You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
SAMMANFATTANDE DISKUSSION<br />
Under perioden 030922 – 031003 genomförde <strong>SAU</strong> en efterundersökning av en vid grustäkt<br />
skadad stenåldersboplats, Trössla (RAÄ 270), i Trosa-Vagnhärad sn, Södermanland.<br />
Undersökningen utfördes på uppdrag av länsstyrelsen i Södermanland, och bekostades av allmänna<br />
medel. Arbetet leddes av arkeolog Fredrik Hallgren, dessutom deltog arkeologerna Ann Lindkvist,<br />
Cecilia Lidström-Holmberg och Kajsa Willemark. Skadorna på fornlämningen upptäcktes 2002 av<br />
Boris Wredenmark, som anmälde ärendet till länsantikvarie Agneta Åkerlund. Det nyligen<br />
utvidgade grustaget har uppskattningsvis förstört ca. 8000 m 2 av fornlämningen, medan ytterligare<br />
ca. 3000 m 2 har schaktats av som förberedelse inför fortsatt täkt. På den avbanade ytan låg rikligt<br />
med stenåldersfynd exponerade, och det var denna yta som var föremål för efterundersökning.<br />
Undersökningen påvisade att delvis intakta fyndförande lager fanns bevarade inom två delytor av<br />
det avschaktade området, den ena av dessa låg norr om det utvidgade grustaget, den andra söder<br />
därom, avståndet mellan delytorna var ca. 100 m. På den högre liggande norra ytan påträffades<br />
sparsamt dekorerad trattbägarkeramik, slagen flinta och kvarts samt brända ben från nötboskap,<br />
får/get, fisk och säl. Fynden har daterats till tidigneolitikums inledningsskede genom direkt 14 Cdatering<br />
av två ben från nötboskap. På den lägre liggande södra ytan påträffades rikt dekorerad<br />
trattbägarkeramik, slagen flinta samt brända ben av bl.a. säl, fynd som 14 C-daterats till<br />
tidigneolitikums andra halva.<br />
Med de snäva ekonomiska ramar som fanns för efterundersökningen kunde endast en liten del av<br />
de bevarade fyndförande lagren undersökas. Fornlämningen kvarligger således på de vid<br />
grustäktsarbetet avschaktade ytorna. Stenåldersboplatsens utbredning i den omgivande<br />
skogsmarken är ej känd.<br />
Det kanske mest spännande resultat med undersökningen är att djurbensmaterialet från den äldre<br />
tidigneolitiska fasen domineras av tamdjursben. Som alltid är analyser av djurbensmaterial<br />
behäftade med en rad källkritiska aspekter, endast de ben som bränts har bevarats, fiskben (och<br />
andra små ben) är underrepresenterade då vattensållning inte tillämpats, det tillvaratagna<br />
osteologiska materialet är kvantitativt mycket litet, osv. Att tamdjur dominerar de artbestämda<br />
benen, betyder således inte att man kan dra slutsatsen att tamdjur dominerat näringsekonomin. Inte<br />
desto mindre visar de att nötboskap och får/getter, eller åtminstone ben av dessa arter, hanterats<br />
på platsen precis i inledningen av tidigneolitikum.<br />
I dagsläget finns ett trettiotal publicerade 14 C-dateringar av ben från tidigneolitisk nötboskap från<br />
Skandinavien, flertalet av dessa kommer från Danmark, och är resultatet av ett riktat<br />
forskningsprojekt kring introduktionen av tamboskap i vårt grannland. Från Mälardalen finns vid<br />
sidan av Trössla daterade koben från Skumparbarget i Närke (Hallgren manuskript). Dateringarna<br />
av ben från nötboskap från Trössla och Skumparberget är ungefär samtida med de äldsta daterade<br />
kobenen från Danmark, vilket antyder att tamfä introducerades kring samma tidpunkt i Mälardalen<br />
och Danmark (figur 52). Redan tidigare har det funnits data som talat för att trattbägarkulturens<br />
materiella kultur tas upp ungefär samtidigt i de bägge områdena (Kihlstedt m.fl. 1997, Persson<br />
1999, Hallgren 2003), men det är värdefullt att kunna belägga att tamdjur introducerats synkront<br />
med de materiella lämningar och hantverkstraditioner som karaktäriserar trattbägarkultur.<br />
- 59 -
Change language