Kärlekens Gåva Irja Malmgren - Mentor

Kommande helg skulle egentligen varit den sista eftersom
vår plats var uppbokad av andra campingsugna från den
förste juli. Vår trevlige campingvärd lovade dock att fixa
en annan plats till oss trots att det var fullbokat. Han delade
en stor långliggarplats till två mindre platser istället, så nu
kunde vi ha vagnen kvar hela juli och augusti också. Så
innerligt hjärtligt glada vi blev. Jörgen och camping-chefen
blev riktigt goda vänner, det blev Jörgen alltid med alla
han träffade. Det berodde väl på att han för det mesta alltid
var glad, positiv och humoristisk.
Barnbarnet
Den femte juli var det dags igen att åka till husvagnen och
denna gången med vårt barnbarn. Han tyckte att det var
jättespännande med husvagn. Det roligaste var när vi promenerade
ner till stranden med honom. När han fick syn på
denna vidsträckta strand, så utbrast han: ”Oj, vilken stor
sandlåda!” Det byggdes slott och bakades sandkakor och
morfar och jag njöt av varje stund.
Så gick vi ner till havet. Vågorna hade gått så långt upp på
stranden att det hade bildats små vattenpölar som var ett
par decimeter djupa i mitten. Vårt barnbarn hade både
regnställ och gummistövlar på sig så vi tyckte inte att det
gjorde något att han plaskade i pölarna. Han hade fått med
sig en liten kakform som han lekte båt med. När denna
blåste ut i mitten av pölen plaskade han efter och skulle ha
tag på den. Vattnet forsade in i stövlarna på honom, han
tappade balansen och föll pladask med ansiktet under vattnet.
Jag blev förskräckt och lyfte upp honom omedelbart,
men han bara skrek vilt av förtjusning och kastade sig flera
gånger till. Han sprattlade med armarna och benen, ropandes
gång på gång: ”Mommo, moffa titta badar!” Han ville
absolut inte gå därifrån, det hjälpte inte ens att locka med
glass och vi lät honom hållas. Människorna som promenerade
förbi stannade upp och skrattade så hjärtligt åt honom.
En dam som passerade sa: ”Det kan inte vara mamma och
pappa, det måste vara mor eller farföräldrar som passar
honom, eller hur?” Vi skrattade gott tillsammans. Ja, inte
hade då mamma och pappa tillåtit honom att bada med
kläderna på. Ibland måste man få ha lite busroligt, det
skulle ju bli härliga minnen. Efter de här strapatserna, sma-
- 20 - - 21 -