Andreas Bergh, docent i nationalekonomi, Ekonomih ögskolan vid ...

More documents

Recommendations

Info

ytterligare 44 procent. 26 Det tyder på betydande marginaler före upphandlingarna, och reser frågor om hur mycket avgiften säger om den faktiska förvaltningskostnaden. Utan en fullständig flytträtt har företagen dessutom incitament att subventionera nya avtal på bekostnad av existerande kunder som är inlåsta och inte får lov att byta förvaltare. Ytterligare ett problem med dagens situation är att den bristande kunskapen sannolikt gör det svårt för människor att fatta välgrundade beslut om sitt sparande och sin ålderdom. Dels finns risken att människor oroar sig mer än de borde och börjar med privat pensionssparande tidigt i åldrarna när de kanske skulle ha större nytta av konsumtion, dels finns risken att människor överskattar vad de kommer att få och inser detta när det är försent att påbörja ett privat sparande. I avsnitt 3 och 4 beskrevs troliga vinster av ökad konkurrens mellan olika förvaltare. Samtidigt finns goda skäl att garantera en trygg pension åt alla, oavsett inkomst och benägenhet att aktivt välja. Systemet bör konstrueras så att de som väljer inte gör det på bekostnad av andra. De aktivas val bör istället göra att alla förvaltare förbättrar sig så att effektiviteten kommer även andra till del. Det bör inte heller vara möjligt för individen att välja på ett sådant sätt att den ekonomiska tryggheten under en stor del av ålderdomen äventyras genom att ta ut en stor del av pensionen under de första åren. 6.2 Reformförslag En långtgående och drastisk reform skulle ta fasta på att tjänstepensionerna är komplexa, otidsenliga och svåra att reglera så att konkurrensen fungerar. Det offentliga systemet är reformerat för ekonomisk hållbarhet och trygghet, och erbjuder också relativt god valfrihet och flexibilitet. Konkurrens och valfrihet präglar även den privata marknaden för pensionsförsäkringar, men för tjänstepensionerna finns betydande konkurrensbegränsningar och bristande flexibilitet. Den minskande fackliga organisationsgraden tyder på att denna väg till inflytande inte heller fungerar lika bra längre. Ett alternativ är då att avskaffa de nuvarande tjänstepensionerna och istället använda delar av framtida premieutrymme till att förstärka det allmänna pensionssystemet med en fonderad del med konservativ placeringsstrategi och utbetalning som livränta. Skillnaden för spararen i praktiken blir mindre än man skulle kunna tro: För de delar av inkomsten som ligger under taket på 7,5 på inkomstbasbelopp är samtliga avtalsområden idag på väg mot en avgiftsbestämd pension med en avgift på 4,5 procent. Taken i både inkomstpensionen, premiepensionen och denna nya tredje del bör höjas (förslagsvis till 10 basbelopp) så att det offentliga systemet faktiskt utgör en bas även för den växande del av medelklassen som har inkomster ovanför taken. En sådan reform skulle både öka förtroendet för den allmänna pensionen och skapa förutsättningar för fortsatt utveckling av marknaden för privat pensionssparande i konkurrens. Effekten av denna reform blir att det offentliga systemet blir en pensionspyramid bestående av inkomstpension, den nya statliga tjänstepensionen och den redan existerande premiepensionen. Det finns dock ett antal mer försiktiga reformstrategier som skulle ha potential att åstadkomma stora förbättringar jämfört med dagens system: Förstatliga valcentralerna och inför regelbundna upphandlingar av alla fonder, inklusive ickevalsalternativet. Samordna informationen om tjänstepensionerna med informationen om den allmänna pensionen. Inför rätt att flytta kapitalet även mellan olika kollektivavtalsområden. 26 Uppgift från Anders Moberg, VD Collectum. 26
Behåll valcentralerna som idag, men kräv upphandling av icke-valsalternativet och inför rätt att flytta kapitalet. Slopa icke-valsalternativet och hitta en annan lösning för de som efter viss tid fortfarande inte valt någon förvaltare (exempelvis att pengarna hamnar där individen placerat sin premiepension). Alla förslag om flytträtt, oavsett hur långt gående övriga förändringar blir, har dock ett potentiellt problem i att flytträtt för avtal tecknade före 2006 innebär retroaktiv förändring av ingångna avtal. Finansinspektionen (2006) diskuterar denna fråga och konstaterar att det är mycket sällsynt och olyckligt att konsumenten är bunden av ett avtal som löper över decennier utan möjlighet till uppsägning. Enligt Finansinspektionen finns det därför skäl för flytträtt trots att det kan sägas innebära retroaktiv lagstiftning. Även de praktiska problemen med flytträtt kan enligt Finansinspektionen numera lösas. Ytterligare ett skäl är att partiell konkurrens (dvs. konkurrens på relativt nya eller helt nytecknade avtal) skapar incitament för företagen att konkurrera om nya avtal och använda existerande kunder som enkla och orörliga intäktsskapare. Oavsett frågan om flytträtt för tjänstepensioner finns det skäl att se över de generösa möjligheterna till att byta förvaltare inom premiepensionen. Vid avgiftsfria och obegränsade byten uppstår stora kursrisker och andra transaktionskostnader som naturligtvis måste bäras av pensionsspararkollektivet även om den enskilde spararen upplever att bytet är kostnadsfritt. Det finns således stora möjligheter att samordna reglerna för tjänstepension och premiepension. Det påpekas ofta att andra länder lärt sig av Sverige och vår pensionsreform när det gäller utformandet av den allmänna pensionen. Omvänt skulle Sverige kunna lära av andra länder när det gäller just frågan om flytträtt inom tjänstepensionerna. I Norge är flytträtten mer än 20 år gammal och Skytte af Sätra (2010) beskriver vad den lett till: De fyra största bolagen står för ca 90 procent av den totala marknaden, men det har etablerats ett tiotal nya mindre försäkringsbolag de senaste åren. Flera av dessa fokuserar på att flytta tjänstepensioner i fribrev, det vill säga där inbetalningarna avslutats då individen exempelvis bytt jobb. Det är ingen vild gissning att utvecklingen i Sverige skulle bli mycket snarlik den norska. Det vore i så fall ett litet, men viktigt steg på vägen mot ett pensionssystem som kombinerar trygghet, valfrihet och konkurrens. 27
Page 1 and 2: Andreas Bergh, docent i nationaleko
Page 3 and 4: Sammanfattning Det svenska pensions
Page 5 and 6: Figur 1 Vet du vilket bolag som fö
Page 7 and 8: ofullständig indexering, vilket f
Page 9 and 10: 2.3 Den nya allmänna pensionen I m
Page 11 and 12: Tabell 1. Ersättningsgrad (i förh
Page 13 and 14: 2.5 Svensk ekonomi i förändring S
Page 15 and 16: 3. De samhällsekonomiska vinsterna
Page 17 and 18: På vilken varumarknad som helst me
Page 19 and 20: Ibland används den internationella
Page 21 and 22: Tre tänkbara innovationsriktningar
Page 23 and 24: flera olika förvaltare utan möjli
Page 25: har full rätt att flytta kapitalet

Andreas Bergh, docent i nationalekonomi, Ekonomih ögskolan vid ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?