RoL 1:01 - Föreningen Lärare i Religionskunskap

More documents

Recommendations

Info

VÄRDEGRUND ELLER VÄRDEGRUNDER? A Tham, Liber distribution) vara ett riktigt lysande exempel på hur man lyckas breda ut sig på sisådär 150 sidor utan att få sagt så mycket som ett knyst om vad de i titeln nämnda värdena egentligen innebär, vilken moralfilosofisk bakgrund de har, vilka (värde)teoretiska analyser som kan tänkas vara relevanta med avseende på en förståelse av dem, hur de skulle kunna tänkas argumenteras i skolans praktiska verksamhet, varför det just är dessa värden som lyfts fram etc. Boken har den närmast farsartade undertiteln ”Värdegrunden i praktiken”. De lösa resonemang om ”rätt” och ”orätt” som förs fram och tillbaka över de blekvita sidorna påminner inte så lite om de introducerande diskussionsupplägg som vi sedan länge inom ramen för etikundervisningen, i religions- och samhällskunskap t.ex., använt oss av på grundskole- och gymnasienivå. Jag är rätt säker på att många av våra elever skulle ha kunnat genomföra betydligt vassare och mer innehållsrika analytiska grepp på värdefrågorna än vad bokens författare lyckas med. Och detta är på ett sätt illa, förstås! Å andra sidan, om man önskar se aningen mer optimistiskt på saken, är denna reflexion kanske inte så oäven att ta på allvar. Vi är redan vana att i skolans värld få strukturera flummiga skrivbordsprodukter från högre ort, så ”varför sucka, varför klaga?” (som väl den obstinata och klart tänkande fröken Långstrump någonstans yttrar). De samtal och de dialoger som Fjellström i sin andra kritiska punkt ironiserar, eller åtminstone beklagar sig över, kan måhända leda mycket längre än man tror. De sokratiska samtalen I läroplanerna kan man läsa att det är demokratiska värderingar som ”människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta” som skolan ska gestalta och förmedla. Det här är bra sagt – vem vill protestera mot dessa honnörsord! Och här är det, vill jag till skillnad från Fjellström framhålla, bakåtsträvande att alltför ensidigt fixera det faktum att nämnda värden inte står mer preciserade än vad de gör. Moraliska värden och normer måste alltid, från tid till tid, från kultur till kultur, göras till föremål för analytisk diskussion och kritisk debatt. Detta är, som bekant, gamle Sokrates det kanske främsta exemplet på. Och själv har jag absolut ingenting emot att, såsom en blek och skugglik avbild av denne tänkare visserligen, traska runt bland mina elever och ställa underfundiga frågor om vad som kan tänkas vara ”rätt” resp. ”orätt” med avseende på, säg, kulturmöten mellan ”svenskar” och ”invandrare”, bögars och lespiskas rätt att älska (med) vem de vill, löneskillnader mellan kvinnor och män, vissa personers fallenhet för att kalla andra för ”hora” eller ”bitch” osv. En obstinat Pippi beväpnad med sokratiska frågor: det är ingen dum kombination. Och den kommer, är jag rätt säker på, betydligt längre i moralfilosofiskt hänseende än vad skol- 12 RELIGION & LIVSFRÅGOR byråkrater och andra skrivbordstänkare hittills visat sig göra. Kritisk kan man, i linje med Fjellström, vara mot den påtagliga flummigheten i styrdokument och skolverksprodukter vad gäller begreppet värdegrund. Men man kan också, och härvidlag återigen göra gemensam sak med honom, värja sig för den smått naiva övertro på strömlinjeformade definitioner och tillämpningar av begreppet vilka s. a. s. skulle vara oundvikliga för den som bara tänker ”vetenskapligt”. Kunde man kanske få rekommendera höga vederbö- Vi är redan vana att i skolans värld få strukturera flummiga skrivbordsprodukter från högre ort, så ”varför sucka, varför klaga?” rande att göra sig ett sisådär veckolångt besök på valfri skola i landet? Ett sådant torde kunna resultera i en viss tveksamhet inför att, i bestämd form, över huvud taget tala om ”värdegrund” som ett normativt – och normerande – begrepp. Skolkulturer ser väldigt olika ut, som bekant, och på varje skola levs livet och drivs verksamhet av elever, lärare och rektorer som inbördes representerar en lindrigt uttryckt stor spännvidd av värderingar och livsmönster. Jag avser här inte alls bara det faktum att den etniska mångfalden föreligger: också människor med inbördes gemensamma etniska rötter kan (tack och lov!) divergera vad gäller moraliska uppfattningar och etiska ståndpunkter. Det är just därför som de sokratiska samtalen – den sokratiska pedagogiken, om man så vill – blir så fundamental för den pedagogiska verksamhet som över huvud taget tar sig an värdefrågor. Slutsatsen av kritiken mot misshanteringen av värdegrundsbegreppet är inte att skolan inte ska ta ansvar för frågor som rör rasism, jämställdhet, mobbning, samlevnad och människovärde. Men man kan inte definiera detta begrepp om man inte först ger sig tid att begripa dess moralfilosofiska förutsättningar och dess olika analytiska skikt. Man kan heller inte genomföra ett användbart definitionsprojekt om man inte betraktar den pedagogiska verksamheten som den ser ut idag – dvs som så mångfacetterad att man hellre att tala om en existerande ”värdegrund” borde tala om förhandenvarande ”värdegrunder”. Och, för det tredje sagt med anknytning till Fjellströms sista punkt, frågan om vilka värden skolan ska enas om att vårda och gestalta kan inte lösas på något slags positivistiska och vetenskapsforcerade grunder. Ska vi tala om en värdegrund – och jag tror nog att vi i en mening faktiskt både kan och bör göra det – så ska vi göra det på en vederhäftig filosofiskt och kulturellt väl förankrad bas. Verksamhet som redan är i full gång på det pedagogiska golvet På den gymnasieskola där jag verkar bedriver vi – och vi är på denna punkt säkert inte unika – ett intensivt arbete med frågor om människovärde och personlig rätt och integritet i centrum. Vi genomför antirasist- och jäm- forts. s. 24
TRADITION och FÖRNYELSE Visste du att en miljon elever har använt SOL på 1900-talet? Nu vill vi ge dig som är religionskunskapslärare och det nya årtusendets elever chansen att lära känna nya SOL 3000. Vi tror på både tradition och förnyelse och har valt att göra ett bra och väl fungerande läromedel ännu bättre och modernare. SOL 3000 RELIGION OCH LIV 7 SOL 3000 Religion och liv 7 utgår från eleverna och deras verklighet. Grundtanken är att stimulera eleverna att jämföra, analysera, diskutera och ta ställning i etiska och religiösa frågor. Principen om människans lika värde är central, liksom ambitionen att skildra världen ur olika perspektiv, till exempel vad gäller manligt – kvinnligt, då och nu. Naturligtvis ger läromedlet också rejäla baskunskaper. Allmänbildning är viktig även i religionskunskap! Texterna är bearbetade och förenklade, och i den nya versionen har avsnitten om religion i forntida kulturer fått stå tillbaka för nyskrivna texter. Huvudtemat är Bibeln – böckernas bok. Texterna är indelade i två svårighetsgrader, nivå 1 och nivå 2. Efter varje avslutat tema finns ett uppslag med uppgifter på tre olika nivåer, som ger möjligheter till sammanfattning och fördjupning inom temat. Genom att eleverna själva kan välja svårighetsgrad tränas de att ta eget ansvar för sitt lärande. Till din hjälp som lärare finns en lärarpraktika, en frågebank på cd-rom och till hösten 2001 också en nätplats. Boken innehåller fyra teman: Människan i universum, Bibeln – böckernas bok, I antikens värld och Vad är rätt och vad är fel? SOL 3000 från NATUR och KULTUR Författare: Leif Berg Boken utkommer i april 2001. Geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap för grundskolan år 6–9 Bokförlaget Natur och Kultur. Läromedelsinformation: Box 27 323, 102 54 Stockholm. Telefon 08-453 86 00. Fax 08-453 87 95. Order/Kundtjänst: Förlagsdistribution Box 706, 176 27 Järfälla. Telefon 08-453 85 00. Fax 08-453 85 20. E-post: info@nok.se. Nätplats: www.nok.se. DEN VÄRDEFULLA ELEVEN 1:01 13
Page 1 and 2: DEN VÄRDEFULLA ELEVEN RoL 1:01
Page 3 and 4: 4 Ordförandetankar Nils-Åke Tidma
Page 5 and 6: Om livsåskådningar i vår tid Liv
Page 7 and 8: Värdefull organisation av skolarbe
Page 9 and 10: Corrymeelas ”think tank”. Ofta
Page 11: eligion skolår 6-9 Ny spännande r
Page 15 and 16: En lärarutbildares betraktelse och
Page 17 and 18: Nytt läromedel i religionskunskap
Page 19 and 20: Böcker som innehåller ett delvis
Page 21 and 22: Ny bok i livskunskap! I denna texts
Page 23 and 24: SOKRATES och NOZICK Gula idéer sov
Page 25 and 26: Var står religionsämnet? VÄLKOMM
Page 27 and 28: Religion Kompakt Kompakt från Glee

RoL 1:01 - Föreningen Lärare i Religionskunskap

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?