You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Metod<br />
I analysen ingår en art- och benslagsbestämning (inklusive bestämning av bendel och sida), en<br />
köns- och åldersbedömning om möjligt, samt en kvantifiering (antal fragment, vikt och beräkning<br />
av minsta individantal (MIND)) av materialet. Dessutom har sjukliga förändringar eller andra<br />
förändringar på benen noterats. Samtliga data har registrerats i en databas.<br />
Vid bedömningen av ålder på säl har jag använt mig av de åldersintervall, AG 1-4, baserade på Jan<br />
Storås forskning om när sälskelettets olika epifyser växer samman. AG 1 representerar årskutar,<br />
AG 2 unga (juvenila), AG 3 unga vuxna och AG 4 äldre vuxna sälar (Storå 2001 s 22).<br />
Djurbenen har analyserats ur ett tafonomiskt perspektiv, vilket innebär att man försöker förstå<br />
vad som har påverkat ett benmaterial sedan det hamnat på marken. Detta sker främst genom en<br />
okulär besiktning av märken på benen samt förändringar av benvävnad o.d. Detta perspektiv är<br />
bl.a. väsentligt för att avgöra hur representativt ett material är, t ex om vissa skelettdelar eller arter<br />
är underrepresenterade på grund av olika tafonomiska processer. Fragmenteringsgraden mätt i<br />
fragmentstorlek eller genomsnittlig vikt/benfragment ger också en bild av ett benmaterials<br />
representativitet, men specificerar inte de omständigheter som influerat det. De tafonomiska<br />
faktorer som kan påverka ett benmaterial kan tillskrivas tre olika aktörer; människan, djuren<br />
och/eller naturen. Människans inverkan på ett benmaterial kan ses i bränningen av benen, märken<br />
efter slakt och genom den mekaniska vittring som kan angripa ben som utsätts för människors<br />
trampande. Påverkan av djur är framförallt bit- och klomärken som gnagare och rovdjur kan lämna<br />
efter sig på benen. Naturens effekter avslöjas genom den kemiska vittring som benen utsätts för<br />
både när de är lagrade i sediment och när de ligger öppet exponerade för väder och vind (se<br />
Bäckström 1996). Många gånger har samtliga faktorer verkat på ett benmaterial.<br />
Resultat<br />
Påverkan på benmaterialet (tafonomi)<br />
Benmaterialets höga fragmenteringsgrad är utan tvekan ett resultat av tafonomins verkningar. Och<br />
till följd av denna innehåller materialet endast ett fåtal fullständiga ben, huvudsakligen falanger och<br />
hand- och fotrotsben av säl. Materialet uppvisar således sannolikt en överrepresentation av dessa<br />
benslag, s.k. primärt slaktavfall. Den mänskliga påverkan ses enbart i själva bränningen av<br />
benmaterialet. Eventuellt förekommande spår efter slakt eller bearbetning har därför, och på grund<br />
av den höga graden av fragmentering, försvunnit.<br />
Ben från säl verkar bevaras bättre än övriga arter, med all sannolikhet beroende på deras<br />
kompakta struktur. Men att bevarade rester av fisk och fågel finns indikerar att tafonomin kanske<br />
inte har påverkat benmaterialets artsammansättning som sådan, utan faktiskt speglar den<br />
faunaekonomi som varit på platsen.<br />
- 53 -
Change language