RoL 1:01 - Föreningen Lärare i Religionskunskap

DEN VÄRDEFULLA ELEVEN 

RoL 1:01

Religion och Livsfrågor 

Utges av Föreningen Lärare i Religionskunskap 

Årgång 34 

ISSN: 0347-2159 

Redaktör 

Sven-Göran Ohlsson 

Ansvarig utgivare 

Nils-Åke Tidman 

Redaktionens adress 

c/o Sven-Göran Ohlsson 

Djupadalsvägen 18, 241 36 Eslöv 

tfn 0413-55 55 44 

Annonser 

Gunnar Iselau 

Fossilsvängen 2, 593 37 Västervik 

tfn 0490-193 49 

Prenumeration & distribution 

Docent Rune Larsson 

Furugatan 16, 234 41 Lomma 

tfn 040-41 13 64 

FÖRENINGEN LÄRARE I 

RELIGIONSKUNSKAP (FLR) 

Ordförande 

Adjunkt Nils-Åke Tidman 

Ö Bäckevägen 32, 433 63 Partille 

tfn 031-26 56 96 

Vice ordförande 

Docent Olof Franck 

Poppelvägen 6 C, 541 48 Skövde 

tfn 0500-43 01 08 

Sekreterare 

Adjunkt Ingemar Lundström 

Leires väg 84, 443 51 Lerum 

tfn 0302-157 52 

Skattmästare 

Docent Rune Larsson 

Furugatan 16, 234 41 Lomma 

tfn 040-41 13 64 

Ledamöter 

Adjunkt Ola Björlin 

Narvavägen 9, 724 68 Västerås 

tfn 021-13 15 38 

Adjunkt Bodil Liljefors-Persson 

Ö. Bernadottesgatan 82, 216 17 Limhamn 

tfn 040-16 28 86 

Universitetsadjunkt Stefan Myrgård 

Götgatan 24 B, 752 22 Uppsala 

tfn 018-55 00 38 

Adjunkt Sven-Göran Ohlsson 

Djupadalsvägen 18, 241 36 Eslöv 

tfn 0413-55 55 44 

Adjunkt Kristina Sjöstrand Mellander 

Medikamentgatan 30, 434 42 Kungsbacka 

tfn 0300-167 56 

ÅRSBOK 

Redaktör Docent Olof Franck 

ISSN: 0348-8918 

MEDLEMSKAP 

Medlem blir man enklast genom att anmäla 

till skattmästaren. Adress ovan. 

För medlemsavgiften (200 kr) erhåller 

man årsbok och tidskriften. 

För pensionärer är avgiften 150 kr. 

För studerande är avgiften 100 kr. 

FLR postgiro 15 69 53-2 

FLR bankgiro 131-2222 

Tryck 

Prinfo/Team Offset & Media, Malmö 

2 RELIGION & LIVSFRÅGOR 

REDAKTÖREN HÄLSAR 

Den värdefulla eleven 

Under ett kort men givande telefonsamtal med Gunnar Iselau, bl.a. 

ansvarig för annonserna i vår tidning, föddes temarubriken för RoL 

1:01. 

I styrelsen hade vi under en tid bl.a. samtalat om de utmaningar 

och möjligheter på olika nivåer som arbetet med skolans värdegrund 

och det etiska perspektivet i styrdokumenten utgör för vårt ämne. 

Re-ämnet, inte som mål i sig utan som ett redskap och medel i unga 

människors utveckling och växande, har självklart en uppgift i det här 

sammanhanget. Det var vi alla eniga om, men hur klargöra och 

tydliggöra detta – inte minst för ansvariga politiker? Olika artiklar i 

anslutning till dessa tankar och funderingar började strömma in till 

redaktionen. Men vilken var den övergripande och samlande 

rubriken, temat för RoL 1:01? 

– Eleven är naturligtvis värdefull i sig, men även för lärarens 

möjligheter att genomföra och få resultat av sin profession. 

Och därmed för lärarens eget lärande och växande i sin självtillit, 

säger Gunnar. 

– Ja? säger jag, och det blir några sekunders tystnad i luren. 

– Varför inte kalla numret för ”Den värdefulla eleven”? säger 

Gunnar och tillägger, du har tio helsidesannonser och så vill jag själv 

också skriva några rader! 

– Bra, säger jag, vi hörs! Och samtalet avslutas. 

Du är värdefull! 

Som lärare i religionskunskap förvaltar vi språket som öppnar och ger 

tillträde till det som många i dagens samhälle har svårt för att formulera 

och därmed verkligen upptäcka. Häri ligger en del av vår styrka 

och vårt uppdrag. Att vägleda unga människor och att hjälpa dem att 

se bakom den yta och fasad, som gömmer det gemensamt mänskliga, 

dvs våra yttersta existensvillkor, är ingenting mindre än att tydliggöra 

varje människas värde i vår värld. För oss som undervisar i religionskunskap 

ligger den pedagogiska utmaningen och konsten i att upprätta 

möten mellan människor och levande traditioner för att därmed 

levandegöra de goda värdena i kampen mot det onda och nedbrytande 

i tillvaron – en nog så angelägen och värdefull uppgift. 

Aktivera mera! 

Vill Du som känner ansvar för skolans viktigaste ämne göra en insats? 

Samtala med Dina kollegor om vår förening! Samla några re-lärare 

från Din skola eller från några skolor i hela Din kommun till en träff! 

Gör en exkursion eller ett studiebesök! Det behöver inte bli ett alltför 

betungande extraarbete. Tvärtom, tror jag, har det i sin förlängning 

mycket att ge samtliga inblandade. 

Självklart är Du alltid välkommen att medverka i Din tidning! 

Det är Dina erfarenheter och Dina reaktioner som är till nytta för oss 

andra som också undervisar i religionskunskap. Många vill ha fler tips 

och idéer i tidningen. Här kan just Du göra en insats! 

Sven-Göran Ohlsson

4 Ordförandetankar 


6 Den värdefulla eleven 

Gunnar Iselau 

8 Än en gång Corrymeela 

Rapport från ett värdegrundsarbete i 

Nordirland 

Ola Björlin 

Per-Olof Fjällsby 

Kung Eriks väg 13, 

656 38 Karlstad 

Fotograf: Stefan Bresche 

INNEHÅLL 

Roland Hallgren 

Institutionen för 

Samhällsvetenskap 

Box 905, 

391 29 Kalmar 

10 Värdegrund eller värdegrunder? 

Läraranteckningar från ett 

källarhål 

Olof Franck 

15 I morgon är väl en annan dag? 

En lärarutbildares betraktelse 

och frågor 


18 Kan du höra vindhästen? 


MEDVERKANDE I DETTA NUMMER 

Gunnar Iselau 

Fossilsvängen 2, 

593 37 Västervik 

Dessutom medverkar styrelsemedlemmar, se adresser sidan 2! 

utdraget 

Människorna är inte bara sig själva: de är också trakten där de är födda, 

lägenheterna i staden, eller gården på landet där de lärde sig gå,lekarna de lekte 

som små, sagorna de lyssnade till, maten de åt, skolorna de gick i, idrotten de 

utövade, poesin de läste, den gud de trodde på. 

William Somerset Maugham 

DEN VÄRDEFULLA ELEVEN 1:01 3

Det blåser åter kring vårt ämne religionskunskap. 

Nu gäller det gymnasieskolan. 

Efter skolministerns framförande av sina 

önskemål om att få in ”social kompetens” på skolschemat 

har tydligen en projektgrupp inom utbildningsdepartementet 

arbetat vidare med förslaget. 

I skrivande stund är det svårt att bedöma. 

Ett etik- och livsfrågeorienterat ämne som omfattar 

samhällskunskap, religionskunskap och historia, kan 

erbjuda större möjligheter för eleverna att utveckla en 

personlig livsåskådning med skolans som hjälpmedel. 

Men det kan också bli en väldigt ytlig 

”ad hoc”-skapelse, där endast de politiskt korrekta 

frågorna och svaren får plats samt där det kommer att 

saknas plats för fördjupad bekanskap med de stora 

religiösa och profana idétraditionerna. Det sista är den 

allvarligaste risken med ett ämne som är alltför inriktat 

just på vår tid. 

Men låt diskussionen gå vidare. FLR kommer självklart 

att följa diskussionen och ta fram underlaget från 

utbildningsdepartementet för att bilden av vad som är i 

görningen skall bli tydlig. 


ORDFÖRANDETANKAR 

Vart är religionsämnet 

Nystart för FLR:s hemsida! 

I nästa nummer av RoL presenterar Stefan Myrgård 

FLR:s nya hemsida och dess möjligheter. 

Se hemsidan som ett komplement till RoL med 

möjlighet till aktuell information och debatt. 

Mer i nästa nummer! 

FLR på Internet 

http://www.gamdat.se/flr/ 

på väg? 

Så till ett helt annat ämne: Ni som vill träffa kollegor som 

undervisar i religionskunskap i olika europeiska länder har 

ett gyllene tillfälle i slutet av augusti och början av 

september detta år. Då håller EFTRE sin vart tredje år 

återkommande konferens. Platsen detta år är Edinburgh 

och ämnet: 

”Handling Truth Claims In the RE Classrooms of 

Europé”. 

Konferensen börjar den 30 augusti och pågår till 

den 2 september. Konferensen kostar 300 pund och 

anmälning måste ske senast 31 maj. 

Ni som är intresserade är välkomna att kontakta mig 

för att få programmet och anmälningsblanketten. FLR 

kommer också att lägga in information om konferensen 

på hemsidan. 

I nästa nummer 


• presenterar Stefan Myrgård FLR:s reviderade 

hemsida. 

• berättar Lilian Nilsson och Rune Jönsson vid 

Lärarhögskolan i Malmö om sin medverkan i 

utbildningen av några lärarlag inom 

utbildningsdepartementets satsning ITIS i skolan. 

Manusstopp är den 30 mars! 

Skicka Ditt bidrag till 

Sven-Göran Ohlsson, 

Djupadalsvägen 18, 241 36 Eslöv!

Om livsåskådningar i vår tid 

Livets kurs – Stora boken 

för kurs A och B innehåller: 

• Livsfrågor och etiska frågor. 

• Trosriktningar och religiösa 

traditioner i dagens Sverige. 

• Världsreligionerna och den 

profana livssynen. 

• Religionsfilosofi och religionspsykologi. 

• Meditation och mystik. 

• Geografiska områden där religioner 

och politik hänger samman 

i konflikt och samverkan. 

• New Age, nära-dödenupplevelser, 

övernaturliga 

fenomen. 

• Beskrivningar av människors 

tro- och livssyn. 

• Möten och intervjuer med människor 

med olika livsåskådning. 

• Uppgifter att arbeta med. 

• Omfattande antologidel. 

Ola Björlin är lärare i religionskunskap, 

filosofi och svenska på Rudbeckianska 

gymnasiet i Västerås. 

Bestnr/f-pris exkl. moms 

622-2210-4 Livets kurs – Stora boken 

Religionskunskap A och B, 221:- 

384 sidor, fyrfärg, hårdband 

www. 

Egen hemsida på Internet 

med länktips för bokens olika avsnitt och 

länkar som kan utnyttjas i uppgiftsarbete 

samt litteraturtips. 

www.bonnierutbildning.se/livetskurs 

För elever som 

endast läser 

A-kursen finns 

Livets kurs, 

Religionskunskap 

A. 

Order/Information 

Tel 08-696 86 00 

Fax 08-696 86 10 

www.bonnierutbildning.se 


622-0897-7 Livets kurs 

Religionskunskap A, 174:- 

224 sidor, fyrfärg 


• GUNNAR ISELAU 

Den värdefulla 

eleven 

Utan värde ingen mening och inget lärande 

Alla elever i Sverige vill lära sig läsa, skriva och räkna. Ändå är det 10-20% som har 

svårigheter. Är det eleverna som är värdelösa? Ska vi satsa ännu mer på ”värdelösa” 

ämnen som matematik, svenska och engelska? Att något radikalt måste göras börjar 

nu bli klart för regeringen, och inte minst för Skolverket, som under Mats Ekholm, 

aviserar ett aktivare stöd till skolorna för att nå bättre resultat. Artikelförfattaren 

Gunnar Iselau, sakkunnig i kursplansarbetet, för in begreppet 

”den värdefulla eleven” som basverktyget för konkret resultatförbättring. Och 

lanserar re-kunskapen som det nya basämnet. 

”MAN BRUKAR JU SÄGA ATT LIVET ÄR ibland regn och 

ibland solsken, men på mig verkar det regna hela tiden!” 

Detta konstaterar med en suck eleven Ted i tv-dokumentären 

”Skola” som just nu går i TV4. I den påföljande scenen 

står en upprörd lärare bakom Ted, kommenderar och 

pekar på dörren medan Ted sakta reser sig och går ut. En 

lärare som förmodligen helst av allt skulle vilja hjälpa Ted, 

men ser sig tvingad att köra ut honom. 

En annan lärare full av frustrationsblandad empati 

hotar och lockar Ted för att få honom att göra något så 

hon kan sätta G i åtminstone svenska/matte/engelska. 

Och allt blir fel. Ted lär sig inget och läraren känner 

sig misslyckad. Att det blir fel är faktiskt helt konsekvent, 

enligt de gällande styrdokumenten, för så är det inte 

tänkt. Grundfelet är att Ted blir nedvärderad, när forskning 

visar att lärande sker i meningsfulla sammanhang. 

Utan värde ingen mening och inget lärande. 

Den värdefulla eleven – en förutsättning 

Varje elev är naturligtvis värdefull i sig, men även genom 

att avgöra lärarens möjligheter att genomföra och få resultat 

av sin profession. Och därmed för lärarens eget lärande 

och växande i sin självtillit. 

Värdefull i sig 

Ted, liksom hans kamrater och alla vi andra, har var och 

en ett utvecklat värdesystem, mer eller mindre medvetet. 

Det är kopplat till en uppfattning om livet och de samband 

och sammanhang som påverkar värdena positivt och 


negativt. Tillsammans ger det en bild, en livssyn, En bild 

som som påverkas och förändras varje dag. I denna inre 

bild är självtilliten en kärna. Och självtilliten är i sig en 

förutsättning för nyfikenhet och lärande. Därför bygger 

skolans uppdrag just på denna elevens inre bild, vilket gör 

den inre bilden dubbelt värdefull. Värdefull både för eleven 

men också för lärarens möjligheter att få rätt inriktning 

och ett bra resultat. 

Värdefull för läraren 

Lärarens uppgift är att ”tolka de nationella kursplanerna 

och tillsammans med eleverna planera och utvärdera 

undervisningen med utgångspunkt i elevernas förutsättningar, 

erfarenheter, intressen och behov”. Detta innbär 

att läraren blir helt ställd utan elevens medverkan. På så 

sätt är eleven utomordentligt värdefull för läraren. 

Värdefull för resultatet? 

Inget lärande sker om inte eleven känner sig som subjekt 

i den lärande processen. Och att eleven ser mening 

med sin insats. Därför måste allt lärande utgå från elevens 

tänkande, annat är slöseri med tid och resurser. 

Det innebär att eleven i praktiken avgör resultatet av 

lärarens insats, vilket gör eleven värdefull både som 

medel och mål. Läraren vill ju medverka till något 

bestående, något värdefullt. Inget som är glömt om ett 

par månader. 

Att utgå från att varje elev är värdefull är en sak. Hur 

växlar man över detta i praktiskt skolararbete?

Värdefull organisation av 

skolarbete 

Det finns fortfarande skolor där eleverna 

som är mitt inne i sitt arbete plötsligt måste 

avbryta det för att det kommer in en lärare 

som ska ha ett annat ämne med dem. Detta 

är ingen bra situation för lärande. Och det är 

inget som säger att det ska vara så. 

Vad kännetecknar en värdefull organisation? 

Som all organisation är ju syftet att 

optimera produktionen för att skapa mervärde, 

så även med skolans organisation. Istället 

för begreppet mervärde används i läroplan 

och kursplaner begreppet ”Mål att sträva 

mot”. Det är dessa sk strävansmål som organisationen 

av skola ska främja. 

Strävansmålen blir på så sätt den naturliga 

utgångspunkten för organisation av skola 

och kriteriet på hur bra organisationen är. 

De nya styrdokumenten och möjligheterna 

att avskaffa eller rucka på ämnestimplanen 

gör det nu möjligt och naturligt att : 

• Utgå från och låta eleverna bygga vidare på sina bilder 

av samband och sammanhang, där ämnesperspektiven 

ger djup och (be)grepp. 

• Använda tiden efter elevens behov av att göra färdigt, 

och inte efter ett veckovis ämnesschema. 

• Utgå från elevernas behov istället för behovet att följa 

läroboksförfattarens eller vanans uppstakade väg. 

Frågan är om det finns något grund i något styrdokument 

för att göra motsatsen? 

Re-kunskapen – Det värdefullaste 

basämnet? 

Matte, svenska och engelska. De är basämnen och de ger 

ingång till fortsatta studier. Det är de viktigaste ämnena. 

Därom tycks råda konsensus. Eller? Låt oss tänka efter, är 

det så att vi här kan ställa frågan om kejsarens kläder? 

Kan man istället hävda att de tre ämnena i själva verket 

är ganska värdelösa. Som ”redskap” så uttrycker de 

inga egna värden, utan värdet beror på i vilket syfte de 

används. Och som utgångspunkt för bra resultat i skolan 

är de i praktiken också värdelösa, just därför att de i sitt 

inre inte har något värde. Och har därmed inget som 

anknyter till elevens inre, till något sammanhang. Och då 

kan inget verkligt lärande ske. 

Vilket ämnesperspektiv är det då som anknyter till elevens 

inre, som kan utgöra en bas att utveckla sina kunskaper 

utifrån? Med andra ord att reflektera över och formulera 

sig i för henne eller honom viktiga livsfrågor, föra etiska resonemang 

och se konsekvenser av olika ställningstaganden. 

Jodå, de kursiverade orden är hämtade just från rekursplanen. 

Är det då så att det är re-kunskapen 

som är det värdefulla basämnet? Till vilket övriga 

so/no och praktisk-estetiska ämnesperspektiv kan 

relateras och skapa sammanhang. Och i arbetet 

med att se och utveckla samband och sammanhang 

tränas de tre sk basämnena på ett naturligt 

sätt. 

Om varje elev är värdefull, om lärande sker i 

meningsfulla sammanhang, är det inte då ganska 

lätt att hävda att re-kunskapen är nyckeln till 

bättre kunskaper i skolan, inte minst i 

svenska/matte/engelska. 

Gunnar Iselau 

DENVÄRDEFULLA ELEVEN 1:01 7

• OLA BJÖRLIN 

Än en gång 

PÅ CORRYMEELA CENTRE I BALLYCASTLE, 

där den nordirländska klippiga kusten 

stupar ner i Atlanten, pågår även 

dessa vinterveckor arbetet med försoning 

och fred mellan de 

sociokulturella traditionerna 

här, nationalister och unionister; 

fredsprocessen är 

åter inne i ett känsligt skede 

där diskussionerna fokuseras 

kring uppbyggandet av en reformerad 

polismakt och IRA:s inlämning av 

vapen. 

I ett samhälle där invånarna i sin vardag 

har fått uppleva vad avsaknaden av en fungerande 

värdegrund vill säga, är det ingen som förnekar det 

självklara behovet av den eller ser den som en intressant 

och trivsamt disputabel akademisk fråga. Svårare är det 

förstås att komma fram till hur den skulle kunna formuleras 

för att bli möjlig att praktisera. 

Det försoningscentrum som jag befinner mig på, och 

som jag nu återkommer till för fjärde gången sedan 1994, 

drivs av Corrymeela Community, en ekumenisk kommunitet 

med verksamhet på många håll, inte minst i skolor, 

på universitet och i lärarutbildningen, liksom bland församlingsaktiva 

inom olika kyrkotraditioner. Det finns ett 

huvudkontor nere i Belfast, men det är här uppe, uppe 

vid den stormpiskade kust där Skottland skymtar genom 

diset och där gröna, mjukt böljande kullar och berg plötsligt 

skär rakt ner i den brusande Atlanten, som hjärtat i 

Corrymeela finns. Corrymeela betyder ”kullen där vägen 

svänger” och hjärtat bland alla hus i gårdsanläggningen 

bär också det ett keltiskt ord: Croi (uttalas ”kree”). 


Corrymeela 

Rapport från ett värdegrundsarbete i Nordirland 

I ett samhälle där invånarna i sin vardag har fått uppleva vad avsaknaden av en 

fungerande värdegrund vill säga, är det ingen som förnekar det självklara behovet av 

den eller ser den som en intressant och trivsamt disputabel akademisk fråga, skriver 

Ola Björlin, gymnasielärare, läromedelsförfattare och lärarutbildare samt 

styrelsemedlem i FLR, som tillsammans med elever från Västerås besökt 

Corrymeela Centre i Ballycastle. 

Ett lyssnande öra i Europa 

The Croi är en rund byggnad som tycks sammanvuxen 

med marken. Den är som ett lyssnande öra, till hälften 

underjordisk, till hälften ovan jord, som om det skulle 

veta att de viktigaste och mest avgörande signalerna i livet 

lika mycket kommer som en viskning från det undermedvetna 

som från ett medvetet analyserande uppe i intellektet. 

I dess cirkulära inre är akustiken sådan att minsta 

viskning hörs. Här pågår samlingar och andakter varje 

dag och här lyssnar kommunitetens medlemmar och dess 

gästande grupper efter sin inre stämma men också till 

samtidens olika röster. Här förs samtalen om de mekanismer 

som sliter sönder samhällen – och som får dem att 

hålla samman (”samhälle” måste väl betyda ”hålla 

samman”?) och här hålls förböner för de politiska ledarna 

som har ansvar för fred och försoning. Dessa veckor arbetar 

flera grupper med gården vid Antrimkusten som bas; 

förutom vår grupp av elever och lärare från Global klass i 

Västerås, vistas här två grupper från USA som bedriver 

fältstudier och undersöker sin egen identitet. Dessutom 

har kommunitetens egna medlemmar, som alla har ett 

vanligt yrkesengagemang vid sidan av arbetet för 

Corrymeela och bor utspridda över hela Nordirland, en 

sammandragning under några dagar, en reträtt för att 

samla kraft inför ett nytt arbetsår. 

En hållbar samhällsutveckling 

Sedan kommuniteten skapades av Ray Davey i mitten av 

1960-talet har medlemsantalet växt till ca 200. Flera av 

medlemmarna är freds- och konfliktforskare vid 

University of Ulster och under 30 år har en strid ström av 

skrifter med analyser och kommentarer till utvecklingen i 

Nordirland och på andra håll i världen strömmat ur

Corrymeelas ”think tank”. Ofta är de böcker som produceras 

och de kurser som genomförs här tvärvetenskapliga i 

ordets bästa bemärkelse: Här handlar det om så komplexa 

företeelser att många slags forskningsinsikter behövs för 

att genomlysa dem. Insikter hämtade från psykologi, filosofi, 

teologi, sociologi, statskunskap, m.m. är nödvändiga 

för att kunna arbeta med konflikt- och försoningsfrågor. 

En av grundtankarna i den metodik som utvecklats i 

samband med cross-community-education (blandade 

grupper med ungdomar från protestantisk och katolsk tradition) 

är vikten av att alla får en trygg plats där man kan 

berätta sin historia och lyssna till andras livsberättelser. 

”Tell your story”-tanken innebär att allt äkta arbete med 

värderingar och pluralistisk mångfald måste ta sin 

utgångspunkt i att vi alla är beroende av ett sammanhang 

som format oss, att vi erkänner detta sammanhang, att de 

relationer vi bygger nu måste ta dessa olikheter med i 

beräkningen och att ett framtida samhälle, för att vara 

hållbart, inte bara ekologiskt utan också socialt, måste 

bygga in dessa insikter i alla möjliga sammanhang inte 

minst i skolorna. 

En hållbar värdegrund 

Corrymeelas manager för kurser och löpande program 

är Colin Craig. I ett seminarium med den Global klassgrupp 

som under tre veckor bedriver fältstudier i 

Corrymeelas regi, uttryckte han denna grundtanke med 

följande modell: 

T 

I S E 

D 

S = Sustainability, en hållbar sammhällsutveckling, 

ger liv och upprätthåller liv, 

hänger nära samman med 

T = Transformation, en beredskap inför de 

nödvändiga förändringar som måste genomföras 

för att en tillväxt i mänsklighet och 

värdighet skall kunna ske 

I = Interdependence, ett erkännande av att vi är 

ömsesidigt beroende och att tron att vi som 

individer skall kunna vara helt oberoende är 

lögn som vi snarast bör överge 

D = Diversity, mångfald och olikhet, något som 

vi, trots att det är svårt, måste lära oss att 

leva med, och till sist 

E = Equity, rättvisa och jämlikhet, där nyckelbegreppen 

på engelska är fairness, justice 

(gender based), där lika rättigheter både har en 

lokal och en global dimension. 

För att ytterligare ge profil åt Colin Craigs ”modell” vill 

jag återge det resomang som var hans motivering till att 

”independence is a lie” (och han kallar det för FEARS): 

F - Frihet (FREEDOM), som individualistiskt 

ideal och eftertraktad maximering av den egna 

lyckan, har i vårt samhälle som förutsättning och 

villkor att man lyckas strålande med sin 

E - Ekonomi (ECONOMY), vilket förutsätter 

att man arbetar mycket hårt och är beredd att offra 

en hel del av de relationer man annars kunde ha 

vilket gör oss hårdare och mer 

A - Alienerade (ALIENATION), ensamma och 

rationella, ekonomiskt sinnade individualister, 

måste vi mer och mer se samhället som fyllt av 

R - Rivalitet (RIVALRY), där konkurrens och kamp 

mot andra gör oss mer och mer olyckliga 

inombords och då vi innerst inne längtar efter 

gemenskap och relationer, blir det till slut 

S - Självdestruktion (SUICIDE), som liksom ett slags 

slutstation i resonemanget bildar den infernaliska 

motpolen till lyckan i toppen. Himmel och helvete 

produceras här, med glassig fasad på ena sidan och 

mardrömslik bakgård på den andra av detta 

nyliberalismens kulissbygge. 

Jag erinrar mig hur en lärarutbildare och religionsvetare i 

Belfast, Norman Richardsson, också han en av medlemmarna 

i kommuniteten, kommenterade den ständiga 

strömmen av pedagogiska idéer och etiska ideal som sköljer 

över oss som arbetar med skolfrågor.”En idé i skolans 

värld är aldrig bättre än de händer som den hamnar i.” 

Detta torde gälla i högsta grad om det som i Sverige 

har kommit att kallas värdegrunden. Allt kommer att 

handla om i vilken grad vi i skolans praktik kan utveckla 

en förmåga att hantera de här frågorna på ett konkret och 

konstruktivt sätt. Det gäller att kunna leva med olikhet, 

hitta vägar där vi kan vandra tillsammans med våra olikheter 

och ofullkomligheter, inte att tro oss kunna skapa 

likhet där det inte finns några förutsättningar. Grunden 

måste vara tillit och trygghet trots olikhet och mångfald. 

Rödhakesång 

Jag minns att jag vid mitt första besök häpnade över hur 

starkt fågelsången ljöd här på Corrymeela Center i april 

1994. Särskilt har jag i mitt inre sedan dess förknippat 

klippan ”där vägen svänger” med rödhakens porlande drillar. 

Nu, i januari 2001, väntade jag mig inte någon sång 

över huvud taget. Men över havet utanför The Croi hör 

jag varje dag storspovar flöjtande dra fram längs kusten 

och, faktiskt, varje morgon sjunger rödhakar lite prövande 

men med vårligt tonfall i buskagen kring gårdplanen. Allt 

börjar på nytt. 

Ola Björlin 

Corrymeelas hemsida: www.corrymeela.org 


• OLOF FRANCK 

Värdegrund eller 

Läraranteckningar från ett källarhål 

AUGUSTINUS FÄLLER PÅ ETT STÄLLE sitt bekanta yttrande 

om tiden, att så länge ingen spörjer honom vad den 

är vet han mycket väl vad den innebär, medan han inför 

frågan vad tid kan tänkas vara för något inte vet vad han 

ska svara. 

Något liknande gäller, skulle jag vilja påstå, för det 

numera rosade och risade begreppet värdegrund. Med 

tanke på att begreppet används i bestämd form, inte 

minst av ansvariga politiker och skoladministratörer, tycks 

det uppfattas ha en relativt bestämd innebörd. Kanske ligger 

det i så fall någonting i detta. Frågar man vederbörande 

om de vänligen skulle vilja förklara meningen med 

begreppet mer exakt, svävar de emellertid allt som oftast 

på målet och vrider in sig i alla möjliga och omöjliga sentenser 

vilka antingen har en glidning åt floskler och schabloner, 

eller också är så skenbart fyrkantigt hållna att 

ingen människa med någorlunda bildning på moralfilosofins 

och etikens område kan acceptera de förmenta definitionerna. 

I båda fall blir konsekvensen att vi som verkar 

på det pedagogiska golvet, lärare och rektorer i dialog med 

våra elever, blir förlorare. Vi förväntas tillämpa svävande 

begrepp och måldefinitioner som inte bara är skrivbordsprodukter, 

utan dessutom resultat av mer eller mindre 

ogenomtänkta och, eventuellt, endast halvt om halvt analyserade 

hugskott och idéfragment. 

I en mening kanske inte detta syns vara så mycket att 

bråka om. Att diskutera värdeteori eller etiska grundproblem 

är inte sällan att röra sig i ett spänningsfält mellan å 

ena sidan rätt så explicita förslag till definitioner av ”rätt” 

och ”orätt”, ”rimligt” och ”orimligt”, och å den andra en 

nyfikenhet på om sådana förslag möjligen döljer en och 

annan implicit ”hint” (för att använda ett ord i tiden), till 

alternativa tolkningar och innebörder. Men vad den gode 

filosofen då vet att hon eller han gör, är att ägna sig åt en 

medveten verksamhet mellan den snävsynta konkretionalismens 

och det flummiga gungflyets respektive poler. 


värdegrunder? 

Augustinus sa en bra sak: ”Älska och gör vad du vill”. Bättre kan väl inte skolans, 

och hela det mänskliga livets mål, uttryckas skriver Olof Franck, lektor, docent och 

vice ordförande i FLR. Om kärleken till och respekten för medmänniskor får man 

över huvud taget inte kompromissa. Men vilka kärlekens och respektens specifika 

vägar är i myllret av faktiska och tänkbara livssituationer: därom kan man, och 

måste man, tala mycket! 

Härvidlag föreligger en uppenbar skillnad i förhållande till 

vad ovannämnda skolbyråkrater tycks tro att de själva sysslar 

med – och anser att vi där ute i något slags pedagogiskt 

anpassad verklighet sedan ska tillämpa och leva upp till. 

Begreppet värdegrund 

Filosofen Roger Fjellström diskuterade ”Under strecket” 

i Svenska Dagbladet 001024 just denna diffusa hållning 

till begreppet värdegrund. Koncist återgiven kan hans 

kritik sägas rymma tre moment: 

1) Begreppet är i sig självt inte definierat, varför 

det i nuvarande form inte heller i någon 

konstruktiv mening tycks vara tillämpbart i 

skolans praktiska liv 

2) Från skolbyråkratiskt håll finns en övertro på att 

samtal och dialog på skolans verkstadsgolv ska 

lösa definitionsfrågan 

3) Skolpolitiker och -administratörer hanterar 

värdegrundsbegreppet som vetenskapligt baserat, 

vilket dessutom innebär att de tänker sig något 

slags uniformt eller strömlinjeformat 

definitionsfundament om vilket alla berörda 

lärare och skolledare måste kunna – ja, inte kan 

annat än – enas. 

Fjellström står på säker mark när han för fram sin första 

kritiska poäng. Man blir sannerligen inte riktigt klok på 

vad som egentligen avses med begreppet, och ville man 

nu veta detta i syfte att kunna föra ut och omsätta en 

någorlunda tydlig innebörd i praktisk handling hjälper 

det tyvärr inte mycket att läsa läroplansbetänkanden, 

styrdokument eller skolpolitiska promemorier. Själv finner 

jag härvidlag Skolverkets i år utgivna Med känsla 

och kunskap – En bok om de grundläggande värdena (red

eligion skolår 6–9 

Ny spännande religionsbok! 

Religion – Människor och tro. 

En ny lärobok för grundskolans 

senare år. Boken innehåller 

lättlästa texter om livsfrågor 

som är allmängiltiga och eviga. 

Världsreligionerna och hur de 

förhåller sig till de stora livsfrågorna 

får stort utrymme. 

Här fi nns också klassiska 

myter och berättelser om 

situationer i vardagen som 

ger möjlighet till inlevelse, 

diskussion och refl exion. 

Till varje kapitel fi nns en 

mängd uppgifter för att stärka 

baskunskaper och inspirera och 

vägleda till undersökande 

arbete utanför bokens pärmar. 

LE 31 

Ja tack, sänd utan kostnad ett 

cirkulationsexemplar till skolan: 

R0121-002 Cirkulationexemplar av 

Religion – Människor och tro. 

Endast ett ex/skola. 

R0021-002 Katalog 

Samhällsorienterande ämnen. 

Jag vill beställa: 

Expeditionsavgift, frakt och moms tillkommer. 

ex 21-18331-7 

Religion – Människor och tro, 192 sid. 

Introduktionspris 140:- Gäller t.o.m. juni 2001 

(ord f-pris 160:-) 

Liber AB, 113 98 Stockholm, tel 08-690 92 00 

almqvist & wiksell är ett förlagsnamn i liber ab 

Var vänlig texta! 

namn 

skola 

postadress 

postnr/ort 

undervisar i 

160:- 

140:introduktionspris 

Feb 2001 

Läromedelsinformation: Inga-Lill Eklund, tel 08-690 93 48, fax 08-690 93 36. 

Beställning genom Liber Distribution, Kundtjänst, 162 89 Stockholm, 

tel 08-690 93 30, fax 08-690 93 01/02. e-post kundtjanst.liberab@liber.se 

www.liber.se 

DEN VÄRDEFULLA ELEVEN 1:00 11

VÄRDEGRUND ELLER VÄRDEGRUNDER? 

A Tham, Liber distribution) vara ett riktigt lysande exempel 

på hur man lyckas breda ut sig på sisådär 150 sidor 

utan att få sagt så mycket som ett knyst om vad de i titeln 

nämnda värdena egentligen innebär, vilken moralfilosofisk 

bakgrund de har, vilka (värde)teoretiska analyser som kan 

tänkas vara relevanta med avseende på en förståelse av 

dem, hur de skulle kunna tänkas argumenteras i skolans 

praktiska verksamhet, varför det just är dessa värden som 

lyfts fram etc. 

Boken har den närmast farsartade undertiteln 

”Värdegrunden i praktiken”. De lösa 

resonemang om ”rätt” och ”orätt” som 

förs fram och tillbaka över de blekvita 

sidorna påminner inte så lite om de 

introducerande diskussionsupplägg som 

vi sedan länge inom ramen för etikundervisningen, 

i religions- och samhällskunskap t.ex., använt oss av 

på grundskole- och gymnasienivå. Jag är rätt säker på att 

många av våra elever skulle ha kunnat genomföra betydligt 

vassare och mer innehållsrika analytiska grepp på värdefrågorna 

än vad bokens författare lyckas med. Och detta 

är på ett sätt illa, förstås! 

Å andra sidan, om man önskar se aningen mer optimistiskt 

på saken, är denna reflexion kanske inte så oäven 

att ta på allvar. Vi är redan vana att i skolans värld få 

strukturera flummiga skrivbordsprodukter från högre ort, 

så ”varför sucka, varför klaga?” (som väl den obstinata och 

klart tänkande fröken Långstrump någonstans yttrar). De 

samtal och de dialoger som Fjellström i sin andra kritiska 

punkt ironiserar, eller åtminstone beklagar sig över, kan 

måhända leda mycket längre än man tror. 

De sokratiska samtalen 

I läroplanerna kan man läsa att det är demokratiska värderingar 

som ”människolivets okränkbarhet, individens frihet 

och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet 

mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och 

utsatta” som skolan ska gestalta och förmedla. Det här är 

bra sagt – vem vill protestera mot dessa honnörsord! Och 

här är det, vill jag till skillnad från Fjellström framhålla, 

bakåtsträvande att alltför ensidigt fixera det faktum att 

nämnda värden inte står mer preciserade än vad de gör. 

Moraliska värden och normer måste alltid, från tid till tid, 

från kultur till kultur, göras till föremål för analytisk diskussion 

och kritisk debatt. Detta är, som bekant, gamle 

Sokrates det kanske främsta exemplet på. Och själv har jag 

absolut ingenting emot att, såsom en blek och skugglik 

avbild av denne tänkare visserligen, traska runt bland 

mina elever och ställa underfundiga frågor om vad som 

kan tänkas vara ”rätt” resp. ”orätt” med avseende på, säg, 

kulturmöten mellan ”svenskar” och ”invandrare”, bögars 

och lespiskas rätt att älska (med) vem de vill, löneskillnader 

mellan kvinnor och män, vissa personers fallenhet för 

att kalla andra för ”hora” eller ”bitch” osv. En obstinat 

Pippi beväpnad med sokratiska frågor: det är ingen dum 

kombination. Och den kommer, är jag rätt säker på, 

betydligt längre i moralfilosofiskt hänseende än vad skol- 


byråkrater och andra skrivbordstänkare hittills visat sig 

göra. 

Kritisk kan man, i linje med Fjellström, vara mot den 

påtagliga flummigheten i styrdokument och skolverksprodukter 

vad gäller begreppet värdegrund. Men man kan 

också, och härvidlag återigen göra gemensam sak med 

honom, värja sig för den smått naiva övertro på strömlinjeformade 

definitioner och tillämpningar av begreppet 

vilka s. a. s. skulle vara oundvikliga för den som bara tänker 

”vetenskapligt”. 

Kunde man kanske få rekommendera höga vederbö- 

Vi är redan vana att i skolans värld få strukturera 

flummiga skrivbordsprodukter från högre ort, så 

”varför sucka, varför klaga?” 

rande att göra sig ett sisådär veckolångt besök på valfri 

skola i landet? Ett sådant torde kunna resultera i en viss 

tveksamhet inför att, i bestämd form, över huvud taget 

tala om ”värdegrund” som ett normativt – och normerande 

– begrepp. Skolkulturer ser väldigt olika ut, som 

bekant, och på varje skola levs livet och drivs verksamhet 

av elever, lärare och rektorer som inbördes representerar 

en lindrigt uttryckt stor spännvidd av värderingar och livsmönster. 

Jag avser här inte alls bara det faktum att den 

etniska mångfalden föreligger: också människor med 

inbördes gemensamma etniska rötter kan (tack och lov!) 

divergera vad gäller moraliska uppfattningar och etiska 

ståndpunkter. 

Det är just därför som de sokratiska samtalen – den 

sokratiska pedagogiken, om man så vill – blir så fundamental 

för den pedagogiska verksamhet som över huvud 

taget tar sig an värdefrågor. Slutsatsen av kritiken mot 

misshanteringen av värdegrundsbegreppet är inte att skolan 

inte ska ta ansvar för frågor som rör rasism, jämställdhet, 

mobbning, samlevnad och människovärde. Men man 

kan inte definiera detta begrepp om man inte först ger sig 

tid att begripa dess moralfilosofiska förutsättningar och 

dess olika analytiska skikt. Man kan heller inte genomföra 

ett användbart definitionsprojekt om man inte betraktar 

den pedagogiska verksamheten som den ser ut idag – dvs 

som så mångfacetterad att man hellre att tala om en existerande 

”värdegrund” borde tala om förhandenvarande ”värdegrunder”. 

Och, för det tredje sagt med anknytning till 

Fjellströms sista punkt, frågan om vilka värden skolan ska 

enas om att vårda och gestalta kan inte lösas på något slags 

positivistiska och vetenskapsforcerade grunder. Ska vi tala 

om en värdegrund – och jag tror nog att vi i en mening 

faktiskt både kan och bör göra det – så ska vi göra det på 

en vederhäftig filosofiskt och kulturellt väl förankrad bas. 

Verksamhet som redan är i full gång på 

det pedagogiska golvet 

På den gymnasieskola där jag verkar bedriver vi – och vi 

är på denna punkt säkert inte unika – ett intensivt arbete 

med frågor om människovärde och personlig rätt och 

integritet i centrum. Vi genomför antirasist- och jäm- 

forts. s. 24

TRADITION och FÖRNYELSE 

Visste du att en miljon elever har använt SOL på 1900-talet? Nu vill vi ge dig som är 

religionskunskapslärare och det nya årtusendets elever chansen att lära känna nya 

SOL 3000. Vi tror på både tradition och förnyelse och har valt att göra ett bra och väl 

fungerande läromedel ännu bättre och modernare. 

SOL 3000 RELIGION OCH LIV 7 

SOL 3000 Religion och liv 7 utgår från eleverna och deras verklighet. Grundtanken är att 

stimulera eleverna att jämföra, analysera, diskutera och ta ställning i etiska och religiösa 

frågor. Principen om människans lika värde är central, liksom ambitionen att skildra 

världen ur olika perspektiv, till exempel vad gäller manligt – kvinnligt, då och nu. 

Naturligtvis ger läromedlet också rejäla baskunskaper. Allmänbildning är viktig även i 

religionskunskap! 

Texterna är bearbetade och förenklade, och i den nya 

versionen har avsnitten om religion i forntida kulturer 

fått stå tillbaka för nyskrivna texter. Huvudtemat är 

Bibeln – böckernas bok. 

Texterna är indelade i två svårighetsgrader, nivå 1 och 

nivå 2. Efter varje avslutat tema finns ett uppslag med 

uppgifter på tre olika nivåer, som ger möjligheter till 

sammanfattning och fördjupning inom temat. 

Genom att eleverna själva kan välja svårighetsgrad tränas 

de att ta eget ansvar för sitt lärande. 

Till din hjälp som lärare finns en lärarpraktika, en frågebank 

på cd-rom och till hösten 2001 också en nätplats. 

Boken innehåller fyra teman: Människan i universum, 

Bibeln – böckernas bok, I antikens värld och Vad är rätt 

och vad är fel? 

SOL 3000 

från NATUR och KULTUR 

Författare: Leif Berg 

Boken utkommer i april 2001. 

Geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap för grundskolan år 6–9 

Bokförlaget Natur och Kultur. Läromedelsinformation: Box 27 323, 102 54 Stockholm. Telefon 08-453 86 00. Fax 08-453 87 95. 

Order/Kundtjänst: Förlagsdistribution Box 706, 176 27 Järfälla. Telefon 08-453 85 00. Fax 08-453 85 20. 

E-post: info@nok.se. Nätplats: www.nok.se. 


Religion för det 

mångkulturella Sverige 

De gamla berättelserna 

Lärarens bok 

Bokens texter är hämtade från 

de fem världsreligionerna: 

judendom, kristendom, islam, 

hinduism och buddhism. Här 

finns också intervjuer med 

människor som är engagerade 

i olika trosuppfattningar. 

Texterna och intervjuerna 

är anpassade för högläsning 

och följs av förslag till gemensam 

reflektion tillsammans 

med eleverna. 

Boken innehåller, förutom 

texter för högläsning, omfattande 

fakta för läraren samt 

pedagogiska kommentarer för 

arbetet i klassen. 

Elevböcker 

Mose och hans barn 

En gammaltestamentlig gestalt 

att samlas kring med berättelser 

från de monoteistiska religionerna. 

Buden är ett centralt 

kapitel inom världsreligionerna. 

Här finns också de spännande 

berättelserna om David 

och Goljat, Kung Salomo och 

hans vishet och Muhammeds 

vishet. 

Jesus och hans liv 

Nytestamentliga berättelser 

om Jesu liv och budskap för 

2000-talet. Här finns texter om 

kristen tro och gudstjänst i 

dag samt förslag till studiebesök 

i kyrkan för att se hur 

kristendomen lever vidare i 

våra dagar. 

Tro möter tro 

Skapelseberättelser från olika 

religioner och kulturkretsar. 


Skolår 4- 6 

622-2680-0 

Mose och hans barn 89:- 

622-2684-3 

Tro möter tro 89:- 

Bibel 2000. 

Texterna följer 

den nya svenska 

bibelöversättningen. 

I kapitlet Från asatid till nutid 

görs nedslag i den historielängd 

som leder fram till det 

nutida Sverige – ett mång-kulturellt 

land. Journalisten 

Elisabeth Adelsköld från Kamratposten 

har gjort intervjuer 

med barn från olika religiösa 

miljöer. 

622-2682-7 

Jesus och hans liv 

89:- 

622-2678-9 

Lärarens bok 4 – 6 305:- 


Tel 08-696 86 00 

Fax 08-696 86 10 

www.bonnierutbildning.se

En lärarutbildares betraktelse och frågor 

I morgon är väl 

INLEDNINGSVIS NÅGOT OM de reviderade kursplanetexterna. 

Att ha en gemensam textdel med SO-perspektiv 

stöder den helhet vi vill att eleverna i skolan ska förvärva 

och förvalta. Det finns en strävan att här se kunskaper 

som orienteringsmedel i process vilket känns uppfriskande. 

Det sägs i den reviderade texten att du är en ”människa 

bland andra människor”. Alltså du är unik, men du 

tillhör också en gemenskap som sträcker sig över gränser 

och genom historien. Detta förpliktigar till att odla individualism 

och personlig frihet i ständig relation till andra. 

Solidaritet är ett fint ord som kunde passa in här. Jag återkommer 

till en del av detta i mina reflektioner om religionsämnets 

natur. Skulle jag efterlysa något i kursplanetexten 

i stort så är det att tydligare men ömt sätta fingret 

på sköra storheter som dröm och fantasi. Helt enkelt peka 

på själva grundvalen för alla de sköna konsterna. Utan 

dröm och fantasi fanns ingen vetenskap, inga datorprogram, 

ingen poesi, ingen religiös tro eller spekulation. Allt 

vore stereotypt, ofritt och förutsägbart. 

Den ämnesrelaterade kursplanetexten för religionskunskapen 

tycker jag bär på goda intentioner fast jag som religionshistoriker 

och religionsfenomenolog ibland anar ett 

väl snävt västerländskt perspektiv och även saknar en 

vidare förståelse för det historiska perspektivets betydelse i 

religionernas värld. Utan historisk förankring hänger etiken 

löst – som kulor inför en julgransplundring. Detta 

kan ses som en överreaktion från min sida och kan då förklaras 

med min personliga vetenskapliga bakgrund. Men 

det är också trösterikt att det är på det sättet att så fort en 

text satts på pränt och blivit normerande så börjar förändringsarbetet 

igen. Detta syns vara en naturlag som allt 

och alla är underställda. 

• ROLAND HALLGREN 

en annan dag? 

Att öppet och frankt arbeta vidare och hävda religionens otvetydiga berättigande i 

lärarutbildning och skola känns som en uppgift väl värd en livslång kamp, skriver 

Roland Hallgren, professor i religionsvetenskap vid Högskolan i Kalmar. Målet är den 

goda skolan som fostrar och utbildar goda och fria medmänniskor till kampen för att 

reetablera, utveckla och upprätthålla det goda, öppna och generösa demokratiska 

samhället lokalt som globalt. 

Människosyn och frihet 

Det finns en grund som all undervisning vilar på. Denna 

grunds beståndsdelar är allas lika värde och lika rättigheter 

oavsett kön, ursprung och religion. Själva armeringen i 

detta fundament är demokratin. Angrips armeringen av 

förstörande krafter så faller den samhällsbyggnad som vilar 

på basen sönder och samman. Detta betyder, så vitt jag 

kan begripa det, att frågan: Vem är jag/du? – är en av de 

viktigaste frågorna som skolans religionsundervisning kan 

formulera. Varför har jag blivit den jag är och varför tycker 

jag som jag gör? Vad innebär det att vara en människa? 

Finns det människor som är värda mycket och de som är 

värda lite? Vem bestämmer vad som är värdefullt och vad 

som är värdelöst? Vad är du värd och vad är jag värd? Det 

handlar om vår människosyn. En syn som delvis är konstant 

och som delvis förändras. Det finns etablerade och 

’officiella’ synsätt och det finns ditt eget personliga. Vad är 

en människa värd för dig? Att arbeta med utgångspunkt i 

’människosynen’ är av stor vikt i all lärarutbildning samt i 

skolan. Detta är närmast att betrakta som ett axiom av 

tidlös karaktär. Det finns, menar jag och detta är en tröst, 

teman som är eviga och ändå är morgondagen ny. Varje 

dag är du ny och förändrad samtidigt som det finns något 

i dig som aldrig förändras. Det är visserligen en ny dag i 

morgon men samtidigt en evig återkomst. Allt är nytt och 

allt är gammalt. Du själv som människa, själva din mänsklighet 

och kanske din medmänsklighet, din egen och 

andras har ett korn av oföränderlighet. Du är bunden i 

din mänsklighet samtidigt som du är fri. Vad innebär 

detta? Detta innebär inte bara att människosynen måste 

luppsättas i skola och lärarutbildning utan också själva frihetsbegreppet. 


IMORGON ÄR VÄL EN ANNAN DAG? 

Vad är frihet? Hur fri är du? Hur fri får man vara? Hur 

fri är fågeln? Är din frihet upphov till andras ofrihet? Jag 

ska här bryta in med en episod som inträffade för att par 

veckor sedan när jag tillsammans med min åttaårige grabb 

satt i en bubbelpool tillsammans med några obekanta 

ungdomar i ett äventyrsbad någonstans i Småland. 

Ungdomarna roade sig med att ljudligt harkla fram spottloskor 

för att öva prickskytte på varandra. Roligt för dem, 

men knappast för de andra i poolen. Efter att jag som god 

svensk hållit käft ett tag och tänkt på annat rann sinnet på 

mig. Jag bad dem ganska upprörd att sluta direkt. En av 

ungdomarna kommenterade min auktoritära läggning 

med: ”Det är väl ett fritt land för helvete?” 

Vad är frihet? Hur fri är du? Hur fri får man vara? 

Hur fri är fågeln? Är din frihet upphov till andras ofrihet? 

Ja, vad svarar man? Fritt för vem? Går inte alltid frihet 

och ansvar hand i hand? Vad betyder hänsyn i sammanhanget? 

Vad får man göra i ett fritt land? Vad som helst? 

Jag igångsatte nu inte någon pooldiskussion då vår badtid 

var ute. Men under någon halvminut satt vi där bland 

bubblorna i det runda badet och bligade misstroget på 

varandra. I den stora runda världen utanför plaskpoolen 

kan det ibland se likadant ut. Min lillkille tyckte i alla fall 

att jag gjorde rätt. Det där var äckligt sa han. Spottandet 

alltså. 

Nu något ytterligare om friheten. Att skärskåda reklamens 

och propagandans, modets och trendernas förhållande 

till frihet är angeläget i skolan, inte minst i ljuset av 

människovärde, jämlikhet, jämställdhet och demokrati. 

Vem bestämmer över dig? Hur fri är du egentligen i tanke 

och gärning? Vem har tolkningsföreträde till frihetsbegreppet? 

Det finns hur mycket som helst att göra om vi 

vill att blivande lärare och deras elever ska reflektera över 

vad det innebär att vara människa och därtill en fri sådan. 

Hur vill vi att morgondagens Sverige ska se ut? Vad finns 

det för hotbild? Vad händer om hotbilden blir normen? 

Vad händer då mig och vad händer då dig? 

Människosyn och frihet måste alltid diskuteras utifrån 

den allmänhistoriska och religionshistoriska bakgrunden. 

Kunskap om vår egen samt andra kulturer och religioners 

värdesystem är nödvändigt för en seriös diskussion. Här 

finns inga genvägar. Kan du inte ställa de djuplodande 

frågorna får du heller inte de givande svaren. 

Morgondagens lärare utbildar framtidens beslutsfattare 

och politiker. Kan de inte ställa relevanta frågor lär de heller 

inte fatta korrekta och lämpliga beslut. I morgon är en 

annan dag och som alla dagar är den riskfylld. 

Morgondagens religionslärare ska vara öppen, reflekterande 

och kunskapsrik. Sätt den didaktiska spetsen mot 

människan under skalet; den oskyddade och nakna – den 

eviga. Morgondagens lärare måste förutom att ha en god 

portion civilkurage vara intellektuell och problematiserande 

till sin läggning, värdefast men samtidigt en fantasirik 

visionär och drömmare. Jag menar att läraren måste 


plocka fram alla de kreativa egenskaper som vi har naturligt 

inneboende, men som ibland av oss själva och andra 

inte erkänns som värdefullt nog. Ta fram din inre människa 

– det räcker oftast långt. Gå på djupet – det duger. 

Respekt och medmänsklighet 

Ett annat viktigt begrepp som tillhör värdediskussionen är 

begreppet respekt. Detta begrepp kopplar en del ungdomar 

och även vuxna samman med rädsla. Att vara rädd 

för någon blir en vantolkning av att hysa respekt. Sann 

respekt är som vi vet snarare kopplat till ödmjukhet och 

frimodighet. Respekt trivs alltid bäst mellan, låt vara 

olika, men jämbördiga parter. Du kan ha respekt inför 

både gudar, människor, natur och 

kosmos. I respekt ingår insikten 

att relationer liksom mynt har 

olika sidor och ofta mer än två. 

Den goda respekten är följsam 

och mjuk. Finns det också en hård typ av respekt så är 

den mer bunden till en auktoritetsbaserad relation där 

rädsla och kryperi är viktiga element. Sådan respekt hör 

inte hemma i en demokrati och bör följaktligen motverkas 

av skolan. 

Ytterligare ett begrepp är medmänsklighet eller solidaritet. 

Skolan ska verka för en medmänsklighet som sträcker 

sig runt jorden och som når över kulturgränserna. Det 

finns endast en mänsklighet och den är vi alla med i. Den 

’gyllene regeln’ formulerad som en universell regel för allt 

kulturbyggande borde eventuellt vara mer frikopplad från 

specifik religions- och kulturtillhörighet. För fram den 

som en del av vårt etiska världsarv. Denna regel olika formulerad 

i olika tid och rum tillhör vår världskultur och 

kollektiva mänsklighet. 

Att öppet och frankt arbeta vidare och hävda religionens 

otvetydiga berättigande i lärarutbildning och skola 

känns som en uppgift väl värd en livslång kamp. 

Religionsundervisningen i skolan ska ge existentiell kompetens, 

värdekompetens och symbolisk kompetens. Denna 

kompetens lärs bäst ut genom användning av berättelser 

om människor och platser. Detta är vårt pedagogiska och 

didaktiska ansvar. Vi måste värderusta inför framtiden och 

låta alla goda krafter delta i upprustningen på lika villkor. 

Målet är den goda skolan som fostrar och utbildar goda 

och fria medmänniskor till kampen för att reetablera, 

utveckla och upprätthålla det goda öppna och generösa 

demokratiska samhället lokalt som globalt. Jag tror kampen 

är ett nyckelord. Den kämpande demokratins företräden 

är bevisad genom historien. 


Professor i religionsvetenskap 

Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap 

Högskolan i Kalmar

Nytt läromedel i religionskunskap kurs A och B 

söka svar 

Du kan 

också beställa ett 

cirkulationsexemplar 

utan kostnad. 

Ett modernt läromedel som låter dig skapa din egen A- och B-kurs utifrån innehållsrika 

bastexter. Bokens upplägg bygger på ett undersökande och jämförande arbetssätt. Ett särskilt 

metodkapitel ger verktyg för självständigt arbete och text analys. Jämförelser mellan 

olika religioner underlättas genom att samma rubriker återkommer under varje avsnitt. 

Söka svar lägger stor vikt vid existensiella och etiska frågor och erbjuder rika möjligheter 

till diskussion och eftertanke. 

Söka svar innehåller många inspirerande färgbilder och har en luftig layout! 

Du beställer boken hos Liber Distribution, Kundtjänst, 162 89 Stockholm, 

tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01/ 02, e-post kundtjanst.liberab@liber.se 

eller via Libers Internetbokhandel www.bokhandeln.liber.se 

Liber AB, 113 98 Stockholm, www.liber.se 

Almqvist & Wiksell är ett förlagsnamn inom Liber. 

Söka svar 

Best.nr 21-17908-5 

f-pris 228:- 

Exp.avgift, moms och 

porto tillkommer. 


• PER-OLOF FJÄLLSBY 

Kan du höra 

RUBRIKEN OVAN ÄR TITELN PÅ en nyutkommen bok i 

religionsdidaktik skriven av Kjell Härenstam, docent i 

religionsvetenskap vid Karlstads universitet. Härenstam 

har tidigare publicerat en avhandling om läromedelsbilden 

av islam, Skolboksislam, i vilken han presenterade och 

problematiserade svenska läromedels bilder av islam. 

Denna gång fokuseras och diskuteras hur den tibetanska 

buddhismen presenteras i skolans läroböcker. Kjell 

Härenstam har under de senaste åren gjort ett stort antal 

resor till norra Indien och utvecklat kontakter med tibetanska 

flyktingar som lever i exil i Dharamsala. 

Två bilder av tibetansk buddhism 

Utifrån två bilder, inramar Härenstam de stereotyper som 

varit vanliga i framställningen av den tibetanska buddhismen 

de senaste decennierna. I den första bilden utmålas 

de religiösa ledarna i Tibet som parasiter, vilka lever på det 

arbetande folkets bekostnad. Den andra bilden är den förstas 

motsats – en idealiserande bild där Tibet innan den 

kinesiska ockupationen, sägs ha varit centrum för högre 

visdom och djupare insikt. 

De polariserade bilderna av den tibetanska kulturen 

har betydligt djupare rötter än de senaste fyrtio åren. 

Härenstam visar hur tidiga reseskildrare som Arnold 

Henry Savage Landor och Sven Hedin genom sina ögonblicksbilder 

och svepande omdömen i hög grad bidragit 

till en bild som inte står de kinesiska kommunisterna efter 

i fråga om förakt för den tibetanska buddhismen. Enligt 

Landor var tibetanerna smutsiga degenererade vildar som 

med fast hand måste läras civiliserade seder och bruk. De 

tibetaner som framställs positivt är de som slaviskt tjänar 

den brittiske gentlemannen. Landors bok, The forbidden 

Land, kom att spela en viktig roll som ideologisk förberedelse 

för att på hemmaplan legitimera den brittiska truppstyrkans 

intåg i Tibet. 

Även Sven Hedin visade mycket liten respekt för den 

tibetanska kulturen. I sitt gigantiska verk Transhimalaya 


vindhästen? 

Hur ger man skolelever en rättvis bild av främmande kulturer och religioner? Per- 

Olof Fjällsby, ordförande för lärarutbildningen vid Karlstads universitet, har läst 

boken ”Kan du höra vindhästen? Religionsdidaktik – om konsten att välja kunskap” 

(Studentlitteratur 2000) av Kjell Härenstam. 

beskrivs olika företeelser i Tibet utifrån en självklar position 

ovanifrån: Vad sägs om följande citat: Om munkarnas 

förhållande till lekmännen säger han: 

”Den lättrogna hopen på hvars bekostnad munkarna 

lefva – och lefva godt – i onyttig lättja – är icke nöjd med de 

religiösa spelen, som blott tillfredsställa andliga behof; den 

måste också roas med profana skådespel mera tilltalade att 

sättas dess sinnen i brand.”eller om nunnor och munkar. 

”Det egendomliga med detta monasterium är att bröderna 

och systrarna bo i svarta tält och hvarje tält är en cell. 

Tälten sågo ganska komfortabla och trefliga ut, men systrarna 

af hvilka några porträtterades voro gräsliga att åse, 

gamla otvättade harpor, ovårdade och förvildade. Det idylliska 

och tjusande som ligger i blotta begreppet nunnekloster i 

ödemarken är en illusion, hvilken spårlöst försvinner vid åsynen 

av dessa markattor; för övrigt hafva de en förvillande 

likhet med sina manliga kolleger och ofta är det svårt att 

afgöra, om man har en karl eller en kvinna framför sig.” 

Som företrädare för en renodlat ljus bild av den tibetanska 

buddhismen hänför Härenstam Lama Govindas 

beskrivning av Tibet som platsen för bevarad andlighet – 

framställd som ett alternativ till den materialistiska västerländska 

traditionen. Lama Govinda vars egentliga namn 

var E. L. Hoffman var en kosmopolit av tyskt bolivianskt 

ursprung. 

De missförhållanden Lama Govinda möter har inte 

med den riktiga tibetanska buddhismen att göra och de 

konflikter som förekom i Tibet rörde sig alltid om situationer 

där den äkta religionen missbrukades för politiska 

syften. Den äkra religionen fanns ute i byarna på landsbygden 

där människor levde i fred och harmoni. Enligt 

Lama Govinda var det faktiskt så att man kunde finna 

dalar som påminde om Hiltons Shangri-La. 

Lama Govinda hävdade att bara sådana nationer är 

civiliserade som är medvetna om sin kultur och historia 

och att Tibet är en sådan nation. Bönekvarnen, som av 

många västerländska beskrivare ses som något mekaniskt

Böcker som innehåller ett delvis unikt bildmaterial 

som blandas med förklarande kartor, 

teckningar och modeller. Ett gott stöd till en 

lättläst och varierad text. 

I fylliga avsnitt behandlas berättelserna i bibeln, 

vårt religionshistoriska arv från Europa 

samt religiöst liv i Sverige förr och nu. Världsreligionerna 

presenteras så att jämförande 

studier underlättas. Ständigt återkommande 

etiska frågeställningar präglar framställningen 

och uppmanar eleverna till diskussion och 

eftertanke. 

Elevmaterialet finns dels i tre delar, dels samlade i en volym – Ämnesboken Religion. 

I den digra lärarpärmen finns bl.a OH-bilder i färg, stort urval kopieringsunderlag, 

provfrågor m.m. 

Läs gärna mera om SO-Direkt på vår hemsida 

www.bonnierutbildning.se/sodirekt 

Omdöme 

”Vad som är särskilt förtjänstfullt i den här boken är att den kan ge upphov till samtal 

och diskussioner om de etiska frågeställningarna våra ungdomar möter såväl i sitt eget 

dagliga liv som i media. …en välgjord och väl genomtänkt lärobok.” 

Lennart H. Forsell, citat ur Läromedelsrecensioner, BTJ. 

Nyhet! 


Tel 08-696 86 00 

Fax 08-696 86 10 



KAN DU HÖRA VINDHÄSTEN 

och primitivt i den tibetanska buddhismen, framhävdes av 

Lama Govinda som en kosmisk symbol för cirkelrörelsen 

grundläggande i såväl mikro- som makrokosmos. 

Mycket i den vetenskapliga litteraturen har, menar 

Härenstam, bidragit till bilder av primitivitet och exotism 

i den tibetanska kulturen och stått för ett etnocentriskt 

tänkande. Ett skäl är att den begreppsapparat som vetenskapen 

utvecklade under tiden för förra sekelskiftet i hög 

grad byggde på utvecklingshistoriska principer och att 

detta perspektiv envist lever kvar i dagens 

texter. Tanken att de mänskliga samhällena 

utvecklats från primitiva former till mer 

utvecklade former inom livets alla områden 

var central i denna forskning. Inom religionsforskningen, 

med säte i den västerländska 

kulturen, tog sig detta uttryck i att 

beskriva andra religioner som magiska, vidskepliga 

och primitiva. Utöverna förutsattes 

ha stannat kvar på tidiga utvecklingsnivåer. 

Härenstam hänvisar till kulturantropologen 

Evans Pritchard, som visat att 

forskaren i sin strävan efter objektivitet 

ändå är bunden av en begreppsapparat 

och teorier som i hög grad är relaterade 

till sociala och kulturella förhållanden. 

Den tibetanska buddhismen i svenska 

läroböcker 

Den tibetanska buddhismen ges inte någon framträdande 

plats i skolans läroböcker, men behandlas både i grundskolan 

och gymnasieskolan. Just därför anser Härenstam 

att det är särskilt intressant att utifrån det lilla utrymmet 

som finns fundera över urvalet av kunskaper om denna 

tradition. I vilken utsträckning kan en rättvisande bild ges 

och hur stor är risken att man förfaller till stereotyper som 

bilderna ovan representerar? 

Nya eller nygamla stereotyper, som följd av den politiska 

utvecklingen får också sitt genomslag i lärobokstexten. 

Den kinesiska propagandan för att legitimera Kinas ockupation 

av Tibet 1959, fick ett visst genomslag i vissa svenska 

läroböcker under 1970- och 80-talet. I vad Härenstam 

kallar det ”kinesiska perspektivet” framställs den tibetanska 

buddhismen som en primitiv form av buddhism i 

motsats till den ursprungliga hinayanabuddhismen. Den 

religiösa praxisen beskrivs i termer av magi och besvärjelser 

och bönekvarnen ses som en symbol för en mekaniserad 

religiositet. Dalai Lama beskrivs som gudakungen 

och oraklens betydelse när han väljs ut markeras. Det exotiska 

och primitiva dominerar och bidrar enligt 

Härenstam i viss utsträckning till att legitimera eller ge 

förståelse för kinesernas ockupation av Tibet. Även om 

läroböckerna anger att religionen utsatts för svåra förföljelser 

av de kinesiska ockupanterna så mildras denna kritik 

av att tibetanerna var utsatta för ett inhemskt förtryck. 

Bilden har dock förändrats i de senaste läroböckerna. 

Uppmärksamheten i samband med Dalai Lamas nobelpris 

och avslöjandena om massövergrepp under kulturrevolu- 


tionen ger också ett positivt avtryck i framställningen av 

den tibetanska buddhismen. Den religiösa praxisen fokuseras 

i mindre utsträckning och Dalai Lama omtalas mer 

som fredskämpe och det ideologiska innehållet i traditionen 

fokuseras. Möjligheterna har på detta sätt ökat för 

eleverna att känna igen sig själva i texter som undviker att 

exotisera. 

Härenstam hävdar att kunskap om andra kulturer alltid 

är någons kunskap och att denna därmed har skaffat 

sig ett tolkningsföreträde. Detta tolkningsföreträde 

har ofta en relation till maktutövning. 

Formuleringen ”kunskap är 

någons kunskap” har hämtats från Gunilla 

Svingby som i boken, Sätt kunskapen i centrum, 

framhåller att kunskapsdebatten i 

skolan inte enbart kan handla om mer eller 

bättre kunskap utan bör handla om vilken 

kunskap som skall föras fram. En läroboksförfattare 

kan, enligt Härenstam, inte hävda 

att det är möjligt att inte framhäva eller utelämna 

något och på så sätt riskera att ge en 

skev bild av en annan kultur. Detta blir särskilt 

tydligt eftersom urvalet som görs till 

stor del ligger före läromedelsförfattaren 

bland annat genom den begreppsapparat som används 

eller den kunskapstradition författaren hör hemma i. 

Samtidigt finns budbärarens, i detta fall läroboksförfattarens, 

budskap alltid i någon mån med i beskrivningen. 

Helt klart är att i detta led påverkas läroböckernas framställning 

också av den rådande inhemska politiska och 

sociala situationen. 

Hur vill då Härenstam hantera urvalsproblemet? En 

möjlig lösning på problemet är att acceptera att värderingar 

alltid måste få spela en central roll vid val av kunskap 

och tolkning av verklighet. Genom att som urvalsinstrument 

lyfta in skolans värdegrund, som alla människors 

lika värde och målsättningen att öka förståelse för andra 

människor och förmåga till inlevelse och till tolerans 

skulle texter som motverkar dessa värderingar sorteras 

bort, likaså texter som mystifierar mer än de förklarar. Ett 

exempel på det senare är den etikettering av fenomen som 

är vanligt förekommande när främmande religioner 

behandlas. 

”Bl a spelar magiska formler (mantras) och riter en stor 

roll.” 

Läroboken ger här eleven ett intryck av att magi och 

vidskepelse spelar en stor roll inom den tibetanska buddhismen, 

medan enligt Härenstam en ur förståelsesynpunkt 

bättre text är följande hämtad ur en annan lärobok. 

”Ett mantra är ett ord eller en formel att vila sinnet i 

som hindrar det vanliga flödet av idéassociationer och medför 

större koncentration.” 

Ur förståelsesynpunkt förordar Härenstam den litterära 

texten framför den kvasivetenskapliga läroboken; ”kan 

möjligen vara avsedd att imponera på läromedelsförfattarens 

kollegor eller gamla akademiska lärare.” 

Finns det då inte en uppenbar risk att texter valda

Ny bok i livskunskap! 

I denna textsamling finns ett 

urval kulturbärande texter 

och berättelser ur heliga 

skrifter. Dessa är indelade i 

olika teman: 

• Hur allting började 

• Kärlek och vänskap 

• Svek och avundsjuka 

• Modiga människor 

• Råd och regler för livet 

• Tron sätter spår 

Textmaterialet har hämtats 

från kristendom, judendom, 

islam, hinduism och buddhism 

och speglar livsfrågor 

som är aktuella än i dag. 

Varje tema avslutas med frågor 

för reflektion och eftertanke 

kring innehåll och 

budskap som stimulerar till 

samtal i grupp eller helklass. 

Härigenom får eleverna 

möta en mångfald och ges 

möjlighet att bli mer medvetna 

om hur andra tänker, 

träna sig att välja och våga 

stå för en åsikt samt bearbeta 

sin egen livssyn. 

Boken är avsedd för grundskolans 

senare del och kan 

användas fristående eller 

tillsammans med en lärobok 

i religionskunskap. 

Samtliga källtexter är språkligt 

anpassade för stadiet. 

Urvalet är gjort i samråd 

med representanter för olika 

trosåskådningar och bibelberättelserna 

följer Bibel 2000. 

Författare: Gunvor Petersson 


622-4009-9 Livsfrågor 149:- 

Vill du veta mer om boken kontakta Hjördis Meyer telefon: 

08-696 80 86, e-post: hjordis.meyer@bonnierutbildning.se. 


Tel 08-696 86 00 

Fax 08-696 86 10 



• PER-OLOF FJÄLLSBY 

utifrån ett förståelse- eller toleranskriterium endast 

ger en positiv bild av den religion som beskrivs? Nej, 

säger Härenstam, förståelse kan ju också innebära att 

man blir varse det barocka och det absurda i företeelser 

som man annars varit beredd att acceptera. Ökad 

förståelse får inte innebära att man tolererar olika 

former av religiöst motiverat mänskligt lidande och 

beträffande den tibetanska buddhismen så är både en 

idealisering av förhållandena i gamla Tibet och en 

demonisering problematisk ur förståelsesynpunkt. 

Urval och tolkning hänger nära samman med 

kunskapssynen. Härenstam förespråkar en hermeneutisk/didaktisk 

syn som förenklat uttryckt utgår 

ifrån att eleven har någon slags bild med sig in i 

kunskapsprocessen. Processen går ut på att låta eleven 

möta nya texter och nya bilder som vidgar elevens 

förståelsehorisont. Det handlar alltså inte om 

att nå fram till någon absolut sanning där texten i 

läroboken utgör facit som ofta kan vara fallet utifrån 

ett analytiskt/positivistiskt synsätt. Istället skall texten 

eller bilden ses som en utgångspunkt för att söka 

nya tolkningar och perspektiv. 

Slutligen, vindhästen i bokens titel får sin förklaring 

i ett avsnitt, när författaren tillsammans med 

tibetanska vänner gör en pilgrimsfärd i 

Himalayamassivet. På vägen uppför berget träffar 

man en eremit som beder en förbön innan färden 

fortsätter. Upplevelsen beskrivs på följande sätt: 

”Vandringen går vidare. På toppen av berget tar 

våra vänner fram böneflaggor, ett långt rep med flaggor 

fyllda av texter. Vi hjälps åt att binda fast de långa 

repen med flaggorna. Vinden tar fart i dem. Så hör vi 

plötsligt ett ljud som av galopperande hästar. Det är 

som ett starkt brus ut i den fria rymden, en rent fysisk 

förnimmelse av att något sprids ut över världen. 

Wangdu säger: Vi kallar böneflaggornas brus för 

Lung.Ta, vindhästar...” 

Berget, eremitens bön, vindhästarnas färd ut över 

det majestätiska Himalaya. Hur förmedlar man 

detta? Hur förvandlar man dessa upplevelser till läromedelsinformation? 



Karlstads universitet 

Artikeln har i något annan utformning publicerats i 

Karlstads universitets tidskrift Utbilder nr 3, 2000. 

Ord – 

SKOLKYRKOFORUM 

Inspirationsdagar för 

kyrkornas samarbete 

med förskola, grundskola, gymnasium 

Hässleholm 24-26 april 2001 

Skolkyrkoforum kommer att beröra ordet 

och berättandet på olika sätt. 

• Hur använder vi våra ord? 

• Förstår vi ordens betydelse? 

• Hur fungerar det tysta 

språket? 

Genom föreläsningar, samtal 

och workshops belyses detta. 

Skolkyrkoforum vänder sig till dig 

som har eller vill ha ett 

samarbete mellan skola och kyrka. 

Vi är stolta över att kunna presentera ett 

brett program i år och hoppas 

att du kommer att känna dig inspirerad för 

det fortsatta arbetet med skolkyrkofrågorna. 

Anmälningsförfarande 

Lisbeth Malmström, 

SKS, 

040-664 56 97 

Berör...?! 

Välkommen till Hässleholm! 

Programinnehåll 

Jens Sjögren, 

Hässleholms 

församling 

0451-840 25, 

0708-48 32 24 

Programinnehåll 

Mats Svensson, 

Hässleholms 

församling 

0451-840 25.

SOKRATES och NOZICK 

Gula idéer sover lugnt är en lärobok i filosofi som vill väcka elevernas lust att 

filosofera själva. De stora filosofiska frågorna står i centrum. Efterhand presenteras 

också viktiga namn och tankeriktningar i filosofins historia, från Sokrates och Platon 

till moderna tänkare som Quine, Rawls och Nozick. 

De många diskussions- och arbetsuppgifterna hjälper eleverna att själva tänka vidare. 

Även bilderna är valda för att stimulera till eftertanke och diskussion. 

Filosofi från NATUR och KULTUR 

För gymnasieskolan och komvux 

Bokförlaget Natur och Kultur. Läromedelsinformation: Box 27 323, 102 54 Stockholm. Telefon 08-453 86 00. Fax 08-453 87 95. 

Order/Kundtjänst: Förlagsdistribution Box 706, 176 27 Järfälla. Telefon 08-453 85 00. Fax 08-453 85 20. 

E-post: info@nok.se. Nätplats: www.nok.se. 


• OLOF FRANCK 

forts. från s. 12 

ställdhetsprojekt, vi erbjuder kurser där sexuella relationer, 

homosexuellas rättigheter, man- och kvinnoideal i media 

och pornografi, rasistiska argument och ståndpunkter diskuteras 

ur etiska och argumentationsanalytiska perspektiv. 

Vi håller oss med elevbaserade grupper som ansvarar för 

mobbnings- och jämställdhetsfrågor, vi samarbetar med 

JämO för att utveckla köns- och genusvetenskapliga kunskaper 

i teori och praktik och vi satsar i återkommande 

kulturveckor på föredrag, paneldebatter, dramatik, musik, 

litteratur och film som uttrycksmedel för att föra en dialog 

om människans sökande efter mening och hennes 

behov av och rätt till respekt för de livsvägar hon väljer 

oavsett vem hon vad gäller t.ex. etnisk bakgrund, kön eller 

sexuell läggning är. 

Det är, för att uttrycka sig lite vanvördigt, jättekul 

att skoltänkare under fru Wärnerssons beskydd, nu gett 

sig katten på att ge detta arbete en ideologisk överbyggnad. 

Men ska vi ha användning av en sådan ska den 

vara genomtänkt och genomreflekterad. Floskler duger 

inte, och det gör inte heller schabloner och flumdefinitioner. 

Man kan inte initiera ett begrepp i bestämd form 

innan man gjort klart dess filosofiska förutsättningar 

och implikationer, och för att göra detta klart bör man 

ägna sig åt filosofiska studier och en inventering av den 

etiskt relevanta verksamhet som redan är i full gång på 

det pedagogiska golvet. 

Ur källarhålets synvinkel befinner vi oss fortfarande i 

augustinskt läge: vi vet nog ungefär hur konturerna ser ut 

vad gäller ett begrepp som värdegrund – vi jobbar redan 

med det utifrån principen om alla människors lika värde – 

men frågar någon hur begreppet ska definieras blir vi ofta 

nog mer tveksamma. Och, ärligt talat, måste detta vara 

helt fel? Givet att människors värderingar är rikt facetterade, 

och givet att etiska begrepp inte kan ges en exakt 

vetenskaplig definition: blir det inte just det sokratiska 

samtalet och den långstumpska empatin, handlingskraften 

och självständigheten som bör få bilda den dynamik där 

uttryck som ”människovärde”, ”integritet” och ”ömsesidig 

respekt” tolkas och ventileras? 

Det är bra med ideologiska riktlinjer när de har en 

grund för sig, men ett värdegrundsbegrepp som, (för att 

travestera Marx), nöjer sig med att på lösan sand ”förklara” 

världen kan inte ”förändra” den. Ett värdegrundsbegrepp 

som inte är rotat i den etiska verklighet som föreligger 

både inom och utom skolans väggar, har inte så mycket 

att bidra med när vi pedagogiskt verksamma på en rad 

olika nivåer arbetar med ovanstående uttryck. 

Verkligheten borde få bilda brygga mellan naiva konkretioner 

och kvalificerat flum. Det är längesedan vi etikansvariga 

lärare lämnade uppgiften att vara den allvetande 

söndagsskollärarens förlängda arm, med särskild känslighet 

för knäpptysta klassrum och kepslösa skallar, och vi 

ställer höga analytiska och filosofiska krav på att de moralfrågor 

vi diskuterar med våra elever ska ha en gedigen 

argumentationsteoretisk nivå – samtidigt som tanken om 

den universella rätten till respekt för människovärdet vår- 


das och gestaltas. 

Augustinus sa förresten en annan bra sak också: ”Älska 

och gör vad du vill”. Bättre kunde väl inte skolans – och 

hela det mänskliga livets – mål uttryckas. Om kärleken till 

och respekten för medmänniskor får man över huvud 

taget inte kompromissa. Men vilka kärlekens och respektens 

specifika vägar är i myllret av faktiska och tänkbara 

livssituationer: därom kan man – och måste man – tala 

mycket! 

Respektera de demokratiska värdena 

och gör vad du vill 

Det augustinska kärleksbudskapet är, vare sig man har 

eller saknar positiva preferenser för dess teologiska överbyggnad, 

en god riktningsvisare för vad ”värdegrunden” i 

singular bestämd form egentligen står för. Om den universella 

rätten till upplevelse av mening, och om den 

parallella rätten att själv välja livsväg och åtnjuta respekt 

för detta val (så länge ingen annans motsvarande rättigheter 

kränks), utgör själva fundamentet för allt värdegrundsarbete 

i och utanför skolan. Ovannämnda begrepp som 

jämlikhet, integritet och okränkbarhet fångar just en 

sådan här inställning, och om dem kan man inte – och får 

inte – tveka om man tänker sig verka i skolans värld. 

Samtidigt måste man påminna sig att tolkningen av 

dessa begrepp kan ta sig många skiftande uttryck, vilket i 

sin tur innebär att de som arbetar i skolan – lärare, skolsköterskor, 

vaktmästare eller matsalspersonal – representerar 

en rad olika uppfattningar både vad gäller själva 

begreppstolkningen och när det gäller att utmönstra vägar 

till ett aktivt värdegrundsarbete. I det demokratiska samhället 

är en spridning av åsikter och idéer av godo: en 

existerande variation av uppfattningar som inte på auktoritära 

grunder utsätts för struptag, är själva tecknet på vad 

demokrati innebär. En levande debatt på t.ex. moralens 

eller politikens områden visar att det intellektuella samtalet 

andas och, i gynsamma fall, blomstrar. 

Å andra sidan måste skolan, om dess ansvariga tar värdegrundsarbetet 

på allvar, markera gränser för friheten att 

ge uttryck för ståndpunkter som står i strid med jämlikhet 

och respekt för personlig integritet. Vi har sett sådana 

markeringar i ett antal fall som vandrat runt i pressen, 

bl.a. det som för några år sedan var aktuellt och som 

handlade om en lärarstuderande med rasistsympatier. Man 

kan inte – och ska inte – förbjuda människor att tycka 

vad de vill, men det finns – i och utanför skolan – gränser 

för uttrycksmedlen för åsikter som står i strid med demo- 

Medverka i nästa nummer av RoL! 

Manusstopp är den 30 mars! 

Skicka Ditt bidrag till: Sven-Göran Ohlsson, 

Djupadalsvägen 18, 241 36 Eslöv!

Var står religionsämnet? 

VÄLKOMMEN 

till en träff med företrädare för religionerna 

och lärare i religionskunskap i Västmanlands län. 

Vi möts lördagen den 17 mars 2001, kl: 13.00-16.00 på 

Rudbeckianska gymnasiet i Västerås. 

Vid träffen möter vi företrädare för olika trosriktningar som 

ger sin syn på och samtalar om förväntningarna på religionskunskapsämnet. 

Medverkar gör: 

• Biskop Claes-Bertil Ytterberg, Västerås stift. 

• Miroslaw Dudek, kyrkoherde i Katolska församlingen i Västerås. 

• Nuri Özer, ordförande i Syriansk-Ortodoxa församlingen i Västerås 

eller annan företrädare för församlingen. 

• Imam Mahmut Ongun, Islamska församlingen i Västerås. 

Vi samtalar och orienterar varandra om undervisning i religion i församlingar 

och skola, om ämnets möjligheter och förutsättningar, inte minst med tanke på 

de nya kursplanerna i grund- och gymnasieskolan och den pågående utredningen 

om sammanslagning av religionskunskap och samhällskunskap på gymnasiet. 

Vi får också ta ställning till ett eventuellt bildande av ett nätverk för 

religionslärarna i länet. 

Deltagande i träffen är kostnadsfritt. 

Vid träffen erbjuds smörgås och kaffe/té till självkostnadspris. 

Anmäl Ditt deltagande, senast den 12 mars, till Ola Björlin, 

e-post ola.bjorlin@edu.vasteras.se, fax 021-149 279. 

Välkomna! 

Vart är religionsämnet på väg? 

Vad vill religionsämnet? 

Vad vill Du som religionslärare? 

Behöver vi ett lokalt nätverk? 

Ola Björlin Torsten Lindström 

Rudbeckianska gymnasiet Kantzowska gymnasiet 

Västerås Hallstahammar 

ola.bjorlin@edu.vasteras.se torsten.lindstrom@kantzowska.se 

Tel: 021-149 279 alt: 073-682 73 30 Tel: 0220-133 49 alt: 070-608 22 95 

Fax: 021-830 908 Fax: 0220-128 40 

DEN VÄRDEFULLA ELEVEN 1:00 25

VÄRDEGRUND ELLER VÄRDEGRUNDER? 

kratiska och grundläggande värden. 

Nu är naturligtvis inte åsiktsspektrat bara tudelat bland 

skolpersonal runtom i landet: det finns någonting mellan 

att vara jämlikhetsivrare och sexist, rasist eller homofob. I 

själva verket är det väl så, att vi alla i större eller mindre 

utsträckning styrs av förutfattade meningar och fördomar 

på olika områden. Detta betyder att ett värdegrundsarbete 

måste omfatta all skolpersonal, och att det inte genomförs 

i momentana och tillfälliga former. 

Vi måste bort ifrån ett gammalt seglivat mönster enligt 

vilket en viss fråga plötsligt dyker upp som synbarligen 

central, för att sedan under en temadag behandlas i mer 

eller mindre fixerad gestalt innan den saligen insomnar 

och glöms bort som om den varit en trendig och starkt 

dödlig modefluga eller en snöflinga som smälter i samma 

stund den når kontakt med den slippriga trottoarmodden. 

Arbetet med att tolka och tillämpa de demokratiska värden 

som definierar själva värdegrundsarbetet måste föras 

och utvecklas inom ramen för en kontinuerlig dialog 

mellan alla dem som jobbar i skolvärlden. Och här ska 

man sannerligen inte förringa elevernas viktiga roll: de 

måste in i de planeringsgrupper som lägger upp riktlinjer 

för arbetet, de måste få föra fram och få gehör för sina 

LÄSTIPS 

Om undran inför livet. 

Barn och livsfrågor i ett mångkulturellt samhälle 

Den här boken vänder sig till alla som arbetar med 

barn. Den handlar om människors, barns såväl som 

vuxnas, existentiella frågor i dagens mångkulturella 

samhälle. 

Några av de frågor som ställs i boken är: Vilka 

konsekvenser får det sekulariserade samhällets 

”avförtrollande” livsform för barns själsliga 

utveckling? 

Vilken roll spelar livsfrågorna i barns liv? Förmedlar 

vi vuxna en tro på att vetenskap och teknologi kan 

lösa alla väsentliga problem? 

Finns det en risk för att vi lär barnen att inte fråga, 

att sluta förundras över livet? 

Ett genomgående tema i boken är sagornas, 

myternas, fantasins och det muntliga berättandets 

betydelse för bearbetningen av livsfrågor. Författaren 

förmedlar fakta och tankegångar från en rad skilda 

områden, 


perspektiv på t.ex. jämställdhetsfrågorna och de måste få 

utrymme i gemensamma aktiviteter där både elever och 

personal i fortbildande syfte deltar aktivt och engagerat. 

Om begreppet värdegrund således verkligen har en 

odiskutabel kärna om vilken ingen i skolans värld verksam 

får tveka, så finns det en rad olika vägar att gå för den 

som ska hantera denna i både teori och praktik. Här ska 

man inte vara rädd för en levande dynamik i de samtal 

som kan leda till konstruktiva arbetsmetoder. Det är dialogens 

och inte pekpinnens väg som gäller – både i elevoch 

personalkretsarna. 

Därmed är vi tillbaka i gamle Augustinus kärleksbudskap 

än en gång. ”Älska och gör vad du vill” kan väl förstås 

som liktydigt med ”Respektera de demokratiska värdena 

och gör vad du vill”. Om värdegrundens demokratiska 

kärna kan man absolut inte kompromissa, vare sig i 

eller utanför skolvärlden. Men om tolkningen och tillämpningen 

av den i styrdokument och på skolans verkstadsgolv 

kan man, och får man, både tvista och, där det 

är möjligt, enas. 

Olof Franck 

Lektor Docent 

och hans förhoppning är att 

denna sammanställning ska stimulera läsaren till 

egna reflektioner, till att granska sina egna 

grundantaganden och se på dem med nya ögon. 

Boken är avsedd för grundutbildning och fortbildning 

av lärare, förskollärare och fritidspedagoger. Den 

vänder sig även till andra yrkesgrupper som i sitt 

arbete kommer i kontakt med barn. 

Bo Dahlin är docent och lektor i pedagogik vid 

Högskolan i Karlstad. Hans undervisning och 

forskning är särskilt inriktad på pedagogikens 

existentiella och filosofiska aspekter. 

Dahlin, Bo, Om undran inför livet. Barn och livsfrågor i ett 

mångkulturellt samhälle, Studentlitteratur 2000.

Religion Kompakt 

Kompakt från Gleerups vänder sig till lärare 

som vill att boken ska ge eleverna struktur 

och överblick. Med kompaktböckerna får 

eleverna en stadig grund att stå på, en 

struktur att hålla sig till och tid över för fördjupning 

i annan litteratur. I serien Kompakt 

ingår Kompakt Religionskunskap, Kompakt 

Historia, Kompakt Samhällskunskap och 

Kompakt Geografi. 

Religion Kompakt är avsedd för grundskolans 

senare del. Boken är en reviderad upplaga 

med ny formgivning, nya bilder och 

kraftigt bearbetad text. Religion kompakt är 

ett mycket prisvärt alternativ för religionsundervisningen. 

Till Religion Kompakt finns en Lärarpärm som 

är reviderad. Den innehåller mer information 

och kunskap kring varje arbetsområde, aktuella 

boktips, Internetadresser och länktips 

efter varje kapitel samt elevblad och facit. 

Vill du veta mer om Kompakt? 

Ring redaktör Maud Ejenstam 040-20 98 41, 

kundservice 040-20 98 10 

eller gå in på vår hemsida: 

www.gleerups.se 


Religion och sånt 

Religionskunskap kurs A 

för yrkesförberedande program, boken för dig 

som är trött på ”plock”-metoden 

RELIGION OCH SÅNT: 

● börjar med etiken och det 

närliggande 

● ger religionerna en framträdande 

plats 

● fångar elevens erfarenheter 

genom träffsäkra uppgifter 

● väcker intresse även hos de 

elever som annars gärna sätter 

sig på ”bakre parkett” 

” Religion och sånt handlar 

om viktiga frågor. De där 

frågorna som inte har svaren 

i facit – livsfrågorna. Min 

förhoppning är att läsaren i 

slutet av kursen ska kunna 

utveckla och förklara vad 

religion och sånt är. ” 

Börge Ring 

Best.nr 21-18401-1 f-pris 160:- 

Expeditionsavgift frakt samt moms tillkommer 

Välkommen med din beställning! 

LIBER AB, 113 98 STOCKHOLM, www.liber.se 

Kundtjänst: tel 08-690 93 30, fax 08-690 93 01/02. E-post: kundtjanst.liberab@liber.se 

Libers Internetbokhandel www.bokhandeln.liber.se

RoL 1:01 - Föreningen Lärare i Religionskunskap

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?