Andreas Bergh, docent i nationalekonomi, Ekonomih ögskolan vid ...

Figur 3. Prognosticerad ersättningsgrad i det allmänna systemet beroende på födelseår. Hämtad
ur Pensionssystemets årsredovisning 2010.
Mot Pensionsmyndighetens sätt att beräkna ersättningsgrad kan invändas att människor kommer att
jämföra sig med inkomsten de sista åren, snarare än med genomsnitten bland vuxna. Eftersom
inkomsten stiger under karriären finns det således goda teoretiska skäl att hävda att
Pensionsmyndigheten ger en något för positiv bild av ersättningsgraden. Å andra sidan har det visat
sig att många väljer att minska sin inkomst de sista åren, så att skillnaden mellan de sista arbetsårens
inkomst och pensionen faktiskt minskar (och således gör ersättningsgraden högre). Beroende på vilken
inkomst pensionen jämförs med kan beräkningen alltså landa i flera olika ersättningsgrader.
En annan omdiskuterad aspekt av det nya pensionssystemet är premiepensionens betydelse för
pensionens totala storlek. Det är svårt att säga något med säkerhet, men tabell 1 ger en fingervisning
om hur det ser ut i dagsläget. Med hjälp av Pensionsmyndighetens förenklade typfallsmodell har ett
normalscenario konstruerats i vilket en person född 1954 går i pension vid 65 års ålder och har nått en
slutlön på 6 inkomstbasbelopp, det vill säga ungefär 300 000 kronor. 10 Om den ekonomiska tillväxten
är 2 procent och avkastningen på hennes premiepension 3,4 % ger detta en ersättningsgrad på 50
procent av slutlönen.
10 Inkomstbasbeloppet 2011 är 52 100 kronor.
10