RoL 1:01 - Föreningen Lärare i Religionskunskap

More documents

Recommendations

Info

KAN DU HÖRA VINDHÄSTEN och primitivt i den tibetanska buddhismen, framhävdes av Lama Govinda som en kosmisk symbol för cirkelrörelsen grundläggande i såväl mikro- som makrokosmos. Mycket i den vetenskapliga litteraturen har, menar Härenstam, bidragit till bilder av primitivitet och exotism i den tibetanska kulturen och stått för ett etnocentriskt tänkande. Ett skäl är att den begreppsapparat som vetenskapen utvecklade under tiden för förra sekelskiftet i hög grad byggde på utvecklingshistoriska principer och att detta perspektiv envist lever kvar i dagens texter. Tanken att de mänskliga samhällena utvecklats från primitiva former till mer utvecklade former inom livets alla områden var central i denna forskning. Inom religionsforskningen, med säte i den västerländska kulturen, tog sig detta uttryck i att beskriva andra religioner som magiska, vidskepliga och primitiva. Utöverna förutsattes ha stannat kvar på tidiga utvecklingsnivåer. Härenstam hänvisar till kulturantropologen Evans Pritchard, som visat att forskaren i sin strävan efter objektivitet ändå är bunden av en begreppsapparat och teorier som i hög grad är relaterade till sociala och kulturella förhållanden. Den tibetanska buddhismen i svenska läroböcker Den tibetanska buddhismen ges inte någon framträdande plats i skolans läroböcker, men behandlas både i grundskolan och gymnasieskolan. Just därför anser Härenstam att det är särskilt intressant att utifrån det lilla utrymmet som finns fundera över urvalet av kunskaper om denna tradition. I vilken utsträckning kan en rättvisande bild ges och hur stor är risken att man förfaller till stereotyper som bilderna ovan representerar? Nya eller nygamla stereotyper, som följd av den politiska utvecklingen får också sitt genomslag i lärobokstexten. Den kinesiska propagandan för att legitimera Kinas ockupation av Tibet 1959, fick ett visst genomslag i vissa svenska läroböcker under 1970- och 80-talet. I vad Härenstam kallar det ”kinesiska perspektivet” framställs den tibetanska buddhismen som en primitiv form av buddhism i motsats till den ursprungliga hinayanabuddhismen. Den religiösa praxisen beskrivs i termer av magi och besvärjelser och bönekvarnen ses som en symbol för en mekaniserad religiositet. Dalai Lama beskrivs som gudakungen och oraklens betydelse när han väljs ut markeras. Det exotiska och primitiva dominerar och bidrar enligt Härenstam i viss utsträckning till att legitimera eller ge förståelse för kinesernas ockupation av Tibet. Även om läroböckerna anger att religionen utsatts för svåra förföljelser av de kinesiska ockupanterna så mildras denna kritik av att tibetanerna var utsatta för ett inhemskt förtryck. Bilden har dock förändrats i de senaste läroböckerna. Uppmärksamheten i samband med Dalai Lamas nobelpris och avslöjandena om massövergrepp under kulturrevolu- 20 RELIGION & LIVSFRÅGOR tionen ger också ett positivt avtryck i framställningen av den tibetanska buddhismen. Den religiösa praxisen fokuseras i mindre utsträckning och Dalai Lama omtalas mer som fredskämpe och det ideologiska innehållet i traditionen fokuseras. Möjligheterna har på detta sätt ökat för eleverna att känna igen sig själva i texter som undviker att exotisera. Härenstam hävdar att kunskap om andra kulturer alltid är någons kunskap och att denna därmed har skaffat sig ett tolkningsföreträde. Detta tolkningsföreträde har ofta en relation till maktutövning. Formuleringen ”kunskap är någons kunskap” har hämtats från Gunilla Svingby som i boken, Sätt kunskapen i centrum, framhåller att kunskapsdebatten i skolan inte enbart kan handla om mer eller bättre kunskap utan bör handla om vilken kunskap som skall föras fram. En läroboksförfattare kan, enligt Härenstam, inte hävda att det är möjligt att inte framhäva eller utelämna något och på så sätt riskera att ge en skev bild av en annan kultur. Detta blir särskilt tydligt eftersom urvalet som görs till stor del ligger före läromedelsförfattaren bland annat genom den begreppsapparat som används eller den kunskapstradition författaren hör hemma i. Samtidigt finns budbärarens, i detta fall läroboksförfattarens, budskap alltid i någon mån med i beskrivningen. Helt klart är att i detta led påverkas läroböckernas framställning också av den rådande inhemska politiska och sociala situationen. Hur vill då Härenstam hantera urvalsproblemet? En möjlig lösning på problemet är att acceptera att värderingar alltid måste få spela en central roll vid val av kunskap och tolkning av verklighet. Genom att som urvalsinstrument lyfta in skolans värdegrund, som alla människors lika värde och målsättningen att öka förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse och till tolerans skulle texter som motverkar dessa värderingar sorteras bort, likaså texter som mystifierar mer än de förklarar. Ett exempel på det senare är den etikettering av fenomen som är vanligt förekommande när främmande religioner behandlas. ”Bl a spelar magiska formler (mantras) och riter en stor roll.” Läroboken ger här eleven ett intryck av att magi och vidskepelse spelar en stor roll inom den tibetanska buddhismen, medan enligt Härenstam en ur förståelsesynpunkt bättre text är följande hämtad ur en annan lärobok. ”Ett mantra är ett ord eller en formel att vila sinnet i som hindrar det vanliga flödet av idéassociationer och medför större koncentration.” Ur förståelsesynpunkt förordar Härenstam den litterära texten framför den kvasivetenskapliga läroboken; ”kan möjligen vara avsedd att imponera på läromedelsförfattarens kollegor eller gamla akademiska lärare.” Finns det då inte en uppenbar risk att texter valda
Ny bok i livskunskap! I denna textsamling finns ett urval kulturbärande texter och berättelser ur heliga skrifter. Dessa är indelade i olika teman: • Hur allting började • Kärlek och vänskap • Svek och avundsjuka • Modiga människor • Råd och regler för livet • Tron sätter spår Textmaterialet har hämtats från kristendom, judendom, islam, hinduism och buddhism och speglar livsfrågor som är aktuella än i dag. Varje tema avslutas med frågor för reflektion och eftertanke kring innehåll och budskap som stimulerar till samtal i grupp eller helklass. Härigenom får eleverna möta en mångfald och ges möjlighet att bli mer medvetna om hur andra tänker, träna sig att välja och våga stå för en åsikt samt bearbeta sin egen livssyn. Boken är avsedd för grundskolans senare del och kan användas fristående eller tillsammans med en lärobok i religionskunskap. Samtliga källtexter är språkligt anpassade för stadiet. Urvalet är gjort i samråd med representanter för olika trosåskådningar och bibelberättelserna följer Bibel 2000. Författare: Gunvor Petersson Bestnr/f-pris exkl. moms 622-4009-9 Livsfrågor 149:- Vill du veta mer om boken kontakta Hjördis Meyer telefon: 08-696 80 86, e-post: hjordis.meyer@bonnierutbildning.se. Order/Information Tel 08-696 86 00 Fax 08-696 86 10 www.bonnierutbildning.se DEN VÄRDEFULLA ELEVEN 1:<strong>01</strong> 21
Page 1 and 2: DEN VÄRDEFULLA ELEVEN RoL 1:01
Page 3 and 4: 4 Ordförandetankar Nils-Åke Tidma
Page 5 and 6: Om livsåskådningar i vår tid Liv
Page 7 and 8: Värdefull organisation av skolarbe
Page 9 and 10: Corrymeelas ”think tank”. Ofta
Page 11 and 12: eligion skolår 6-9 Ny spännande r
Page 13 and 14: TRADITION och FÖRNYELSE Visste du
Page 15 and 16: En lärarutbildares betraktelse och
Page 17 and 18: Nytt läromedel i religionskunskap
Page 19: Böcker som innehåller ett delvis
Page 23 and 24: SOKRATES och NOZICK Gula idéer sov
Page 25 and 26: Var står religionsämnet? VÄLKOMM
Page 27 and 28: Religion Kompakt Kompakt från Glee

RoL 1:01 - Föreningen Lärare i Religionskunskap

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?