2004:7 - SAU

FYND
Fynden från efterundersökningen på Trössla inkluderar 3,4 kg keramik, 2,5 kg sten och 73 gram
brända ben. I dessa summor ingår även de fynd som Boris Wredenmark tog tillvara innan
undersökningen (0,4 kg keramik, 0,2 kg sten och 15 brända ben). Wredenmark har bredvilligt
överlåtit dessa fynd till SAU, för att lämnas in till Statens Historiska Museum med det övriga
fyndmaterialet.
Keramik
Det keramiska fyndmaterialet omfattar 3,4 kg keramik (2029 fragment) och 10 gram bränd lera (4
st.). Keramiken från norra ytan, södra ytan och dumpmassorna skiljde sig åt i flera avseenden. På
norra ytan påträffades sparsamt dekorerad trattbägarkeramik (4% dekor baserat på skärvvikt), i
intakta lager på södra ytan förekom rikt dekorerad trattbägarkeramik (33% dekor), medan det i
påförda lager och dumpmassor på södra ytorna förekom både trattbägarkeramik och gropkeramik.
På norra ytan påträffades 0,4 kg keramik vid rutgrävning, och 0,6 kg som ytfynd (figur 19 och 20).
All keramiken härifrån utgörs av trattbägarkeramik med tämligen likartade godsegenskaper – fast
välbränt gods, grov bergartsmagring (ofta med maxkorn kring 5-7 mm, i undantagsfall 12 mm,
figur 19a), tydlig N-teknik (figur 19a, c), och fin ytbehandling – även kärlens insida har stundom
ytbehandling. Flertalet skärvor kommer från trattbägare, men sex skärvor av en kragflaska har
också identifierats. Trattbägarna på norra ytan har trattformat halsparti, samt en rundad men
distinkt skuldra, det går inte att bedöma om halsen varit hög eller låg.
Bland mynningsskärvorna från norra ytan kan skärvor från fyra trattbägare urskiljas, av dessa har
en inhack tvärs mynning medan halsen är odekorerad (figur 19a), en har inhack tvärs
mynningsranden samt tre rader enkla stämpelintryck under mynningen (figur 19b), och en är
odekorerad. Av skärvor från nedre delen av halsen saknar alla utom en dekor, den senare är
ornerad med horisontell kamstämpel i yttäckande komposition (figur 20a). Både dekor och
godsegenskaper hos denna skärva minner om keramiken från södra ytan. Krukskärvan ifråga är ett
ytfynd, det går inte att bedöma om den flyttats vid avbaningen.
I påförda lager i västra delen av norra ytan hittades en skärva som avviker från fynden i övrigt
genom att vara dekorerad med horisontell snördekor (figur 20b - fnr 1067). Skärvan var ett ytfynd,
och kraftigt påverkad av frostsprängning och/eller schaktning – den föll sönder i små fragment när
den plockades upp. Det rör sig om en mynningsskärva till en trattbägare, dekorerad med flera rader
horisontell snördekor under mynning, snördekoren bryts av ett stort koniskt gropintryck. Skärvan
hade även snördekor på mynningens rand och insida, men det var dessa delar som föll sönder vid
upplockningen. Lergodset är magrat med grov krossad granit (5mm magringskorn).
De sex skärvorna från en kragflaska hittades alla i två intill varandra liggande rutor, de fördelar sig
på två skärvor från midjan (området mellan skuldra och krage) med karaktäristisk veckning på
insidan (figur 19e, jfr. Bagge 1941 s.46), ett fragment av kragen, samt två mynningsskärvor. Det
återstående fragmentet är möjligen en del av en skuldra? Två av skärvorna har märken på ytan som
kan vara dekor, det kan emellertid också röra sig om oavsiktligt åstadkomna märken.
- 25 -