet just på Trössla.<br />

Figur 24. Trattbägare från Älby, Ösmo sn. Rekonstruktionsteckning av Gunlög Graner (Graner & Hallgren,<br />

manuskript). Skala 1:4.<br />

- 30 -

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!