Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Topografi<br />
Stenåldersboplatsen Trössla är belägen i östra Södermanlands kustland, vid basen av den udde<br />
som avgränsar Tullgarnsviken mot havet. Idag är avståndet till Östersjön ca. 800 m, under<br />
tidigneolitikum har lokalen varit direkt strandbunden. Lokalen ligger i en flack sydostsluttning,<br />
underlaget är isälvssand och området är beväxt med tallskog (figur 5). Strax NV om grustaget i vars<br />
kanter boplatsen konstaterats tar ett impediment med berg i dagen vid, vilket utgör en sydlig<br />
utlöpare till höjdområdet Pilskogsbergen beläget ett par hundra m N om grustaget. Åt övriga<br />
väderstreck fortsätter den tämligen släta och sandiga skogsmarken som kännetecknar grustagets<br />
närområde – det går därför inte att utifrån topografin uppskatta fornlämningens geografiska<br />
omfattning. Sandheden utgörs av en isolerad förekomst av isälvsmaterial med utbredning från<br />
bergsimpedimenten i NV och vidare 500m åt SO (Persson 1977 s.36).<br />
Figur 5. Utsikt från en dumphög söder om grustaget mot NNV. Bortom grustaget skymtar norra ytan, och en<br />
arkeolog klädd i varseljacka.<br />
Idag präglas lokaltopografin av det 250 x 140 m stora och ca. 10 m djupa grustaget, beläget i<br />
isälvstråkets NV ände (figur 6). Grustagets äldre, östra del, är numera igenväxt och här finns en<br />
skjutbana. I den västra delen bedrevs täkt till och med 2002, och här finns ännu upplag av<br />
täktmaterial som brukas av markägaren (figur 4). Kring grustagets västra kant har vegetationsskiktet<br />
tagits bort maskinellt inför fortsatt täkt. Den avschaktade remsan sträcker sig längs 210 m av<br />
grustagets kant, och är mellan 5 och 25 m bred (figur 7, 8 och 9). Bakom den avschaktade remsan,<br />
liksom längs det utvidgade grustagets södra ände, finns dumphögar från schaktningen. Här och var<br />
ligger också enstaka större block som rullats undan av schaktmaskinerna. Otydligt avgränsade lager<br />
med dumpmassor täcker dessutom delar av de avschaktade ytorna, och det är stundtals svårt att<br />
avgöra om ytlagret endast är omrört vid schaktningen, eller om massor påförts. Bakom<br />
dumphögarna i SV finns ett stråk med påförda massor som täcker ett ursprungligt vegetationskikt,<br />
troligen har material påförts i syfte att skapa en körväg (figur 10). Stenåldersfynd ligger synliga både<br />
på de avschaktade ytorna och i dumpmassorna.<br />
- 8 -