You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Rödlöga ligger i ett läge som minner om Trösslas i övergång mellan mellanskärgård och<br />
utskärgård. Rödlöga är till arealen betydligt mindre än det tidigneolitiska Trössla, det är således inte<br />
orimligt att den senare ön kunnat föda en hjord tamfä. Som nämns i Rinaldos text simmar kor<br />
gärna mellan öar i jakt på bete, något som illustreras väl av fotografiet som återges i figur 53, taget<br />
på Arholma i norra Stockholms skärgård kring 1940. Dagens tamfår är dåliga simmare p.g.a. av den<br />
tjocka pälsen, tamfårets vilda anfader, mufflonfåret, simmar dock mycket bra vilket jag själv har<br />
haft tillfälle att bevittna i Stora Nassa i yttre Stockholms Skärgård (figur 54).<br />
Figur 54. Simmande mufflonfår i Stora Nassa, Stockholms Skärgård. Mufflonfår är den vilda anfadern till<br />
dagens tamfår, och har i modern tid införts till Sverige som jaktvilt. Foto Fredrik Hallgren.<br />
I skarp kontrast är benmaterialet från den yngre tidigneolitiska fasen på Trössla helt dominerat av<br />
vilda djur, främst säl. Av detta skulle man kunna ledas att tro att jordbrukets, eller åtminstone<br />
fädriftens, roll minskat i regionen under TN II. En sådan förskjutning av ekonomin har annars<br />
traditionellt föreslagits ha skett något århundrade senare, i inledningen av mellanneolitikum<br />
(Welinder 1976). Samma representativitetsproblematik som påtalades för den äldre fasen, behäftar<br />
naturligtvis även den yngre fasens ben.<br />
Som nämnts inledningsvis var en av de frågeställningar som diskuterades i undersökningsplanen<br />
följande:<br />
- 62 -
Change language