2004:7 - SAU

Jag (Fredrik Hallgren) inspekterade Trösslaboplatsen den 8 juli 2002. Vid besiktningen samlade
jag in fynd dels i en rotvälta på den registrerade delen av fornlämningen i öster, dels på avbanade
ytor längs det utvidgade grustagets södra och sydvästra del varifrån Wredenmark rapporterat sina
fynd, men även på de avbanade ytorna längs det utvidgade grustagets norra del. Ett urval av fynden
tillvaratogs och mättes in med hjälp av GPS.
Keramiken som påträffades norr om grustaget vid besiktningen var till skillnad från tidigare
rapporterade fynd tidigneolitisk trattbägarkeramik. De vid samma tillfälle tillvaratagna
krukskärvorna från södra området var för små för att säkert klassificeras, men då de innehöll en
finkornigare magring och ej var lika välbrända som keramiken norr om grustaget, bedömdes det
som sannolikt att de var just gropkeramik. En av frågeställningarna inför efterundersökningen var
därför att utröna de rumsliga och kronologiska förhållandena mellan trattbägarkeramiken och
gropkeramiken inom undersökningsområdet.
Så som diskuteras nedan så visade det sig emellertid att all keramik (med undantag av en
krukskärva) som påträffades i orörda lager vid efterundersökningen var tidigneolitisk
trattbägarkeramik. Den omtalade förekomsten av gropkeramik söder om det utvidgade grustaget,
visade sig komma från dumphögar och fyllnadsmassor, bortschaktade från det område som nu
utgörs av grustaget. I enlighet med detta har efterundersökningsrapporten omdisponerats till att
huvudsakligen behandla tidigneolitikum.
Figur 4. Det utvidgade grustaget, vy från OSO.
- 7 -