Andreas Bergh, docent i nationalekonomi, Ekonomih ögskolan vid ...

ytterligare 44 procent. 26 Det tyder på betydande marginaler före upphandlingarna, och reser frågor om
hur mycket avgiften säger om den faktiska förvaltningskostnaden. Utan en fullständig flytträtt har
företagen dessutom incitament att subventionera nya avtal på bekostnad av existerande kunder som är
inlåsta och inte får lov att byta förvaltare.
Ytterligare ett problem med dagens situation är att den bristande kunskapen sannolikt gör det svårt för
människor att fatta välgrundade beslut om sitt sparande och sin ålderdom. Dels finns risken att
människor oroar sig mer än de borde och börjar med privat pensionssparande tidigt i åldrarna när de
kanske skulle ha större nytta av konsumtion, dels finns risken att människor överskattar vad de
kommer att få och inser detta när det är försent att påbörja ett privat sparande.
I avsnitt 3 och 4 beskrevs troliga vinster av ökad konkurrens mellan olika förvaltare. Samtidigt finns
goda skäl att garantera en trygg pension åt alla, oavsett inkomst och benägenhet att aktivt välja.
Systemet bör konstrueras så att de som väljer inte gör det på bekostnad av andra. De aktivas val bör
istället göra att alla förvaltare förbättrar sig så att effektiviteten kommer även andra till del. Det bör
inte heller vara möjligt för individen att välja på ett sådant sätt att den ekonomiska tryggheten under en
stor del av ålderdomen äventyras genom att ta ut en stor del av pensionen under de första åren.
6.2 Reformförslag
En långtgående och drastisk reform skulle ta fasta på att tjänstepensionerna är komplexa, otidsenliga
och svåra att reglera så att konkurrensen fungerar. Det offentliga systemet är reformerat för ekonomisk
hållbarhet och trygghet, och erbjuder också relativt god valfrihet och flexibilitet. Konkurrens och
valfrihet präglar även den privata marknaden för pensionsförsäkringar, men för tjänstepensionerna
finns betydande konkurrensbegränsningar och bristande flexibilitet. Den minskande fackliga
organisationsgraden tyder på att denna väg till inflytande inte heller fungerar lika bra längre.
Ett alternativ är då att avskaffa de nuvarande tjänstepensionerna och istället använda delar av framtida
premieutrymme till att förstärka det allmänna pensionssystemet med en fonderad del med konservativ
placeringsstrategi och utbetalning som livränta. Skillnaden för spararen i praktiken blir mindre än man
skulle kunna tro: För de delar av inkomsten som ligger under taket på 7,5 på inkomstbasbelopp är
samtliga avtalsområden idag på väg mot en avgiftsbestämd pension med en avgift på 4,5 procent.
Taken i både inkomstpensionen, premiepensionen och denna nya tredje del bör höjas (förslagsvis till
10 basbelopp) så att det offentliga systemet faktiskt utgör en bas även för den växande del av
medelklassen som har inkomster ovanför taken. En sådan reform skulle både öka förtroendet för den
allmänna pensionen och skapa förutsättningar för fortsatt utveckling av marknaden för privat
pensionssparande i konkurrens. Effekten av denna reform blir att det offentliga systemet blir en
pensionspyramid bestående av inkomstpension, den nya statliga tjänstepensionen och den redan
existerande premiepensionen.
Det finns dock ett antal mer försiktiga reformstrategier som skulle ha potential att åstadkomma stora
förbättringar jämfört med dagens system:
Förstatliga valcentralerna och inför regelbundna upphandlingar av alla fonder, inklusive ickevalsalternativet.
Samordna informationen om tjänstepensionerna med informationen om den
allmänna pensionen. Inför rätt att flytta kapitalet även mellan olika kollektivavtalsområden.
26 Uppgift från Anders Moberg, VD Collectum.
26