Kärlekens Gåva Irja Malmgren - Mentor

Han riktigt stirrade på mig med stränga ögon, som om han
ville få det ordentligt inpräntat i mig. Jag öppnade ögonen
och tittade ut genom sovrumsfönstret, fortfarande med
dessa rusiga känslor i mig såg jag ett silverglänsande fågelstråk
flyga så nära att de nästan snuddade vid fönstret. Det
var som om allting med en gång stod klart för mig. Jag
ropade högt: ”Ja Jörgen, jag har förstått.” Precis när jag
hade sagt det gnistrade det till uppe i högra hörnet av rummet.
Det var exakt en likadan stjärna som jag sett tidigare.
Det måste betyda att själen for iväg. Jag pussade insidan på
min hand, skickade iväg en slängpuss och sa: ”Farväl min
älskade Jörgen.” Jag låg en stund och njöt av mina känslor.
Jag var sprickfärdig. Jag ville skrika ut till hela världen vad
jag upplevt. Vilken KÄRLEKSGÅVA.
Jag ropade, nästan skrek till kusinen och sonen att komma.
Sedan fullkomligt bara sprutade det ur mig. De tittade på
mig med blandade känslor, men föll snart in i samma glädjefnatt
som jag. ”Jag är fullständigt övertygad om att själen
lever vidare i andra dimensioner efter det här”, sa jag. De
visste väl inte riktigt vad de skulle tro, men de var glada
för min skull. ”Jag vill också uppleva något med pappa” sa
sonen. ”Du ser det, när du tror det” sa jag. Liksom sin
pappa hade han svårt för att tro på det han inte kunde se.
Jag ville så gärna att han skulle känna det jag kände.
Denna morgonen var det inga problem med att stiga upp.
Jag skuttade ur sängen och sprang in i badrummet. Det var
så skönt att duscha. När jag hade torkat mig svävade jag
ner i köket på små moln och gjorde frukost.
Dagen innan hade kusinen och jag bestämt oss för att åka
till Viken och promenera. När vi kom dit ville kusinen först
titta på ett hus som hon hade bott i några somrar tillsammans
med Jörgens föräldrar. Hon blev så lyrisk när hon berättade
om alla upplevelser med lek och bad på stranden.
Jag kände ett starkt behov av att gå ner till vattnet och
tänka med mitt hjärta. Varje gång jag gick in i mig själv
fick jag denna härliga känsla som när Jörgen var hos mig.
Hela dagen gick jag runt och skrattade, även sedan vi kommit
hem igen och glädjen smittade av sig på alla. När vi
kom hem ringde jag min dotter och berättade vad jag upplevt
på morgonen och hon blev också så glad och lycklig
över detta.
- 52 - - 53 -