2004:7 - SAU

More documents

Recommendations

Info

Figur 17. Plan över anläggningarna på norra området (överst), och profil över A3188 och A3218 (underst). Skalstocken gäller planen, anläggningsprofilerna är återgivna förstorade x4 i förhållande till planen. - 21 -
14 C-DATERING Sju prover lämnades in för 14 C-datering hos Göran Possnert och Maud Söderman på Ångströmlaboratoriet, av dessa var ett ”ett reservprov” då det fanns anledning att befara att ett av de ordinarie proverna innehöll för lite kol för datering. Urval av prover för datering gjordes för att besvara en rad frågor. På ett grundläggande plan var det önskvärt att pröva den typologiska datering av fyndmaterialet som tidigneolitiskt, vidare var det angeläget att klargöra det kronologiska förhållandet mellan den sparsamt dekorerade trattbägarkeramiken på den något högre belägna norra ytan, och den rikt dekorerade trattbägarkeramiken på den lägre belägna södra ytan. Då förekomst av tamboskap under tidigneolitikum fortfarande anses som kontroversiellt (Persson 1999 s.103-106), var det angeläget att direkt datera kobenen från Trössla. 14 C-datering av brända ben är en tämligen ny företeelse, först vid slutet av 1990-talet publicerades de första lyckade försöken med metoden (Lanting & Brindley 1998, Lanting m.fl. 2001). Jag (Hallgren) har i samarbete med Göran Possnert och Maud Söderman vid Ångströmlaboratoriet, Uppsala Universitet, genomfört en serie om 30 14 C-dateringar av brända djur- och människoben från tidigneolitiska kontexter i Mälardalen, med goda resultat (Hallgren manuskript). Brända ben är utmärkta som material för 14 C-datering då de utgör ett primärt arkeologiskt källmaterial (till skillnad från träkol), och dessutom har en låg egenålder (Lanting m.fl. 2001 s.250). Två av benen från nötboskap från norra ytan på Trössla var tillräckligt stora (>1 gram) för datering, dessa daterades till första delen av tidigneolitikum (figur 18). De två dateringarna är inbördes signifikant oliktida, och representerar således sannolikt två olika kor med något olika absolut ålder. Det ena benet (två fragment med passform) påträffades i fyllningen till anl. 3188 (ruta 1051), det andra i den intilliggande rutan 1054. Dateringarna placerar dem bland de äldsta daterade kobenen i Skandinavien, se vidare Sammanfattande diskussion. Från norra ytan daterades även två förkolnade hasselnötskal (varav ett var det omtalade reservprovet). Hasselnötskal är lämpliga att datera då de inte har någon egenålder (Segerberg 1999 s.108). De aktuella hasselnötskalen påträffades i en ruta (1026) som var omrörd vid grustäktsschaktningen, då de var de enda hasselnötskal som påträffades vid undersökningen valdes de likväl ut till datering. 14 C-dateringen visade att de var av recent ursprung. Från södra ytan daterades en organisk beläggning på insidan av en krukskärva från kärl 7 (jfr. figur 23). Organiska beläggningar av denna sort kallas ofta för ”matskorpor”, och det är troligt att det rör sig om just en jäst eller bränd beläggning från tillagad föda (Segerberg 1999 s.108-109). Matskorpor är lämpliga som dateringsmaterial då det man daterar har en direkt koppling till det arkeologiska materialet (keramiken). Om innehållet i den organiska beläggningen har ett marint ursprung kan den vara behäftad med en reservoareffekt, vilket ger en skenbart äldre datering av matskorpan (Persson 1999, jfr. Lindqvist & Possnert 1997, Lanting & van der Plicht 1998). Persson har föreslagit ett gränsvärde på -25‰ δ 13 C för att urskilja en marin påverkan i organiska beläggningar på keramik (Persson 1999 s.35), matskorpan från Trössla har ett δ 13 C värde av -25,9‰ vilket enligt Persson skulle indikera ett terrest ursprung. - 22 -
Page 2 and 3: TRÖSSLA, EFTERUNDERSÖKNING AV EN
Page 4 and 5: Figur 1. Utdrag ur gröna kartan 9I
Page 6 and 7: Figur 2. Utdrag ur ekonomisk karta
Page 8 and 9: Jag (Fredrik Hallgren) inspekterade
Page 10 and 11: Det undersökta området ligger mel
Page 12 and 13: Figur 9. Södra ytan från NV. Sål
Page 14 and 15: Sköttedal är belägen på Enköpi
Page 16 and 17: På Södertörn har en mindre inlan
Page 18 and 19: Figur 13. Spridningen av ytfynd på
Page 20 and 21: Figur 15. Södra området med de un
Page 24 and 25: Ett gränsvärde som -25‰ är doc
Page 26 and 27: FYND Fynden från efterundersöknin
Page 28 and 29: a b Figur 20. Krukskärvor från no
Page 30 and 31: Från kärl 7 påträffades 46 kruk
Page 32 and 33: Figur 25. Skärvor av trattbägare
Page 34 and 35: Figur 27. Flintspån från Älby,
Page 36 and 37: Brända ben och arkeobotaniskt mate
Page 38 and 39: Figur 30. Ytfynd av brända ben på
Page 40 and 41: Figur 34. Sten påträffad vid rutg
Page 42 and 43: Figur 38. Keramik påträffad vid r
Page 44 and 45: SPÅNET FRÅN TRÖSSLA av Helena Kn
Page 46 and 47: Den vänstra eggen är på motsidan
Page 48 and 49: Figur 43. 400x mikroskopförstoring
Page 50 and 51: Figur 45. Stenskada som löper som
Page 52 and 53: Hittills har sådana spån hittats
Page 54 and 55: Metod I analysen ingår en art- och
Page 56 and 57: Figur 48. Art- och benslagsfördeln
Page 58 and 59: Övriga benfynd i den södra delen
Page 60 and 61: SAMMANFATTANDE DISKUSSION Under per
Page 62 and 63: De två ben från nötboskap som da
Page 64 and 65: ”Åsikterna är delade om de tidi
Page 66 and 67: Graner, G. 2003. From sherds to sha
Page 68 and 69: Lidström-Holmberg, C. 1998. Prehis
Page 70 and 71: TEKNISKA OCH ADMINISTRATIVA UPPGIFT
Page 72 and 73:
Bilaga 1. 14 C-Analys
Page 74 and 75:
Bilaga 3. Lantmäteriprotokoll
Page 76 and 77:
Lösf. X-koordinat Y-koordinat höj
Page 78 and 79:
Lösf. X-koordinat Y-koordinat höj
Page 80 and 81:
Ruta X-koordinat Y-koordinat höjd
Page 82 and 83:
Fnr Ruta Anl. Lösf. Antal Vikt Dek
Page 84 and 85:
Page 86 and 87:
Page 88 and 89:
Bilaga 7, Stenfynd Fnr. Ruta Anl. L
Page 90 and 91:
Fnr Lösf. Ruta Anl. Art Antal Vikt
Page 92:
Fnr Lösf. Ruta Anl. Art Antal Vikt
show all

2004:7 - SAU

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?