Andreas Bergh, docent i nationalekonomi, Ekonomih ögskolan vid ...
Andreas Bergh, docent i nationalekonomi, Ekonomih ögskolan vid ...
Andreas Bergh, docent i nationalekonomi, Ekonomih ögskolan vid ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Tabell 1. Ersättningsgrad (i förhållande till sista löneutbetalning) i den reformerade allmänna<br />
pensionen för normalinkomsttagare född 1954. 11<br />
Pensionsålder<br />
Avkastning på premiepensionen (%)<br />
3,4 4,4 5,4 6,4<br />
65 50 50,6 51,2 51,9<br />
66 53,4 54,1 54,8 55,6<br />
67 57,1 57,9 58,7 59,7<br />
68 61,2 62,1 63 64,1<br />
Tabellen visar hur ersättningsgraden ändras om hon senarelägger pensionstillfället ett till tre år, samt<br />
om avkastningen på premiepensionen ökar med en till tre procentenheter. Även om tabellen endast<br />
visar ett illustrativt hypotetiskt typfall, syns tydligt hur viktig pensionsåldern är för den månatliga<br />
pensionen. En fördubbling av avkastningen på premiepensionen ökar ersättningsgraden mindre än om<br />
indi<strong>vid</strong>en väljer att senarelägga pensionen ett år.<br />
Det är dock viktigt att komma ihåg att den som senarelägger pensionen ett år, kan förväntas få pension<br />
under kortare tid. Dessutom kommer premiepensionens betydelse sannolikt att vara större för<br />
framtidens pensionärer (vilket också syns i figuren).<br />
2.4 Tjänstepensionerna<br />
Anställda som omfattas av kollektivavtal har också tjänstepension som kompletterar den allmänna<br />
pensionen. I Sverige omfattas ungefär 90 procent av de yrkesverksamma, en siffra som i EU endast<br />
överträffas av Nederländerna. 12<br />
För tjänstemän i privat sektor finns Industrins och handelns tilläggspension (ITP). För arbetare i privat<br />
sektor finns SAF-LO avtalspension. Anställda i kommuner och landsting har Kollektivavtalad Pension<br />
– Kommun Landsting (KAP-KL), och statligt anställda har Pensionsavtal 2003 (PA03).<br />
Avtalen skiljer sig åt på flera punkter och ändras också flera gånger med tiden. Dock finns också stora<br />
likheter, som framgår av sammanställningen i tabell 2.<br />
Som framgår av tabell 2 är Alecta och AMF Pension i flera fall det alternativ där kapitalet hamnar om<br />
löntagaren inte gör något aktivt val av förvaltare. Eftersom de flesta inte gör något aktivt val<br />
(uppskattningsvis två av tre är så kallade icke-väljare) förstärks dessa förvaltares dominans över tiden.<br />
Enligt uppgifter från SPP ligger över hälften av allt pensionskapital hos AMF och Alecta tillsammans,<br />
och enbart Alecta har 70 procent av den förmånsbestämda marknaden.<br />
11 Beräkningar utförda med Pensionsmyndighetens förenklade typfallsmodell. Grundantagande: Födelseår<br />
1954, sista inkomst 80% av intjänandetaket, tillväxt 2%. Modellen är endast illustrativ.<br />
12 SOU (2004:101).<br />
11