Andreas Bergh, docent i nationalekonomi, Ekonomih ögskolan vid ...

More documents

Recommendations

Info

mindre jämfört med vad som skett i andra länder. Samtidigt är det troligt att inkomstspridningen i Sverige ökat lite mer än den annars skulle gjort på grund av de många avregleringarna och liberaliseringarna. Även om valfrihet och konkurrens främjar ett samhälles långsiktiga välståndsutveckling, kan många val och konkurrenssituationer uppfattas som jobbiga av de inblandade. I synnerhet gäller detta när valfriheten är ny och vi inte är vana <strong>vid</strong> den typ av beslut som ska fattas. I det följande beskrivs hur konkurrens fungerar och vad fungerande konkurrens kan förväntas leda till när det gäller pensionerna. Slutligen identifieras några hinder som behöver hanteras i Sverige för att nå en situation med bättre fungerande konkurrens. 14
3. De samhällsekonomiska vinsterna av konkurrens Adam Smith beskrivs ofta som marknadsekonomins fader, vars budskap var att marknader som får vara ifred skapar effektiva utfall där konkurrensen likt en osynlig hand tvingar företag att producera vad konsumenterna efterfrågar till lägsta möjliga pris. Mindre känt är att Smith både pekade på och varnade för producenters tendens att försöka träffa uppgörelser i syfte att sätta konkurrensen ur spel. Om företag gör upp med varandra om att hålla priserna låga och förhindra att nya konkurrenter dyker upp, kan de tillsammans öka sina vinster betydligt. Det finns två centrala lärdomar från Adam Smith: En fungerande konkurrens är ett allmänintresse. En fungerande konkurrens uppstår inte nödvändigtvis automatiskt när marknader får vara ifred. Den moderna <strong>nationalekonomi</strong>n har sedan Smiths tid utvecklat och fördjupat dessa insikter, vilket gör att vi numera vet ganska exakt när och hur konkurrens fungerar - och när den inte fungerar. Med termen allmänintresse innebär i det här sammanhanget att konsumenternas vinster av fungerande konkurrens är större än företagens vinster av att sätta konkurrensen ur spel. Monopol och konkurrensbegränsningar är därför i normalfallet något enstaka företag vinner på, men inget som främjar samhällsekonomin som helhet. Vid fullständig konkurrens överlever endast de mest effektiva företagen. Intäkterna täcker kostnader för arbetskraft och kapital, men inte mer än så. Vinsterna pressas ned eftersom höga vinster skulle locka fler företag till marknaden med ytterligare press på marginalerna som följd. Fullständig konkurrens är med andra ord en synnerligen obehaglig situation för producenterna, och således finns det många exempel på vad företag kan göra för att dämpa konkurrensen. Genom att bygga ett starkt varumärke kan företagen öka kundernas lojalitet och på så sätt öka viljan att betala ett högt pris även när konkurrenternas produkter är snarlika i funktion och kvalitet. Priset företagen betalar för detta är att ett välkänt och trovärdigt varumärke är synnerligen ömtåligt och ställer stora krav på företagets agerande. Ett annat sätt för företagen att dämpa konkurrensen är att hålla hög innovationstakt. Även när det finns många aktörer och det är lätt för nya företag att ta sig in på marknaden kommer företag med hög innovationstakt att klara sig bättre eftersom det tar tid innan konkurrenterna imiterar innovationerna. Både varumärkesstrategin och innovationsstrategin gör det möjligt för företagen att göra stora vinster trots hård konkurrens. Även om strategierna ger högre priser för konsumenten, gynnas dessa genom att företagen skapar ett mervärde: de kommer att anstränga sig för att vara innovativa och trovärdiga i de dimensioner där konsumenternas betalningsvilja är som högst. Företag kan emellertid också välja att tackla hög konkurrens genom att försöka sätta den ur spel, exempelvis genom karteller eller genom att påverka det politiska systemet så att konkurrensen minskar: Skyddstullar, regleringar och licenskrav är exempel på politiska åtgärder som företag kan vilja lobba för i syfte att minska konkurrensen. Oavsett om företagen lyckas eller inte, är denna strategi mindre fördelaktig för konsumenterna eftersom den innebär att företagen lägger resurser på att försöka påverka det politiska systemet snarare 15
Page 1 and 2: Andreas Bergh, docent i nationaleko
Page 3 and 4: Sammanfattning Det svenska pensions
Page 5 and 6: Figur 1 Vet du vilket bolag som fö
Page 7 and 8: ofullständig indexering, vilket f
Page 9 and 10: 2.3 Den nya allmänna pensionen I m
Page 11 and 12: Tabell 1. Ersättningsgrad (i förh
Page 13: 2.5 Svensk ekonomi i förändring S
Page 17 and 18: På vilken varumarknad som helst me
Page 19 and 20: Ibland används den internationella
Page 21 and 22: Tre tänkbara innovationsriktningar
Page 23 and 24: flera olika förvaltare utan möjli
Page 25 and 26: har full rätt att flytta kapitalet
Page 27 and 28: Behåll valcentralerna som idag, me

Andreas Bergh, docent i nationalekonomi, Ekonomih ögskolan vid ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?