Kärlekens Gåva Irja Malmgren - Mentor

Sista kvällen
Det blev fredag den sjätte september men tyvärr ingen resa
till Borrbystrand. När Jörgen kom hem klockan sju på
kvällen sa han: ”Kan vi vänta med att åka till i morgon?
Jag känner mig alldeles för trött och det blir så sent när vi
kommer fram?” Han såg verkligen sliten ut tyckte jag och
vi bestämde oss för att åka tidigt på lördag morgon istället.
Vi åt av maten som var avsedd för campingen, gick upp på
andra våningen, bänkade oss framför TV:n och tittade på
”Sikta mot stjärnorna”. Det blev bra det också. Jörgen satte
sig i sin ”pappafåtölj” och jag satte mig i soffan bredvid.
Jag hade inte vågat berätta för Jörgen om mitt medlemskap
i föreningen ”Sökarna”, antagligen var jag rädd för hans
utlåtande. Jag var rädd att han skulle tänka att jag hade blivit
knäpp. Han hade absolut protesterat och skakat på huvudet
i vanliga fall. Jag tog mod till mig, lutade mig fram mot
honom och tog tag i hans fötter - klädda med vita tubsockar
- som jag ruskade om lite och berättade. Döm om min förvåning
när han lugnt bakåtlutad i fåtöljen bara sa: ”Så skönt för
dig.” Det var definitivt inte likt honom! Samtidigt som jag
blev väldigt förvånad blev jag väldigt glad.
När programmet var slut gick vi in i ett så kallat träningsrum
(där jag gympar ibland) och sjönk ner i våra sköna
kulfåtöljer. Rummet är helt i fur även golvet och det ger
sådan värme och stämning. På ett litet korgbord med glasskiva
på, stod en pelargon och spred sin glädje.
Cd-spelaren med sina kraftiga högtalare inbjöd oss till att
spela ”Imagine” med John Lennon som var en av Jörgens
favoriter, men även min. Vi dansade och höll hårt om var-
andra och lustkänslorna växte och växte. Vi kunde härja
som vi ville eftersom vår son hade åkt med sin flickvän
och hennes föräldrar till ”Konäset”, som ligger i närheten
av Växjö i Småland. Vi hade hela huset för oss själva. Min
älskade Jörgen och jag dansade, skrattade och sjöng av
hjärtats lustar. Vi hade det verkligen obeskrivligt skönt.
Vid midnatt lade vi oss för att älska, men tyvärr fungerade
det inte för Jörgen. Det hade aldrig hänt förut. Han sa att
han kände sig alldeles för trött så vi släckte lampan, kröp
tätt intill varandra och somnade.
- 32 - - 33 -