RoL 1:01 - Föreningen Lärare i Religionskunskap

More documents

Recommendations

Info

• GUNNAR ISELAU Den värdefulla eleven Utan värde ingen mening och inget lärande Alla elever i Sverige vill lära sig läsa, skriva och räkna. Ändå är det 10-20% som har svårigheter. Är det eleverna som är värdelösa? Ska vi satsa ännu mer på ”värdelösa” ämnen som matematik, svenska och engelska? Att något radikalt måste göras börjar nu bli klart för regeringen, och inte minst för Skolverket, som under Mats Ekholm, aviserar ett aktivare stöd till skolorna för att nå bättre resultat. Artikelförfattaren Gunnar Iselau, sakkunnig i kursplansarbetet, för in begreppet ”den värdefulla eleven” som basverktyget för konkret resultatförbättring. Och lanserar re-kunskapen som det nya basämnet. ”MAN BRUKAR JU SÄGA ATT LIVET ÄR ibland regn och ibland solsken, men på mig verkar det regna hela tiden!” Detta konstaterar med en suck eleven Ted i tv-dokumentären ”Skola” som just nu går i TV4. I den påföljande scenen står en upprörd lärare bakom Ted, kommenderar och pekar på dörren medan Ted sakta reser sig och går ut. En lärare som förmodligen helst av allt skulle vilja hjälpa Ted, men ser sig tvingad att köra ut honom. En annan lärare full av frustrationsblandad empati hotar och lockar Ted för att få honom att göra något så hon kan sätta G i åtminstone svenska/matte/engelska. Och allt blir fel. Ted lär sig inget och läraren känner sig misslyckad. Att det blir fel är faktiskt helt konsekvent, enligt de gällande styrdokumenten, för så är det inte tänkt. Grundfelet är att Ted blir nedvärderad, när forskning visar att lärande sker i meningsfulla sammanhang. Utan värde ingen mening och inget lärande. Den värdefulla eleven – en förutsättning Varje elev är naturligtvis värdefull i sig, men även genom att avgöra lärarens möjligheter att genomföra och få resultat av sin profession. Och därmed för lärarens eget lärande och växande i sin självtillit. Värdefull i sig Ted, liksom hans kamrater och alla vi andra, har var och en ett utvecklat värdesystem, mer eller mindre medvetet. Det är kopplat till en uppfattning om livet och de samband och sammanhang som påverkar värdena positivt och 6 RELIGION & LIVSFRÅGOR negativt. Tillsammans ger det en bild, en livssyn, En bild som som påverkas och förändras varje dag. I denna inre bild är självtilliten en kärna. Och självtilliten är i sig en förutsättning för nyfikenhet och lärande. Därför bygger skolans uppdrag just på denna elevens inre bild, vilket gör den inre bilden dubbelt värdefull. Värdefull både för eleven men också för lärarens möjligheter att få rätt inriktning och ett bra resultat. Värdefull för läraren Lärarens uppgift är att ”tolka de nationella kursplanerna och tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen med utgångspunkt i elevernas förutsättningar, erfarenheter, intressen och behov”. Detta innbär att läraren blir helt ställd utan elevens medverkan. På så sätt är eleven utomordentligt värdefull för läraren. Värdefull för resultatet? Inget lärande sker om inte eleven känner sig som subjekt i den lärande processen. Och att eleven ser mening med sin insats. Därför måste allt lärande utgå från elevens tänkande, annat är slöseri med tid och resurser. Det innebär att eleven i praktiken avgör resultatet av lärarens insats, vilket gör eleven värdefull både som medel och mål. Läraren vill ju medverka till något bestående, något värdefullt. Inget som är glömt om ett par månader. Att utgå från att varje elev är värdefull är en sak. Hur växlar man över detta i praktiskt skolararbete?
Värdefull organisation av skolarbete Det finns fortfarande skolor där eleverna som är mitt inne i sitt arbete plötsligt måste avbryta det för att det kommer in en lärare som ska ha ett annat ämne med dem. Detta är ingen bra situation för lärande. Och det är inget som säger att det ska vara så. Vad kännetecknar en värdefull organisation? Som all organisation är ju syftet att optimera produktionen för att skapa mervärde, så även med skolans organisation. Istället för begreppet mervärde används i läroplan och kursplaner begreppet ”Mål att sträva mot”. Det är dessa sk strävansmål som organisationen av skola ska främja. Strävansmålen blir på så sätt den naturliga utgångspunkten för organisation av skola och kriteriet på hur bra organisationen är. De nya styrdokumenten och möjligheterna att avskaffa eller rucka på ämnestimplanen gör det nu möjligt och naturligt att : • Utgå från och låta eleverna bygga vidare på sina bilder av samband och sammanhang, där ämnesperspektiven ger djup och (be)grepp. • Använda tiden efter elevens behov av att göra färdigt, och inte efter ett veckovis ämnesschema. • Utgå från elevernas behov istället för behovet att följa läroboksförfattarens eller vanans uppstakade väg. Frågan är om det finns något grund i något styrdokument för att göra motsatsen? Re-kunskapen – Det värdefullaste basämnet? Matte, svenska och engelska. De är basämnen och de ger ingång till fortsatta studier. Det är de viktigaste ämnena. Därom tycks råda konsensus. Eller? Låt oss tänka efter, är det så att vi här kan ställa frågan om kejsarens kläder? Kan man istället hävda att de tre ämnena i själva verket är ganska värdelösa. Som ”redskap” så uttrycker de inga egna värden, utan värdet beror på i vilket syfte de används. Och som utgångspunkt för bra resultat i skolan är de i praktiken också värdelösa, just därför att de i sitt inre inte har något värde. Och har därmed inget som anknyter till elevens inre, till något sammanhang. Och då kan inget verkligt lärande ske. Vilket ämnesperspektiv är det då som anknyter till elevens inre, som kan utgöra en bas att utveckla sina kunskaper utifrån? Med andra ord att reflektera över och formulera sig i för henne eller honom viktiga livsfrågor, föra etiska resonemang och se konsekvenser av olika ställningstaganden. Jodå, de kursiverade orden är hämtade just från rekursplanen. Är det då så att det är re-kunskapen som är det värdefulla basämnet? Till vilket övriga so/no och praktisk-estetiska ämnesperspektiv kan relateras och skapa sammanhang. Och i arbetet med att se och utveckla samband och sammanhang tränas de tre sk basämnena på ett naturligt sätt. Om varje elev är värdefull, om lärande sker i meningsfulla sammanhang, är det inte då ganska lätt att hävda att re-kunskapen är nyckeln till bättre kunskaper i skolan, inte minst i svenska/matte/engelska. Gunnar Iselau DENVÄRDEFULLA ELEVEN 1:01 7
Page 1 and 2: DEN VÄRDEFULLA ELEVEN RoL 1:01
Page 3 and 4: 4 Ordförandetankar Nils-Åke Tidma
Page 5: Om livsåskådningar i vår tid Liv
Page 9 and 10: Corrymeelas ”think tank”. Ofta
Page 11 and 12: eligion skolår 6-9 Ny spännande r
Page 13 and 14: TRADITION och FÖRNYELSE Visste du
Page 15 and 16: En lärarutbildares betraktelse och
Page 17 and 18: Nytt läromedel i religionskunskap
Page 19 and 20: Böcker som innehåller ett delvis
Page 21 and 22: Ny bok i livskunskap! I denna texts
Page 23 and 24: SOKRATES och NOZICK Gula idéer sov
Page 25 and 26: Var står religionsämnet? VÄLKOMM
Page 27 and 28: Religion Kompakt Kompakt från Glee

RoL 1:01 - Föreningen Lärare i Religionskunskap

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?