RoL 1:01 - Föreningen Lärare i Religionskunskap

• PER-OLOF FJÄLLSBY
Kan du höra
RUBRIKEN OVAN ÄR TITELN PÅ en nyutkommen bok i
religionsdidaktik skriven av Kjell Härenstam, docent i
religionsvetenskap vid Karlstads universitet. Härenstam
har tidigare publicerat en avhandling om läromedelsbilden
av islam, Skolboksislam, i vilken han presenterade och
problematiserade svenska läromedels bilder av islam.
Denna gång fokuseras och diskuteras hur den tibetanska
buddhismen presenteras i skolans läroböcker. Kjell
Härenstam har under de senaste åren gjort ett stort antal
resor till norra Indien och utvecklat kontakter med tibetanska
flyktingar som lever i exil i Dharamsala.
Två bilder av tibetansk buddhism
Utifrån två bilder, inramar Härenstam de stereotyper som
varit vanliga i framställningen av den tibetanska buddhismen
de senaste decennierna. I den första bilden utmålas
de religiösa ledarna i Tibet som parasiter, vilka lever på det
arbetande folkets bekostnad. Den andra bilden är den förstas
motsats – en idealiserande bild där Tibet innan den
kinesiska ockupationen, sägs ha varit centrum för högre
visdom och djupare insikt.
De polariserade bilderna av den tibetanska kulturen
har betydligt djupare rötter än de senaste fyrtio åren.
Härenstam visar hur tidiga reseskildrare som Arnold
Henry Savage Landor och Sven Hedin genom sina ögonblicksbilder
och svepande omdömen i hög grad bidragit
till en bild som inte står de kinesiska kommunisterna efter
i fråga om förakt för den tibetanska buddhismen. Enligt
Landor var tibetanerna smutsiga degenererade vildar som
med fast hand måste läras civiliserade seder och bruk. De
tibetaner som framställs positivt är de som slaviskt tjänar
den brittiske gentlemannen. Landors bok, The forbidden
Land, kom att spela en viktig roll som ideologisk förberedelse
för att på hemmaplan legitimera den brittiska truppstyrkans
intåg i Tibet.
Även Sven Hedin visade mycket liten respekt för den
tibetanska kulturen. I sitt gigantiska verk Transhimalaya
18 RELIGION & LIVSFRÅGOR
vindhästen?
Hur ger man skolelever en rättvis bild av främmande kulturer och religioner? Per-
Olof Fjällsby, ordförande för lärarutbildningen vid Karlstads universitet, har läst
boken ”Kan du höra vindhästen? Religionsdidaktik – om konsten att välja kunskap”
(Studentlitteratur 2000) av Kjell Härenstam.
beskrivs olika företeelser i Tibet utifrån en självklar position
ovanifrån: Vad sägs om följande citat: Om munkarnas
förhållande till lekmännen säger han:
”Den lättrogna hopen på hvars bekostnad munkarna
lefva – och lefva godt – i onyttig lättja – är icke nöjd med de
religiösa spelen, som blott tillfredsställa andliga behof; den
måste också roas med profana skådespel mera tilltalade att
sättas dess sinnen i brand.”eller om nunnor och munkar.
”Det egendomliga med detta monasterium är att bröderna
och systrarna bo i svarta tält och hvarje tält är en cell.
Tälten sågo ganska komfortabla och trefliga ut, men systrarna
af hvilka några porträtterades voro gräsliga att åse,
gamla otvättade harpor, ovårdade och förvildade. Det idylliska
och tjusande som ligger i blotta begreppet nunnekloster i
ödemarken är en illusion, hvilken spårlöst försvinner vid åsynen
av dessa markattor; för övrigt hafva de en förvillande
likhet med sina manliga kolleger och ofta är det svårt att
afgöra, om man har en karl eller en kvinna framför sig.”
Som företrädare för en renodlat ljus bild av den tibetanska
buddhismen hänför Härenstam Lama Govindas
beskrivning av Tibet som platsen för bevarad andlighet –
framställd som ett alternativ till den materialistiska västerländska
traditionen. Lama Govinda vars egentliga namn
var E. L. Hoffman var en kosmopolit av tyskt bolivianskt
ursprung.
De missförhållanden Lama Govinda möter har inte
med den riktiga tibetanska buddhismen att göra och de
konflikter som förekom i Tibet rörde sig alltid om situationer
där den äkta religionen missbrukades för politiska
syften. Den äkra religionen fanns ute i byarna på landsbygden
där människor levde i fred och harmoni. Enligt
Lama Govinda var det faktiskt så att man kunde finna
dalar som påminde om Hiltons Shangri-La.
Lama Govinda hävdade att bara sådana nationer är
civiliserade som är medvetna om sin kultur och historia
och att Tibet är en sådan nation. Bönekvarnen, som av
många västerländska beskrivare ses som något mekaniskt