RoL 1:01 - Föreningen Lärare i Religionskunskap

• OLOF FRANCK
Värdegrund eller
Läraranteckningar från ett källarhål
AUGUSTINUS FÄLLER PÅ ETT STÄLLE sitt bekanta yttrande
om tiden, att så länge ingen spörjer honom vad den
är vet han mycket väl vad den innebär, medan han inför
frågan vad tid kan tänkas vara för något inte vet vad han
ska svara.
Något liknande gäller, skulle jag vilja påstå, för det
numera rosade och risade begreppet värdegrund. Med
tanke på att begreppet används i bestämd form, inte
minst av ansvariga politiker och skoladministratörer, tycks
det uppfattas ha en relativt bestämd innebörd. Kanske ligger
det i så fall någonting i detta. Frågar man vederbörande
om de vänligen skulle vilja förklara meningen med
begreppet mer exakt, svävar de emellertid allt som oftast
på målet och vrider in sig i alla möjliga och omöjliga sentenser
vilka antingen har en glidning åt floskler och schabloner,
eller också är så skenbart fyrkantigt hållna att
ingen människa med någorlunda bildning på moralfilosofins
och etikens område kan acceptera de förmenta definitionerna.
I båda fall blir konsekvensen att vi som verkar
på det pedagogiska golvet, lärare och rektorer i dialog med
våra elever, blir förlorare. Vi förväntas tillämpa svävande
begrepp och måldefinitioner som inte bara är skrivbordsprodukter,
utan dessutom resultat av mer eller mindre
ogenomtänkta och, eventuellt, endast halvt om halvt analyserade
hugskott och idéfragment.
I en mening kanske inte detta syns vara så mycket att
bråka om. Att diskutera värdeteori eller etiska grundproblem
är inte sällan att röra sig i ett spänningsfält mellan å
ena sidan rätt så explicita förslag till definitioner av ”rätt”
och ”orätt”, ”rimligt” och ”orimligt”, och å den andra en
nyfikenhet på om sådana förslag möjligen döljer en och
annan implicit ”hint” (för att använda ett ord i tiden), till
alternativa tolkningar och innebörder. Men vad den gode
filosofen då vet att hon eller han gör, är att ägna sig åt en
medveten verksamhet mellan den snävsynta konkretionalismens
och det flummiga gungflyets respektive poler.
10 RELIGION & LIVSFRÅGOR
värdegrunder?
Augustinus sa en bra sak: ”Älska och gör vad du vill”. Bättre kan väl inte skolans,
och hela det mänskliga livets mål, uttryckas skriver Olof Franck, lektor, docent och
vice ordförande i FLR. Om kärleken till och respekten för medmänniskor får man
över huvud taget inte kompromissa. Men vilka kärlekens och respektens specifika
vägar är i myllret av faktiska och tänkbara livssituationer: därom kan man, och
måste man, tala mycket!
Härvidlag föreligger en uppenbar skillnad i förhållande till
vad ovannämnda skolbyråkrater tycks tro att de själva sysslar
med – och anser att vi där ute i något slags pedagogiskt
anpassad verklighet sedan ska tillämpa och leva upp till.
Begreppet värdegrund
Filosofen Roger Fjellström diskuterade ”Under strecket”
i Svenska Dagbladet 001024 just denna diffusa hållning
till begreppet värdegrund. Koncist återgiven kan hans
kritik sägas rymma tre moment:
1) Begreppet är i sig självt inte definierat, varför
det i nuvarande form inte heller i någon
konstruktiv mening tycks vara tillämpbart i
skolans praktiska liv
2) Från skolbyråkratiskt håll finns en övertro på att
samtal och dialog på skolans verkstadsgolv ska
lösa definitionsfrågan
3) Skolpolitiker och -administratörer hanterar
värdegrundsbegreppet som vetenskapligt baserat,
vilket dessutom innebär att de tänker sig något
slags uniformt eller strömlinjeformat
definitionsfundament om vilket alla berörda
lärare och skolledare måste kunna – ja, inte kan
annat än – enas.
Fjellström står på säker mark när han för fram sin första
kritiska poäng. Man blir sannerligen inte riktigt klok på
vad som egentligen avses med begreppet, och ville man
nu veta detta i syfte att kunna föra ut och omsätta en
någorlunda tydlig innebörd i praktisk handling hjälper
det tyvärr inte mycket att läsa läroplansbetänkanden,
styrdokument eller skolpolitiska promemorier. Själv finner
jag härvidlag Skolverkets i år utgivna Med känsla
och kunskap – En bok om de grundläggande värdena (red